söndag, januari 27, 2008
Möte
I helgen var jag på en utbildning, helt ickestick-relaterat.
Efter lunch var vi några som gick ut en liten runda och eftersom det var en vacker vinterdag klädde vi på oss.
En av kursarna kommenterade min sjal.
Det är ju inte helt ovanligt och jag pratade på.
Sen kommenterade hon vantarna. Och när jag nämnde att det var mina OS-vantar så visste hon en del om OS-stickningen.
Aha ... hon rent av bloggar!
Man kan alltså händelsevis springa på stickerskor IRL!
Coolt ...
fredag, januari 25, 2008
Senaste nytt
Dottern fick fingra på provlappen och yttrade sig på sånt sätt att jag beslutade 6 trådar + 4½ i stickor.
Jag har nu hunnit två rapporter eller nåt. På Sjalen. Men det är ju ingen konversationsstickning, så den tas bara fram vid speciella tillfällen.
De ljusa pedagogiska strumporna är nu klara och avlämnade men inte avbildade. Så det vart.
De gröna ärmarna håller på att bli längre. Efter 8 cm slätstickning är det nu dags för den avslutande rätstickningskanten.
Det där med bilder får anstå till en annan gång.
Jag har nu hunnit två rapporter eller nåt. På Sjalen. Men det är ju ingen konversationsstickning, så den tas bara fram vid speciella tillfällen.
De ljusa pedagogiska strumporna är nu klara och avlämnade men inte avbildade. Så det vart.
De gröna ärmarna håller på att bli längre. Efter 8 cm slätstickning är det nu dags för den avslutande rätstickningskanten.
Det där med bilder får anstå till en annan gång.
lördag, januari 19, 2008
Provlapp nr 2
Ännu en provlapp. Den översta rapporten är stickad på 3½ och den undre på 4½.
Ska man välja blev det nog 4½-varianten. Men samtidigt så känns det så "tjockt".
Mysko. Fisknät eller tjockt ... Å andra sidan har jag nu alla 6 trådarna, förra provlappen använde jag 2 trådar.
Kanske jag trots allt skulle testa tre trådar. Då skulle jag kunna sticka båda halvorna samtidigt.
torsdag, januari 17, 2008
Tröjor ...
... kan vara av olika sorter fastän de är sprillnya.
T ex kan de vara ... (se bilden för fortsättning på texten)
eller så kan de vara stickade utifrån en beskrivning köpt hos ...
Här är senaste katalogen som kom idag. Tyvärr är swagger-mönstret inte med i denna, men det är väl för att man inte kan ha samma mönster med år ut och år in.
I årets vår/sommarkatalog har man flera sidor med ekologiska garn och somliga modeller var väldigt trevliga; 8026 är ett sommarfräscht exempel.
I oekologiska garner finns det några modeller som jag funderar på att föreslå dottern (att jag stickar till henne). Vi får väl se hur jag lyckas lobba. (Ytterligare en hade jag tänkt länka, men den fanns inte med på hemsidan.)
Som ni ser på översta bilden är alltså den antracitfärgade swaggern KLAAR! Igårkväll mutade jag mig med choklad och flyttade över finknapparna från den förra och ersatte dem med några som blivit över från något jag kasserat. Så nu kan jag slafsa runt i gamla swaggern hemma och bara slita på nya vid umgänge med folk. Himla praktiskt.
tisdag, januari 15, 2008
Nörd
Jag undrar jag hur det är att läsa en stickblogg om man inte stickar?
En massa termer, en massa kvaliteter, en massa testresultat, men en massa glädje skymtar nog också. Och stolthet de gånger något nytt presenteras. Ibland medföljer någon kritisk kommentar den stolta nyheten, men stoltheten skiner nog igenom.
En del stickbloggare håller även på med spinning. Alltså inte motionsformen utan garntillverkningen. (Ja, de kanske motionerar också, men det skrivs inte om det.)
Man kan läsa insatta redogörelser av sländor som är si eller så, annorlunda på det eller det sättet. Man kan få läsa att det är skillnad på spinnrockar, att man kan göra tråd på flera olika sätt.
Det är jätteintressant egentligen, men jag har inte så mycket erfarenhet att jag till fullo begriper det fantastiska med att göra på det ena eller andra sättet. (Och jag anar att skulle jag börja spinna då skulle tiden att sticka bli mindre. Eller att andra viktiga beståndsdelar i livet skulle få maka på sig ännu mer.)
Nu har jag varit inne på en annan nördblogg: Pain de Martin.
En brödblogg. Har ni nån aning om på hur många sätt man kan (eller inte kan) baka bröd? Att om man knådar si eller så, stoppar in den ena ingrediensen före den andra, har den eller den temperaturen då eller då, så kan det bli ... alldeles underbart bröd.
På jakt efter en försvunnen länk hos Martin sprang jag på Taffel. I detta inlägg får man veta saker man inte visste om musslor. (Inte för att jag brukar äta sådana, men tänk vad somliga saker är viktiga även inom musselhanteringen.)
Vilka o-stick-nördbloggar känner ni till (och kan rekommendera)?
Jag vill förtydliga att nörd är något aktningsvärt. Man har en stor kunskap om ett visst ämne. Därmed inte nödvändigtvis okunnig i alla andra.
En massa termer, en massa kvaliteter, en massa testresultat, men en massa glädje skymtar nog också. Och stolthet de gånger något nytt presenteras. Ibland medföljer någon kritisk kommentar den stolta nyheten, men stoltheten skiner nog igenom.
En del stickbloggare håller även på med spinning. Alltså inte motionsformen utan garntillverkningen. (Ja, de kanske motionerar också, men det skrivs inte om det.)
Man kan läsa insatta redogörelser av sländor som är si eller så, annorlunda på det eller det sättet. Man kan få läsa att det är skillnad på spinnrockar, att man kan göra tråd på flera olika sätt.
Det är jätteintressant egentligen, men jag har inte så mycket erfarenhet att jag till fullo begriper det fantastiska med att göra på det ena eller andra sättet. (Och jag anar att skulle jag börja spinna då skulle tiden att sticka bli mindre. Eller att andra viktiga beståndsdelar i livet skulle få maka på sig ännu mer.)
Nu har jag varit inne på en annan nördblogg: Pain de Martin.
En brödblogg. Har ni nån aning om på hur många sätt man kan (eller inte kan) baka bröd? Att om man knådar si eller så, stoppar in den ena ingrediensen före den andra, har den eller den temperaturen då eller då, så kan det bli ... alldeles underbart bröd.
På jakt efter en försvunnen länk hos Martin sprang jag på Taffel. I detta inlägg får man veta saker man inte visste om musslor. (Inte för att jag brukar äta sådana, men tänk vad somliga saker är viktiga även inom musselhanteringen.)
Vilka o-stick-nördbloggar känner ni till (och kan rekommendera)?
Jag vill förtydliga att nörd är något aktningsvärt. Man har en stor kunskap om ett visst ämne. Därmed inte nödvändigtvis okunnig i alla andra.
måndag, januari 14, 2008
Provlapp!
När jag i höstas ropade in det blå melerade garnet till barntröja nr 2 köpte jag samtidigt ett aubergine-färgat "fingarn". Minns jag inte fel var det silke och merino i eller nåt. 6 trådar är tillsammans lindade runt en kon. De är fasligt tunna var och en, men ett halvdussin i taget blir lite väl tjockt och grovt tänkte jag och splittrade garnet i två trådar och gjorde en provlapp till Print O' the wave stole.
På stickor 3½ kändes det ... lite för mycket fisknät. Utspänt ser det mycket bättre ut än provlappen kändes igårkväll.
Frågan är vilken kvalitet en färdig stola bekänner sig till: uppspänd och vacker eller "fisknät slängt i ett hörn"?
Jag blev nästan lite lättad över att det kändes fel. För trådarna verkade ha gått med i facket eller nåt. De var inte alls så intresserade av att skiljas åt som man skulle kunna tro när man ser dem tillsammans. De är nämligen inte tvinnade med varandra utan bara "medresenärer".
Så att pilla med nåt "silkigt" som inte ser ut att ha nån styrsel och dessutom svära över trådtrassel ... njae, jag kan använda min tid till annat.
Så jag är nog på väg att repa upp den här lappen och istället göra en ny med alla trådarna. Så får vi se.
Om swaggern kan meddelas att den tydligen är lite längre än den förra. Och summa knapphål upptäcktes vara ... åtta!
Den senast uttänkta strategin är att "plugga igen" (eller ignorera) det som ligger strax under det på halskanten och därmed använda sju.
lördag, januari 12, 2008
Trots beskrivning
Jaha, då trodde jag att jag var klar med swaggern. Bara sätta dit knapparna från den gamla och Voilà!
Antagligen kan man visst göra det. Det är bara det att jag har klantat till det.
En klok en läser innantill, rent av mäter på swagger nr 1 för att få knapphålen där hon vill ha dem, för att få dem där de ska vara.
Cessi tycker att hon mäter ganska bra. Och sätter dem för glest. Så det blir några ynka centimeter mellan översta och näst översta.
Så nu är frågan: kan jag ha det så här, eller måste jag repa upp hela ena framstycket, eller kan man göra något trickigt för att bara flytta knapphålen?
Nånstans på nätet såg jag något om att byta håll på fläta som vridits åt fel håll. Kan man "sy igen" respektive "öppna upp" knapphål på liknande sätt?
Antagligen kan man visst göra det. Det är bara det att jag har klantat till det.
En klok en läser innantill, rent av mäter på swagger nr 1 för att få knapphålen där hon vill ha dem, för att få dem där de ska vara.
Cessi tycker att hon mäter ganska bra. Och sätter dem för glest. Så det blir några ynka centimeter mellan översta och näst översta.
Så nu är frågan: kan jag ha det så här, eller måste jag repa upp hela ena framstycket, eller kan man göra något trickigt för att bara flytta knapphålen?
Nånstans på nätet såg jag något om att byta håll på fläta som vridits åt fel håll. Kan man "sy igen" respektive "öppna upp" knapphål på liknande sätt?
fredag, januari 11, 2008
Minns ni Kapten Zoom?
(Bilden från svt)
Han kom till jorden för att undersöka hur vi levde här. Han träffade en flicka som bodde i Hallunda, i ett höghus och fick bo hos henne.
En dag fick han slut på ... tejpen tror jag det var.
Vad gjorde han då? Jo han tog för givet att folk bodde så här för att kunna hjälpas åt, så han öppnade sopnedkastluckan och ropade i schaktet: "Tejp till våning sju!" (Om det nu var tejp som fattades och de bodde på våning sju, jag minns inte så bra.)
Tjejen rusade efter honom och drog in honom i lägenheten och skällde ut honom. Så där gjorde man inte! Jag har för mig att jag gillade KZ's sätt att hantera tejpbristen.
Varför berättar jag nu denna lilla anekdot?
Jo, för nuförtiden finns ett zoomskt höghus: internet. Fattas det garn så ropar man på internet. Och har man tur så svarar det någon som säger, "Jo, men jag har några nystan till övers!"
I våras hade jag inte tur, men nu hade jag! Tack kd för garnet! Och vet ni? Det är samma färgbad som mitt gamla garn!
Han kom till jorden för att undersöka hur vi levde här. Han träffade en flicka som bodde i Hallunda, i ett höghus och fick bo hos henne.
En dag fick han slut på ... tejpen tror jag det var.
Vad gjorde han då? Jo han tog för givet att folk bodde så här för att kunna hjälpas åt, så han öppnade sopnedkastluckan och ropade i schaktet: "Tejp till våning sju!" (Om det nu var tejp som fattades och de bodde på våning sju, jag minns inte så bra.)
Tjejen rusade efter honom och drog in honom i lägenheten och skällde ut honom. Så där gjorde man inte! Jag har för mig att jag gillade KZ's sätt att hantera tejpbristen.
Varför berättar jag nu denna lilla anekdot?
Jo, för nuförtiden finns ett zoomskt höghus: internet. Fattas det garn så ropar man på internet. Och har man tur så svarar det någon som säger, "Jo, men jag har några nystan till övers!"
I våras hade jag inte tur, men nu hade jag! Tack kd för garnet! Och vet ni? Det är samma färgbad som mitt gamla garn!
onsdag, januari 09, 2008
Fortsättning ...
Nå, nu har vi då kommit till det stadiet att två tåpåsar ska bli djupare och rymma en hel fot och de sitter på samma rundsticka.
Den högra "påsen" sitter närmast stickändarna och den vänstra sitter längst in på stickan.
Den till vänster har sitt stickgarn på den bortre kabeln och den kan just nu inte stickas. Den till höger har stickgarnet på bortre stickan och det är bara att börja sticka.Problemet är att man kan inte röra två stickor som sitter fast parallellt så att det går att sticka med dem - man behöver göra en Magic loop!
Dra fram den bortre stickan ur stickningen en bit och dra sedan ut en loop av kabeln mitt mellan några maskor. (Den rosa s k cirkeln ska försöka föreställa en loop. Syns inte? Klicka på bilden!) Nu finns rörelsemöjlighet och det är bara att börja sticka.
Efter sisådär 24 maskor kommer man till "mittemot den gröna pilen". Nu kommer man inte åt nästa maska på den högra sockan. Så nu får man börja sticka med det andra garnet (det vid gröna pilen) på den andra sockan. Efter 48 maskor hamnar man i en liknande situation och det är dags att byta garn och socka igen.
Osv.
Precis som Barbro skriver i det jag länkade till i förra inlägget så är det mest praktiskt att göra en häl som påminner om hur man gör tårna. Se vidare instruktioner på den länken.
Om man stickar sockorna uppifrån skaften och nedåt så lägger man upp maskor som vanligt. Fast först till en halv socka, sen en hel och sen resten av den halva sockan. Antar jag. Jag har bara lagt upp två vantar efter varandra och det var för några år sen. Det var en livlig kamp med en snurrig rundsticka och tolv garnändar eftersom jag stickade både med dubbelt garn och flerfärgat. Efter den pärsen beslöt jag mig för att det är enklare att sticka på strumpstickor några varv och sen flytta över till rundsticka när man har koll på att arbetet inte har snott sig och man vet vad som är upp och ned på stickningen.
Att sticka hälar uppifrån gör man som man har brukat med hällappar och sånt. Man kan göra delar parallellt (ett varv här följs av ett varv där) men ibland behöver man nog göra bort hela moment ett i taget, kanske hela hälen i taget. Jag vet inte, jag tror inte jag stickat några strumpor uppifrån på magic loop.
tisdag, januari 08, 2008
magic loop
På sticklistan har det ställts frågor om magic loop, hur det faktiskt fungerar. Det är inte lätt att förklara med bara ord, det behövs bilder. Men eftersom sådana inte går att skicka med på sticklistan så gör jag en liten "skola" här.
Föremålet för stickning är ett par raggsockar stickade från tån och uppåt. Garnvalet är helt och hållet valt av fotogeniska skäl.
Jag började med att lägga upp med en provisorisk uppläggning runt rundstickkabeln. Här behövs en film ... (Och nej, jag vet inte hur man gör för att se den här.) Filmen visar just denna specialitet från ca två minuter in i filmen.
Så här ser det ut när man lagt upp.
(Eftersom jag använder 48 maskor runt foten på raggsockor har jag lagt upp 24.)
Sedan stickar man en gång alla 24 maskorna. Sen börjar de förkortade varven. För att spara plats och det är så bra beskrivet av Barbro så hänvisar jag till den länken från punkt fyra hos henne. (Obs att hon har ett annat antal maskor!)
På den här bilden syns första vändningen. (Jag har knutit fast första trådänden i stickan.)
Nu är jag klar med första
"tåtutan". En klok människa gör båda tårna samtidigt, precis som man stickar två ärmar samtidigt. Stickningen fram hit har varit fram-och-tillbaka-stickning. Nå, jag lägger nu upp för en tåtuta till och stickar fram till detta moment. En av anledningarna att jag gör en tuta i taget är att stickan är lite kort. Jag tror att det blir mindre stretigt att använda en längre sticka. Men jag ville ju ha en av rätt tjocklek och då fick jag ju ta vad jag hava kunde.
(Problemet var att tårna nu hamnade "ojämnt". När den ena var rättvänd så var den andra "påsen" ut och in, så jag använde lite hjälpstickor för att få dem "parallella".)
Så här:
Nu är allt klart för att sticka båda sockorna runt runt på magic loop. Men det får jag fortsätta knåpa med att beskriva imorgon.
Föremålet för stickning är ett par raggsockar stickade från tån och uppåt. Garnvalet är helt och hållet valt av fotogeniska skäl.
Jag började med att lägga upp med en provisorisk uppläggning runt rundstickkabeln. Här behövs en film ... (Och nej, jag vet inte hur man gör för att se den här.) Filmen visar just denna specialitet från ca två minuter in i filmen.
Så här ser det ut när man lagt upp.
(Eftersom jag använder 48 maskor runt foten på raggsockor har jag lagt upp 24.)
Sedan stickar man en gång alla 24 maskorna. Sen börjar de förkortade varven. För att spara plats och det är så bra beskrivet av Barbro så hänvisar jag till den länken från punkt fyra hos henne. (Obs att hon har ett annat antal maskor!)
På den här bilden syns första vändningen. (Jag har knutit fast första trådänden i stickan.)
Nu är jag klar med första
"tåtutan". En klok människa gör båda tårna samtidigt, precis som man stickar två ärmar samtidigt. Stickningen fram hit har varit fram-och-tillbaka-stickning. Nå, jag lägger nu upp för en tåtuta till och stickar fram till detta moment. En av anledningarna att jag gör en tuta i taget är att stickan är lite kort. Jag tror att det blir mindre stretigt att använda en längre sticka. Men jag ville ju ha en av rätt tjocklek och då fick jag ju ta vad jag hava kunde.
(Problemet var att tårna nu hamnade "ojämnt". När den ena var rättvänd så var den andra "påsen" ut och in, så jag använde lite hjälpstickor för att få dem "parallella".)
Så här:
Nu är allt klart för att sticka båda sockorna runt runt på magic loop. Men det får jag fortsätta knåpa med att beskriva imorgon.
söndag, januari 06, 2008
Att blocka och montera
Blocka är nysticksvenska för att nåla det stickade stycket till rätt storlek mellan två fuktiga handdukar.
Förra gången jag blockade var det sjalar. Då har man en mycket blöt, genomdränkt, sjal i ett litet bylte och sen drar man och sliter och försöker töja ut byltet till en symmetrisk sjal som ska vara så stor som möjligt.
Den här gången var det swaggerdelar och de skulle man inte dra i det minsta. Snarare tvärtom.
Eftersom jag inte tvättade garnet innan jag började sticka och det smakade päckel de gånger jag skarvade garnet och vattnet blev svart när jag tvättade händerna, så tvättade jag delarna. Det var dags att inviga den stora kubiska ulltvålen som stått länge i skåpet.
Så de ganska våta delarna breddes ut på badlakanet på madrassen och sen greppades beskrivningen. "45 cm". Hmmm. Ojdå. Nej, jag hann inte dra och töja men när jag lagt ut bitarna så var de där 45 cm:arna helt av sig självt nästan 50. Så då gick det ju åt att krympa ihop dem igen.
Nu ligger det tre delar på tork med rätt mått och "tyget" känns fluffigt och bra.
Snart är det dags att montera, eller sy ihop som man också kan säga. Det är inte det roligaste man kan göra, men jag tror att swaggern vinner på att ha ordentliga sömmar i sidorna och raglanskärningen. Sömmar stagar upp, har jag märkt när jag har min randiga kofta som inte har några sidsömmar. Hela tröjor, ollar, behöver inte sidsömmar, men koftor.
Det är min erfarenhet, vilken är er?
Förra gången jag blockade var det sjalar. Då har man en mycket blöt, genomdränkt, sjal i ett litet bylte och sen drar man och sliter och försöker töja ut byltet till en symmetrisk sjal som ska vara så stor som möjligt.
Den här gången var det swaggerdelar och de skulle man inte dra i det minsta. Snarare tvärtom.
Eftersom jag inte tvättade garnet innan jag började sticka och det smakade päckel de gånger jag skarvade garnet och vattnet blev svart när jag tvättade händerna, så tvättade jag delarna. Det var dags att inviga den stora kubiska ulltvålen som stått länge i skåpet.
Så de ganska våta delarna breddes ut på badlakanet på madrassen och sen greppades beskrivningen. "45 cm". Hmmm. Ojdå. Nej, jag hann inte dra och töja men när jag lagt ut bitarna så var de där 45 cm:arna helt av sig självt nästan 50. Så då gick det ju åt att krympa ihop dem igen.
Nu ligger det tre delar på tork med rätt mått och "tyget" känns fluffigt och bra.
Snart är det dags att montera, eller sy ihop som man också kan säga. Det är inte det roligaste man kan göra, men jag tror att swaggern vinner på att ha ordentliga sömmar i sidorna och raglanskärningen. Sömmar stagar upp, har jag märkt när jag har min randiga kofta som inte har några sidsömmar. Hela tröjor, ollar, behöver inte sidsömmar, men koftor.
Det är min erfarenhet, vilken är er?