Hurra för symaskinen!

Äntligen blev den klar och betald och hämtad och använd. Ett bystsnitt och två axelsömmar hann det bli för hand. Och fyra "sicksackningar" av axelkanter. När jag var mitt på den tredje så insåg jag att jag var dum/oerfaren.

Jag skulle naturligtvis sytt sömmen och fällt ihop sömsmånerna. Mycket enklare stygn och dessutom bara längs halva sträckan!

Jag har också konstaterat att jag klippt ut två vänsterärmar.

Ärmar är inte så symmetriska i tyg som de är i stickat. Det fanns ingen möjlighet att abrovinka till den ena till att bli en höger.
Nåja. Den får sitta som en högerärm ändå, tänkte jag och det verkar gå bra.

Lite abrovinkande blev det ändå. En av ärmarna hade gluggar i ärmkanten nederst på det tillklippta. Det var lite för kort tyg för att det skulle gå att undvika. Hur skulle det gå?
Det gick alldeles utmärkt. Jag bara vek in kanten med det tyg jag hade, istället för det tyg som konstruktören tyckte att jag borde ha. (Som en nödlösning tänkte jag att jag kunde göra en gul infodring där precis som i halsen.)

Till slut blev den i alla fall klar, toppen som jag sydde av de två tygstyckena jag köpte på loppis. De hade varit gardiner, men nu är de det inte längre.

Jag blev lite på gott humör när toppen var klar och funderar på om jag ska sätta fickor på den. Den är rätt styv för att vara en överdel. Jag kom att tänka på mammas ord "målarrock" som hon använde ibland om olika kläder. Det känns som att en sådan nog borde ha fickor.
Det finns lite lite tyg över som kanske kan räcka. Men jag har inte funderat klart på det än.

Under förutsättning att "stuvbit" går att definiera som "kortare tygstycke, inte avklippt från tygrullen med avsikt att göra detta föremål" så borde jag kunna få pluppa den rutan också. Loppismaterial är i alla fall använt. Hepp!