sybingosammanfattning

Koftan står för de gula prickarna, kjolen för de orangea.

De grå prickarna blev till när jag lagade vantarna.

Siri! Gröna prickar

Ljusgrön prick.

Röda prickar.

Och så var det det där med bästa sommarminnet med sybingon ...

Jag kommer inte på något särskilt tillfälle som är "bäst". Det bästa är att jag har känt mig så nöjd och tillfreds. Att det har känts enkelt att både påbörja och avsluta projekt. Att det har varit att "bara" ta fram symaskinen och "bara" sy omkring och så har det "bara" varit klart. Både kjol och grytlappar har varit samarbetsvilliga. Annars så brukar tygbitar få klipp i sig på fel ställe eller så äter symaskinen tråd på ett bulimiskt vis och vill inte alls botas. Nu var det lika enkelt som att sticka! (Nej, det är inte alltid lätt att sticka, det kan krångla det med, men då är det ju "bara" att repa upp och börja om igen. Det alternativet finns inte på samma sätt vid felklipp i tyg.)

Men sockmuddsvantarna kan vara det bästa minnet. Min vän sedan femton år kom förbi och jag kände att jag så gärna ville ge henne de vantarna, de som ännu bara fanns som en målbild i mitt huvud. Och så började jag göra och de blev till. 

Ja, det får bli "idén med sockmuddsvantarna" som är det bästa sybingominnet för mig i år.