Nu tog min vänstra tumme akut slut. Den vill inte vara med och hålla i saker, allra minst en stickning... Blä. Det har hänt tidigare i höst också och jag vet ju att bara jag låter den vila och inte håller i ratten som körskolan rekommenderar och dessutom ligger lite lågt med stickningen så kommer den igång igen.
Men jag vill ju inte!
Nå. Tur att jag var på hästföreläsning istället för på stickcafé under dessa förutsättningarna. Även om jag stickade lite ändå...
Dotterns strumpor maskade jag av igårkväll och nu har jag börjat på ett par till mig. Samma likadan teknik som de förra. Men klok som jag var gjorde jag tåtuttarna på var sina rundstickor och satte sedan över den ena till den andra stickan. Då blir det gjort med lite mer koll än om det bara råkar, som det blev förra gången.
Förra veckan kom Interweave Knits höstnummer i berevlådan. Skönt att enstakanummerköp fungerar bättre än nya prenumerationer. Gillade "ridjackan", men tycker inte om att min rumpa enligt beskrivningen är för stor i förhållande till bystmåttet. Ska klura (gärna med hjälp, tack så mycket!) på hur man gör då.
Nån gång, när tummen fungerar, mina raggsockor är färdiga och mammas kofta är klar, då ska jag sticka en sån i svart.
Eller en garntjänsts swagger fast i svart om jag inte klurar ut det. Den grå har verkligen varit till nytta och överallt får jag komplimanger för den. Men jag anar att rätt vad det är så tittar armbågarna ut...
Karpatertunneltumme finns det nåt som heter. Jag hade för mig att det var något som gravida kunde drabbas av (och så är det inte ställt med mig), men är det det som jag har fått, eller är det nåt annat?
Gud, ge mig tålamod. Nu!
onsdag, november 22, 2006
lördag, november 18, 2006
Till mamma
Provlappen är stickad över 30 maskor och ligger på din gamla soffkudde. Som du ser är effekten inte alls den samma som på mönstret. Jo, jag har gjort som det står på mönstret, men eftersom mönstrets garn är grövre så blir "rutorna" större. Möjligen att man skulle kunna göra ett 2räta-2aviga-mönster (över 2 varv) som bara schackrutor. Kom på det just och sätter mig och provar.
Sorry, för lite ljus för att kunna göra en bra bild. Det blir inte bra med 2r-2a-i-2varv-mönster.
Det fiffiga med att göra enligt beskrivningen är att kanten blir fastare än koftan i övrigt. Med 2x2-rutor blir bården lika "sladdrig" som resten. Inte för att resten blir vad man i vanliga fall kallar "sladdrig", men det var sån härlig stuns i beskrivningens kant.
Mamma, kommentera gärna. Klicka på den blå texten om kommentarer här nedan, välj anonymous och skriv i rutan. Sen fyller du i de svajiga bokstäverna i rutan inunder och klickar på den blå knappen.
Sorry, för lite ljus för att kunna göra en bra bild. Det blir inte bra med 2r-2a-i-2varv-mönster.
Det fiffiga med att göra enligt beskrivningen är att kanten blir fastare än koftan i övrigt. Med 2x2-rutor blir bården lika "sladdrig" som resten. Inte för att resten blir vad man i vanliga fall kallar "sladdrig", men det var sån härlig stuns i beskrivningens kant.
Mamma, kommentera gärna. Klicka på den blå texten om kommentarer här nedan, välj anonymous och skriv i rutan. Sen fyller du i de svajiga bokstäverna i rutan inunder och klickar på den blå knappen.
onsdag, november 15, 2006
På plats
Nu är makens strumpor både färdiga och har fästade trådar och blivit lite invigda.
"Men nåde dig om du fastnar med dem i trappen!" (Vi har s k snygga mässingslister fastskruvade på trappframkanten och de där skruvarna sitter lite hur som helst... Och det är inte något att göra åt, vi har försökt.)
Så nu har jag skrämt honom till vaksamhet. Ha!
måndag, november 13, 2006
Åka buss
Hafsade ner två nystan och en rundsticka i väskan innan jag ilade till bussen för att åka till staden bredvid för att gå på utvecklingssamtal med dottern.
Kom på längs vägen till bussen att det hade ju varit ganska smart att ha med sig "en tråd av avvikande färg". Det hade jag inte och det var inte läge att vända...
Funderade i samma andetag på att använda reflexsnöret. (Ni använder väl reflexer när ni är ute i det här mörkret??)
Väl på bussen mindes jag en finess jag sett på knittinghelp (nästan 2½ minut in i filmen). Man kan lägga upp med rundstickkabeln som "avvikande tråd".
Lycka!
Så kolossalt enkelt och behändigt!
Enda problemet var att när båda tåtuttarna var färdiga (jag gjorde dem en och en, på var sin resa) så skulle man fortsätta sticka mitt på kabeln, om ni fattar.
Så jag fick ta en annan rundsticka till hjälp när jag kom hem och sedan sticka ett halvt sockvarv på ena sockan, ett helt sockvarv på den andra och sen fylla på med sista halva varvet.
Så nu sitter tuttarna som de ska.
(I bakgrunden strumpan som blev klar igår kväll.)
söndag, november 05, 2006
Mina planer på att visa tre fötter i nystickade strumpor på en bild verkar svår att få till.
Istället får ni se makens fötter med en färdig (ofästad) strumpa och en strumpa som håller på att realiseras.
Jag stickar alltså från hälen och nedåt, för att sen sticka från hälen och uppåt.
Tycker det är lättare att få till fotlängden genom att sticka tårna sist som jag är van.
De toe-up-strumpor jag gjort har blivit lite långa i foten.
Med denna metod, från mitten och utåt, blir fotlängden bra, man kan "figuravmaska" för tårna och skaften blir så långa som det finns garn till.
lördag, november 04, 2006
Citat från min pappa:
"Om inget annat hjälper, läs instruktionerna."
Borde tänka på det lite oftare.
T ex när jag börjar på strumpa två så borde jag samtidigt läsa om hur jag började på strumpa ett så jag gör likadant.
Men icke.
Först började jag i änden på det nya nystanet. Efter ungefär en hällapp kom jag på att jag kanske skulle ha börjat på samma ställe i färgrapporten så att ränderna hamnar på samma ställe på båda strumporna.
*ripp it*
Så då letade jag reda på "samma ställe på färgrapporten" och misslyckades med en halvmeter eller nåt. Men det var inte det som fick mig att brista ut i "Stryp en gås!"
Nej, det var när jag tog fram anteckningarna från förra strumpan och upptäckte
Borde tänka på det lite oftare.
T ex när jag börjar på strumpa två så borde jag samtidigt läsa om hur jag började på strumpa ett så jag gör likadant.
Men icke.
Först började jag i änden på det nya nystanet. Efter ungefär en hällapp kom jag på att jag kanske skulle ha börjat på samma ställe i färgrapporten så att ränderna hamnar på samma ställe på båda strumporna.
*ripp it*
Så då letade jag reda på "samma ställe på färgrapporten" och misslyckades med en halvmeter eller nåt. Men det var inte det som fick mig att brista ut i "Stryp en gås!"
Nej, det var när jag tog fram anteckningarna från förra strumpan och upptäckte
- Jag skulle lagt upp 68 maskor och inte 64.
- Jag skulle ha använt stickor nr 3 och inte 2½. (Jag hade snabbt återanvänt stickorna som lossnade när jag stickat klart resåren på skaftet.)
*ripp it*
Nu stickar jag hällapp med nr 3 och 17 maskor på varje sticka. Dessutom började jag på samma ställe i färgrapporten.
Vad ska gå fel nu?
fredag, november 03, 2006
tre sockor
Tre färdiga sockor samma dag!
Fast de påbörjades långt ifrån samma dag som de blev klara.
Dotterns raggsockor i lilarosa raggigarn blev på det stora hela randiga med ett varv av varje färg. (48 maskor på 4.0) Lite trist när jag föreställt mig att de skulle bli flammiga. Tur att jag inte ändrade om det vinnande konceptet med 48 maskor. Alldeles lagom runt foten.
Magic loop-tekniken var bra. Lite knepigt vid ihoptagningarna vid tårna bara. Använder man strumpstickor och vet vad man gör har man full koll på var sidorna på foten är. Nu blev det till att söka. Och med strumpstickor beöver man inte markera var sidan är tills nästa varv, det är ju självklart. När jag gjort några ihoptagningar var det även självklart nu, men lite ovant var det.
Jag behövde heller inte bli arg på att strumpstickorna ideligen halkade ur maskorna när det bara var några få kvar på varje sticka. Men jag gillade inte heller att förflytta loopen var tredje maska för att kunna sticka.
Makens första regiastrumpa blev också klar samma dag. Jag gjorde avmaskningen som jag gjorde sjalavmaskningen: en "luftmaska" mellan varje avmaskning.
När jag sen började på nästa strumpa tänkte jag mig inte för utan började i änden på garnet. Efter ungefär halva raka hällappen insåg jag att strumporna kommer att vara randiga på olika ställen. Anar att jag ska riva upp den nya och flytta början så att ränderna åtminstone någorlunda hamnar på samma ställen. Ack ja...
Återkommer med foto när "fotarna" är hemma och kan modella.
Fast de påbörjades långt ifrån samma dag som de blev klara.
Dotterns raggsockor i lilarosa raggigarn blev på det stora hela randiga med ett varv av varje färg. (48 maskor på 4.0) Lite trist när jag föreställt mig att de skulle bli flammiga. Tur att jag inte ändrade om det vinnande konceptet med 48 maskor. Alldeles lagom runt foten.
Magic loop-tekniken var bra. Lite knepigt vid ihoptagningarna vid tårna bara. Använder man strumpstickor och vet vad man gör har man full koll på var sidorna på foten är. Nu blev det till att söka. Och med strumpstickor beöver man inte markera var sidan är tills nästa varv, det är ju självklart. När jag gjort några ihoptagningar var det även självklart nu, men lite ovant var det.
Jag behövde heller inte bli arg på att strumpstickorna ideligen halkade ur maskorna när det bara var några få kvar på varje sticka. Men jag gillade inte heller att förflytta loopen var tredje maska för att kunna sticka.
Makens första regiastrumpa blev också klar samma dag. Jag gjorde avmaskningen som jag gjorde sjalavmaskningen: en "luftmaska" mellan varje avmaskning.
När jag sen började på nästa strumpa tänkte jag mig inte för utan började i änden på garnet. Efter ungefär halva raka hällappen insåg jag att strumporna kommer att vara randiga på olika ställen. Anar att jag ska riva upp den nya och flytta början så att ränderna åtminstone någorlunda hamnar på samma ställen. Ack ja...
Återkommer med foto när "fotarna" är hemma och kan modella.