onsdag, januari 09, 2008

Fortsättning ...



Nå, nu har vi då kommit till det stadiet att två tåpåsar ska bli djupare och rymma en hel fot och de sitter på samma rundsticka.
Den högra "påsen" sitter närmast stickändarna och den vänstra sitter längst in på stickan.
Den till vänster har sitt stickgarn på den bortre kabeln och den kan just nu inte stickas. Den till höger har stickgarnet på bortre stickan och det är bara att börja sticka.Problemet är att man kan inte röra två stickor som sitter fast parallellt så att det går att sticka med dem - man behöver göra en Magic loop!

Dra fram den bortre stickan ur stickningen en bit och dra sedan ut en loop av kabeln mitt mellan några maskor. (Den rosa s k cirkeln ska försöka föreställa en loop. Syns inte? Klicka på bilden!) Nu finns rörelsemöjlighet och det är bara att börja sticka.

Efter sisådär 24 maskor kommer man till "mittemot den gröna pilen". Nu kommer man inte åt nästa maska på den högra sockan. Så nu får man börja sticka med det andra garnet (det vid gröna pilen) på den andra sockan. Efter 48 maskor hamnar man i en liknande situation och det är dags att byta garn och socka igen.

Osv.

Precis som Barbro skriver i det jag länkade till i förra inlägget så är det mest praktiskt att göra en häl som påminner om hur man gör tårna. Se vidare instruktioner på den länken.

Om man stickar sockorna uppifrån skaften och nedåt så lägger man upp maskor som vanligt. Fast först till en halv socka, sen en hel och sen resten av den halva sockan. Antar jag. Jag har bara lagt upp två vantar efter varandra och det var för några år sen. Det var en livlig kamp med en snurrig rundsticka och tolv garnändar eftersom jag stickade både med dubbelt garn och flerfärgat. Efter den pärsen beslöt jag mig för att det är enklare att sticka på strumpstickor några varv och sen flytta över till rundsticka när man har koll på att arbetet inte har snott sig och man vet vad som är upp och ned på stickningen.

Att sticka hälar uppifrån gör man som man har brukat med hällappar och sånt. Man kan göra delar parallellt (ett varv här följs av ett varv där) men ibland behöver man nog göra bort hela moment ett i taget, kanske hela hälen i taget. Jag vet inte, jag tror inte jag stickat några strumpor uppifrån på magic loop.

2 kommentarer:

  1. Det verkar så himla pyssligt - är det verkligen värt det? Men jag får verkligen lust att pröva när du beskriver det.

    SvaraRadera
  2. Man slipper sitta med en stickad socka och inte idas sticka en till ...

    Sen tänker jag att man gör hälarna ganska nära varandra i tid så då är det troligt att man minns om man gjorde si eller så i de olika momenten. (Likaså tårna.)

    Har man dessutom en tendens att sticka varierat hårt så varierar det lika ...

    Pysslet är inte krångligare än att man byter sticka när man stickar med strumpstickor. Och den femte kan inte försvinna!

    SvaraRadera