En liten flicka, två år, som inte vet annat än svenska och att hon hör till en svensk familj, ska utvisas ensam till Frankrike för att hennes mamma är fransyska (= från Algeriet med franskt medborgarskap). Den mamma som övergav henne när hon var tjugo dagar och som hörde av sig för ett år sedan till algeriska ambassaden. Man vet nu inte var hon finns.
Är det ett lämpligt sätt att handla mot ett barn?
Skriv på!
(Jag har inget emot en återförening om det är en lämplig mamma som haft konstiga förutsättningar tidigare. Men då måste ju "inskolning" ske!)
Har tänkt samma sak om det där med inskolning. Vid adoptioner är det inte bara för adoptionsföräldrarna att åka och hämta barnet från ena dagen till den andra, hur kan det då vara ok att skicka iväg en tvååring till ett land hon inte är bekant med, till människor hon inte känner?
SvaraRaderaVarför inte leta reda på mannan och ge henne svenskt medborgarskap istället, så får lillflickan både ha kvar de föräldrar hon vuxit upp med och lära känna sin biologiska mamma.
Nu sägs de ju ha tänkt några varv till på Migrationsverket så vi får väl hoppas att de fortsätter på den inslagna vägen.
SvaraRadera