Herrens medskapare

Enligt Luther så var inte skapelsen klar efter den första veckan. Den pågår ständigt. Och Gud skapar bland annat med vår hjälp. Han står för ullen, sen får vi föräldla den till tröjor och andra varma plagg.

Så det kanske inte är så konstigt att stickböcker anmäls i Kyrkans Tidning.

Reklam och redovisning

Halsbandet är en reklambild. Det är min kompis som har sidan pärlbesatt som har gjort det och jag blev så förtjust.
På hennes sida ligger det i scannern och nu här hos mig hänger det runt halsen. Lite skoj att man kan "hänga upp" det om man som jag är ovan vid långa halsband.
den beigea blusen är kanske inte det vackraste i garderoben, men den hade en bra bakgrundsfärg för fotografering bestämde jag mig för.
Numera kan man även gå till hennes sida från mina länkar här intill.



Äntligen kom lintröjan med på bild!
Min första tanke när jag tog den på mig var från länge sedan. Jag gick nog på högstadiet när jag fick nys om att man kunde sy ihop fyra skurtrasor till en tröja. En sådan gjorde jag, men den användes inte så värst mycket. Men känslan mot kroppen var densamma med den här tröjan. Det känns lite orättvist mot lintröjan att jag fick den känslan, framsidan är bra mycket snyggare än en skurtrasa, men efter ett tag så försvinner känslan, det är bara innan man har "tempererat in den".
Den är lite tung, men den blir bra till lite svalare sommardagar.

En gång scout - alltid scout

På Stickigt hittade jag scoutmärken relaterade till stickning, hämtade på Cast on.

Genast måste jag naturligtvis dit för att se vilka märken jag kvalificerat mig till!



Nåja. Två är ju plural.
Första matematikmärket tror jag inte riktigt att jag kvalar in till, så mycket som jag repar upp. Även om jag gärna använder ekvationer för att lösa klurigheter när jag stickar.
Och märket för uppsökt medicinsk expertis klarar jag inte heller. Jag tror att jag förstått hur tumont hör ihop med stickning och hur det kureras utan läkarinblandning. Dock tror jag att någon bloggare tipsade om antiinflammatorisk salva. Hallå! Är du som skrev om det sjukvårdsutbildad?

Tröjgarnsbeslut! ?

Med lite grövre stickor, utan flätor och bara en liten avigmaska mellan rätt breda släta ränder, det ger en bättre masktäthet. Bättre i förhållande till befintlig garntillgång, vill säga. För det hade blivit jätterart med flätor. *morr*

Jag skickade ett mejl till Tina som snällt kollade i sina tabeller och fann att jag skulle nog kunna klara mig med ca 230 meter.

Så nu är bara frågan: ska jag sticka uppifrån (och börja med "fylla-på-garnet") eller ska jag börja nedifrån?

Nä, det är inte en nödvändig fråga. Det blir nedifrån.

Hurra! En tröja beslutad!

One more to go. (Går det att få någon som helst fason på ryagarnet? Går det att få det mjukt och trevligt av tvätt? Finns det någon som stickar i ryagarn? Det blir en ganska lustig effekt pga den tydliga randigheten i garnet.)

OT Utmaning

Cina har utmanat mig med att skriva 8 saker om mig själv som kanske inte är så kända. Eftersom jag lyckades få med en punkt som handlar om stickning, så okej då.

1. På min (första) uppkörning körde jag på en bil på en parkering. Liite liite, men tillräckligt för att inte få lappen. Nästa dag fick jag ett nytt försök och beordrades parkera på en stoor parkering till ett möbelvaruhus långt före öppningsdags ... Då gick det bättre.

2. Mitt första stickalster var en två meter lång halsduk i rätstickning. Köttfärssåsfärgat ullgarn. Tjugo maskor har jag för mig. Det var i slöjden i femman. Sen dess har jag stickat.

3. Jag tycker väldigt mycket om Lucia som högtid. (Alltså inte sånt som har att göra med skönhetstävlingshysteri, fylleri eller vakor att göra.)

4. Tillsammmans med maken tror jag att jag har en relation till alla landskap i Sverige förutom Dalsland, Härjedalen och Hälsingland.

5. Är precis som Cina väldigt morgontrött.

6. Men är trots det ganska social till frukost, som för övrigt bestått av gröt och kaffe i drygt 30 år.

7. Jag har fler krukväxter än de flesta. Men de består till stor del av samma individer som delats.

8. Därför är jag ganska generös med att dela med mig av sådana krukor.

Så var det det där med att utmana andra ...

Då vill jag veta vad Den Blyga, Elisabet, mrs fatigue och min dotter har för åtta okända punkter. (Dessvärre är dotterns blogadress hemlig för alla utom några få utvalda. Så jag får väl hoppas på ett mejl med svar. Eller svar över en kopp te.)

Orkat mäta

Tack Tina som hittade åt hur mycket garn som beräknas gå åt.
Nu har jag varit på Coop Forum och lånat en fruktvåg.

Det verkar som att jag har 261,33 meter garn. (En provbit på 40 meter borde ge ett hyggligt närmevärde, visst?)
Enligt Tinas formel skulle det tydligen gå åt 402 meter.

Varför blir jag inte lycklig?

Inte ens det ljusare garnet av samma kvalisort kan rå på den bristen.

Nåja. Jag köpte garnet för jag tänkte att det skulle bli mysiga vantar, inte för att jag trodde att det skulle räcka till en tröja till en liten tjej på tre år. Så det får väl bli vantar då. Eller nåt. Suck.