... glöm den.
Den "is no more".
Garnet räckte inte så långt som jag hade drömt om. Och när jag fyllde på med mitt egna garn så visade det sig se lite knäppt ut: rätt så tunt garn överst och grövre garn längre ut på sjalen. Eh?
Så jag rev opp alltihop!
Numera består sjalen av 70 g eget garn. Men den är långt ifrån klar och tanken att sätta en blåmelerad kant runt är sval, för att inte säga avskriven. Så nu måste jag göra mer garn för att kunna fortsätta sticka. Jag blir fnissig över att man kan lösa garnbrist så. Det har jag aldrig gjort tidigare.
Kardningen gjorde jag ute tidigare idag och nu väntar spinnrocken, men också en del sociala händelser, så rocken får vänta ett tag till.
(Bild av hur sjalen-KIP ser ut skulle kunna läggas in här om bara kamerabatteriet ville samarbeta. Men den kommer väl ...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar