Idag ska vi iväg på äventyr. Här står Kastanjetten från Kalix och väntar på skjuts.
Men vart ska vi?
Jo, iväg till Sockenstugan i Arnäs
Sen väntade jag lite till …
Och sen kom det tre glada barn som älskade allt som snurrar och de spann och vevade knäpphärvel och trampade spinnrockar och ritade och spelade spel och vävde lite på den mattväv som står uppsatt under hela sommaren och så fikade de lite och sen snurrade de en liten stund till.
Sen kom det inte så många fler. Men en av servitriserna provade att spinna lite.
Sen åkte vi hem när Sockenstugan stängde. Så nu har vi semester.
Om man vill kan man fara och fika på Sockenstugan måndag till lördag kl 11 -16 fram till 3 augusti. Då kan man också vara med och väva på trasmattan, eller spela spel, eller sticka lite på några av de kollektiva stickningarna som finns i en korg. Spinnrockarna återkommer inte i sommar, men det finns andra aktiviteter inbokade, koncentrerade till kl 13-15. Fikat kostar, men det andra är gratis. Betalning sker med kontanter eller swish.
Heja! Något av barnen som gillade sånt som snurrar kan nog bli bli en riktig ull/garn/stickningsnörd med tiden.
SvaraRaderaTrevlig semester!
O ja!
SvaraRaderaStorasyster kardade och spann på slända och vävde. Allt med stort allvar och koncentration och glädje.
Jag förärades en teckning där jag avbildats bredvid spinnrocken, men tänker att jag frågade inte om jag fick lägga ut den på blogg så jag låter bli.
De vuxna i sällskapet var mycket artiga och frågade om de fick ta bilder för eget bruk utanför nätet. Och klart att de fick det!
Vilket härligt äventyr, och vilken trevlig inledning på semestern:)
SvaraRaderaHa en riktigt fin semester!
Jättetrevligt och härligt. Fast jag hade trott att det skulle komma folk lite mer i ström. Det kom lite fler än barnen och deras entourage, men dem fick jag inte tid att komma i kontakt med eftersom barnen hade min uppmärksamhet.
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaVad roligt att få se dig i tv! Och så bra det var - mycket tänkvärt.
Vad flitig du är med dina garner! Jag gör vågen av beundran... Numera gör jag själv bara snabba och enkla grejer. Syr ihop fårskinnslappar till en filt när jag sitter utanför stugan (dammar väldigt) eller syr ihop jeanslappar till nåt. Just nu är projektet en dörrskylt av en snedsågad aspstam (med 30 årsringar) som Per sågat och jag slipar för att få en mjuk yta att skriva stugans namn på med lödkolv.
Ha en skön sommar!!!
Kul med lite hårdslöjd också, Bloggblad.
SvaraRaderaTack, ja det var ett äventyr det med. Spännande och läskigt, samtidigt som jag var övertygad om att det skulle gå. Ungefär som att hoppa en bana till häst med hinder som man ju egentligen vet att man kan klara, men det är lite läskigt ändå. Eller sjunga ett verk som man övat länge på, men som man ju inte kan garantera kommer att gå galant hela vägen för det.
Haha! Hoppa med häst är inget för mig, så det kan jag inte göra liknelser med, men jag brukar jämföra det med bungy jump - som jag bara hoppar mentalt... när jag tackar ja till nya lite läskiga saker. Härligt att det blev så bra. Du såg ut att vara mycket van vid att prata i tv.
SvaraRaderaJag såg i KT idag att SR sänder ”Vem vandrar vid min sida” på söndag. Pilgrimsprästen vars namn jag tappat och Linda Sandströms sånger med tre av mina texter. Repris från i våras. Spelades in när Linda tappat rösten, så någon annan fick vara solist.
Och här har de slutat med tidningsutbärning så KT kommer inte förrän på fredagar, med posten. Fast senaste numret kom inte förrän på måndagen. Inte bra!
SvaraRaderaJag såg Att Linda skulle vara med, men jag har inte lyssnat än.
Filmteamet (= en person) är bra på att få en att känna sig bekväm. Det är bara att luta sig tillbaka i tillit och göra vad man ska. Men det är ändå pirrigt. Både före, under och efteråt.