Det blöta byltets förvandling

Tänk va! Att en sån därn blöt klafsgrej (som luktar hav, ety den innehåller silke) kan bli en sån utsträckt sjal. Men det kräver 1½ timmes arbete ...
Och mitt i alltihopa kommer jag ihåg att jag nån gång (första sjalblockningen) hade dragit i spännsnören. (Heter det ju inte jue, men jag hittar inte ordet.)
Det är inte himla lätt att få en kant alldeles rak i 175 cm. Inte ens i 55 cm faktiskt. Och rätvinkligheten ska vi inte tala om ...

Som tur är har jag nån gång i mitt liv sprungit på en byggkille som livfullt berättade om hur man fick dörrhål rätt formade: man mäter diagonalerna. Om de är lika så är dörrhålet rektangulärt (och ingen parallellogram).
Det måste ju gälla sjalar också!

Fast så långt måttband hade jag inte. Så jag mätte från kantnålarna som satt i mitten (syns på hopsyningen, trist nog) och ut mot "motstående" hörn.

Som ni ser så föll jag från klippan. Garnet räckte inte och jag fick inte tag på mer. Jag var i kontakt med hon jag köpte garnet av på Tradera, och fick reda på företaget hon hade köpt av. Jag var i kontakt med dem, men de hade totalslut av den färgen.
Jag räknade på att göra "små" uddar, alltså samma uddighet, men utan "basrektangeln" så att säga, men det hade inte räckt ändå.

Jag gjorde nåt idéutkast med "mitt tydliga garn", men gav upp. Helt enkelt bestämde mig för att bara maska av. Så nu är den "klar". Ska bara torka och avnålas också.