Först en bild på den obloggade sarisilkesjalen som jag stickade efter jag varit på båsfesten hos Lotten. Storleken är en besvikelse. Men det går säkert att lära om, eller så får den komma till någon annan som kanske längtar efter den. Dumt nog kommer jag inte ihåg var jag hittade beskrivningen på sjalen, mer än att det var på ravelry förstås. Jag minns bara att det var en kanadensiska som lagt ut den, hennes var röd-vit och det hade något med att heja på ett lag att göra, eller nationaldagen. Hålvarven är min egen uppfinning, men ökningarna har jag snott från henne. Finns det någon som vet vilken beskrivning jag talar om får ni gärna tipsa mig så jag kan lägga en länk.
När det var melodifestivalen tänkte jag att jag kunde ju sätta mig och spinna lite. Inte gotlandsull, men väl från stort kardflor. Det ska bli experimentgarn. En singel är redan färdig z-spunnen. Den här är s-spunnen och så ska de tvinnas s. Så får vi se. Men jag stötte på problem: finns det nån som ser änden? Helt plötsligt gick tråden av (igen) och änden försvann in i mängden. Jag minns inte vilken krok jag använde heller ...
För åtta år sen, i mars, blev äntligen makens tvåändstickade tröja klar. Nu har han börjat dra sig för att använda den då den gått lite isönder på ärmarnas kant och nederkanten. Så igår påbörjades operation restaurering. Jag repade upp fyra slätstickade varv och fyllde på med nytt garn. Det är samma garn, men det är tydligt att mycket färg försvunnit genom åren på tröjan. Den är vackert gyllenbrun numera.
Det som fascinerar mig är att när man känner på det nya sticket och det gamla så känns de lika tjocka. Jag var rädd att den nötning som blivit väldigt tydlig längst ut vid handen skulle finnas även längre upp på ärmen, men det känns helt okej.
Nu ska jag fortsätta med den andra ärmen och sätta dit en ny resår i nederkant. Sen står han sig i några år till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar