Nä. Efter att ha stickat upp till halshålet på båda styckena så insåg jag det jag bävade för att inse hela vägen dit: den här tröjan kommer visserligen att passa i så måtto att man kan ha den på sig, men den kommer att kasa upp om man sträcker upp armarna och sen inte kasa ner igen.
Så jag stickade en provlapp! (Anteckna gärna detta.)
Och är nu inne på att börja mäta för att se var ärmhålet ska sättas den här gången.
En rutig tröja är alltså på gång.
Om nu någon blir inspirerad kan jag tipsa: sticka den från avigsidan. Som det nu är gör jag rapporter om *4r, 8a*. Hur skoj är det på en skala?
Och ja, det hade varit bättre att passa på att fotografera i dagsljus.
Roligt och roligt... är det väl egentligen bara att påbörja och avsluta... slitjobbet däremellan är väl inte så jättekul.
SvaraRaderaRutmönstret påminner om en av mina två mest lyckade stickprojekt - jag köpte ullgarn och tyg, i svagt syrenlila, i exakt samma garn från en yllefabrik i Wales. Avpassat att göra kjol och tröja - och den tröjan, rutmönstrad fram- och baksida och släta ärmar, den slet jag ut... långt efter att jag växte ur kjolen fungerade den underbara tunna fina tröjan... de första 10 slithålen sydde jag ihop, men sen gick det inte längre... och jag saknar den...
När det var nytt undrade alla i vilken fin butik jag hittat den unika dressen...
Det där med provlappar är något som i alla fall jag alltid inser långt senare än jag borde att det hade varit bra om jag gjort. Men det är väl som någon sa apropå att repa upp "det blir ju bara en massa krulligt garn". Lycka till med tröjan!
SvaraRaderaHärligt stickminne, Bloggblad. Och färgen var ju given ...
SvaraRaderaJa, Boel, provlappar i all ära. Men när man sen börjar sticka så brukar det nästan alltid ändå bli någon annan masktäthet.
Men sen har jag börjat fundera lite om det här med att repa upp tröjor.
Hur mycket instruktioner har jag och hur mycket prövar jag mig fram?
Tror att jag inte alls repar upp så mycket om jag stickar efter beskrivning. Men kanske jag har fel. Maken brukar ha koll. ;-)