Får jag spunk eller blir jag bara grönprickig ändå?
Många provlappar.
Beslut om 90 maskor på varvet.
Lägger upp 90 maskor och förstår att ...prylen blir drunkningsbar.
Minskar till 72 maskor så här i början. 90 maskor får jag trolla fram sen.
Inser när det är dags för de 90 att göra entré att även 72 är i största laget. Mäter än här och än där mot än det ena och än det andra och resultatet verkar inte vara annat än för stort.
Efterlyser mått av någon som jag ber vara i maskopi med mig, men än är det tyst och jag är otålig. Fast måtten kan inte vara så stora att det här passar.
Flera dagars timmar till spillo ...
Nåja. Jag får trösta mig med att den där glömda randen får en chans att vara med den med. Och med mitt snåla beslut att inte dra av garnet när jag använt klart den kulören.
Så nu blir det nog 60 maskor till att börja med ...
Så går det till när man stickar en ... pryl med garn av olika tjocklek även om alla sorter trivs på samma storlek på stickorna.
måndag, december 28, 2009
fredag, december 18, 2009
Leverans!
Nu äntligen lagom till jul kom de då äntligen tillsammans, tröjan jag stickade på uppdrag och ägaren. De verkade nöjda med varandra och då är jag också nöjd.
Nacken var en detalj som var upphov till oro, men den blev så fin så fin. Att den avmaskade slätstickningen rullade sig lite utåt blev som en liten krage och det såg ut som att det var tänkt så. Men nu tänker vi att det ska vara så. Man kan se om man förstorar att jag gjorde en liten ökning i ca 5 cm rakt nedanför axelns innersta maska.
En sak ska jag ta med mig till en annan gång: De förkortade varven för bysten ska göras mycket tidigare.
tisdag, december 15, 2009
Det bidde ... nåt annat
Idag skulle jag och sonen spana efter tomtebyxor. Morfars anses för korta. Vi hittade inga. Men vi hittade en kostym och vi hittade ett nystan blått garn.
Igår provlappades det med det mörkare av dessa två garn, men det befanns för mörkt. Och se! När kostymen inhandlades så fick vi det ljusare nystanet på köpet. Jag hoppas att det är den nyansen jag drömt om.
måndag, december 14, 2009
Hur kan man vara så dum?
En gång i tiden stickade jag en ... pryl. (Här är det hemligt!)
Och då skrev jag upp jättenoga.
Utom vilken stickstorlek jag hade! Gah!
FÅR man glömma sånt?
Antagligen hade jag tänkt att det bara skulle bli en ... pryl. Men nu ska det alltså bli fler.
Nå, det finns väl inte såå många dimensioner att välja mellan så det blir nog bra. Tralala.
Och nej, jag sätter ingen annan etikett på den här än present. Nänänänä.
Och då skrev jag upp jättenoga.
Utom vilken stickstorlek jag hade! Gah!
FÅR man glömma sånt?
Antagligen hade jag tänkt att det bara skulle bli en ... pryl. Men nu ska det alltså bli fler.
Nå, det finns väl inte såå många dimensioner att välja mellan så det blir nog bra. Tralala.
Och nej, jag sätter ingen annan etikett på den här än present. Nänänänä.
lördag, december 12, 2009
Tumhäl
Jag har ju använt ordet "tumhäl" några gånger och kom på att jag kanske skulle förklara vad jag menar med det. Antagligen finns det något annat vedertaget ord som jag inte känner till, men det här ordet tycker jag förklarar lite grand hur man gör: Man gör en häl ungefär på samma sätt som man stickar på en tumme.
Som ni säkert känner till så brukar man sticka in en "tråd i avvikande färg" på det stället som man ska ha sin tumme på vanten. Samma sak här. Den avvikande färgen syns vara brun. Färgen stickas in på hälften av alla maskorna på ett varv.
En liten uppfinning har jag gjort. Eftersom en av anledningarna att göra såna här hälar är att de ska vara lätt utbytbara när det gått hål på dem så har jag stickat varvet innan och varvet efter i en annan färg än sockorna i övrigt. Dessutom i en enfärgad färg för det tror jag kan vara praktiskt.
På den här bilden håller jag på att "sprätta upp" det som jag stickat med avvikande färg och fånga upp maskorna på stickor.
Nu har jag stickat nästan hela hälen. Jag minskar på samma sätt som man minskar vid tån: en maska i var sida på "ovansidan" och "undersidan", summa fyra maskor varje minskningsvarv. Först prövade jag att minska på varje varv, men då blev hälen för grund, så jag gjorde om och minskar istället på vartannat varv.
Här provar jag för att se när det ska bli klart egentligen och "tumregeln" från timglashälen fungerar bra även på denna häl: minska en tredjedel på var sida och ha en tredjedel kvar i mitten.
Man ser ett stort fult hål i "hälgipan", men det kommer att kamoufleras när jag fäster trådarna.
Sen är det bara att sy ihop återstoden av maskorna med maskstygn. (Googla kitchener stitch så får ni fram bra tekniksidor.)
Och nu fortsätter jag "som om ingenting hade hänt" fram mot tårna. Det är liite knepigt att göra hälen sist om man tänker sig att sticka en viss storlek och behöver pröva sig fram.
Gör man samma storlek ofta kan man antagligen mäta från det vita strecket ner till tåavmaskningarna på en gammal socka och lita på det måttet och göra hälen till sist. Jag ska väl inte sticka under stol med att det blev ganska förvirrat med fyra trådar till två rundstickor från två nystan.
Som ni säkert känner till så brukar man sticka in en "tråd i avvikande färg" på det stället som man ska ha sin tumme på vanten. Samma sak här. Den avvikande färgen syns vara brun. Färgen stickas in på hälften av alla maskorna på ett varv.
En liten uppfinning har jag gjort. Eftersom en av anledningarna att göra såna här hälar är att de ska vara lätt utbytbara när det gått hål på dem så har jag stickat varvet innan och varvet efter i en annan färg än sockorna i övrigt. Dessutom i en enfärgad färg för det tror jag kan vara praktiskt.
På den här bilden håller jag på att "sprätta upp" det som jag stickat med avvikande färg och fånga upp maskorna på stickor.
Nu har jag stickat nästan hela hälen. Jag minskar på samma sätt som man minskar vid tån: en maska i var sida på "ovansidan" och "undersidan", summa fyra maskor varje minskningsvarv. Först prövade jag att minska på varje varv, men då blev hälen för grund, så jag gjorde om och minskar istället på vartannat varv.
Här provar jag för att se när det ska bli klart egentligen och "tumregeln" från timglashälen fungerar bra även på denna häl: minska en tredjedel på var sida och ha en tredjedel kvar i mitten.
Man ser ett stort fult hål i "hälgipan", men det kommer att kamoufleras när jag fäster trådarna.
Sen är det bara att sy ihop återstoden av maskorna med maskstygn. (Googla kitchener stitch så får ni fram bra tekniksidor.)
Och nu fortsätter jag "som om ingenting hade hänt" fram mot tårna. Det är liite knepigt att göra hälen sist om man tänker sig att sticka en viss storlek och behöver pröva sig fram.
Gör man samma storlek ofta kan man antagligen mäta från det vita strecket ner till tåavmaskningarna på en gammal socka och lita på det måttet och göra hälen till sist. Jag ska väl inte sticka under stol med att det blev ganska förvirrat med fyra trådar till två rundstickor från två nystan.
fredag, november 27, 2009
På tal om mössor ...
Nu är Lotten ute och far igen. Denna gång till vårt systerland i mitten av Europa. (Jomen ni vet, Sweden - cuckoo clocks, alps and so on ...)
Där såg hon det sötaste man kan se i en matvaruaffär!
Jag snor helt fräckt bilden av henne:
Den alerta kommentatorsredaktionen (finns det ju ingen, men man kan nästan tro det) hittade en hemsida som förklarade fenomenet: det handlar om välgörenhet, i alla fall i England.
Huruvida man kan förse dryckerna med mössor i Sverige också till välgörenhet, förtäljer inte historien, men ni som bor i de tre storstäderna kan ju kolla.
Eller så får ni göra sån där graffitistickning av det ...
Där såg hon det sötaste man kan se i en matvaruaffär!
Jag snor helt fräckt bilden av henne:
Den alerta kommentatorsredaktionen (finns det ju ingen, men man kan nästan tro det) hittade en hemsida som förklarade fenomenet: det handlar om välgörenhet, i alla fall i England.
Huruvida man kan förse dryckerna med mössor i Sverige också till välgörenhet, förtäljer inte historien, men ni som bor i de tre storstäderna kan ju kolla.
Eller så får ni göra sån där graffitistickning av det ...
lördag, november 21, 2009
Som jag skrev för ett tag sen så har jag inte stickat så mycket i år.
Men jag var konfunderad och nu har jag kommit på att listan inte var riktigt komplett.
Förra helgen skulle det tittas på film här hemma. Att sitta still med händerna en sån gång är inte riktigt min grej så jag paniktittade bland garnerna och hittade ett nystan som jag betsämde mig för att det skulle bli en mössa.
Nu är det en mössa.
Men eftersom detta var ett restgarn måste det ju ha hänt något med resten av garnet. Ja just det!
I somras stickade jag ju klart den här:
Den konstiga bildkompositionen kommer sig av den lilla kaktusen i röda krukan: den blommar!
Dotterns topp var för några år sen tänkt som hennes allra första egenhändigt stickade. Men hur det nu var så kom hon inte riktigt överens med det hele så den blev liggande när hon hunnit en liten bit ovanför resåren.
Mössan känns ungefär som en kalott när man har den på sig. Den blev precis så stor som nystanet räckte till och det var kanske inte riktigt så stort som det hade behövt vara för att bli en "trygg" mössa; nu känns det som att den kommer att blåsa av. Nå, nu finns den. Då kanske den kan användas av någon.
Men jag var konfunderad och nu har jag kommit på att listan inte var riktigt komplett.
Förra helgen skulle det tittas på film här hemma. Att sitta still med händerna en sån gång är inte riktigt min grej så jag paniktittade bland garnerna och hittade ett nystan som jag betsämde mig för att det skulle bli en mössa.
Nu är det en mössa.
Men eftersom detta var ett restgarn måste det ju ha hänt något med resten av garnet. Ja just det!
I somras stickade jag ju klart den här:
Den konstiga bildkompositionen kommer sig av den lilla kaktusen i röda krukan: den blommar!
Dotterns topp var för några år sen tänkt som hennes allra första egenhändigt stickade. Men hur det nu var så kom hon inte riktigt överens med det hele så den blev liggande när hon hunnit en liten bit ovanför resåren.
Mössan känns ungefär som en kalott när man har den på sig. Den blev precis så stor som nystanet räckte till och det var kanske inte riktigt så stort som det hade behövt vara för att bli en "trygg" mössa; nu känns det som att den kommer att blåsa av. Nå, nu finns den. Då kanske den kan användas av någon.
onsdag, november 18, 2009
sticka, stack, stuckit
När Lotten var och vaccinerade sig så var allt över på en kvart. Och det var i början på säsongen. Vid det här laget borde man alltså ha hunnit få rutin på hur massorna väller in och bör organiseras för att de snabbt ska kunna välla tillbaka ut på stadens gator och torg och arbetsplatser och hem och varhelst folk plägar (vilja) befinna sig.
Med hennes berättelse och mina höga tankar om landstingets organisationsförmåga i åtanke tog jag alltså inte med mig skolboken då jag bara skulle bli störd och inte få något läst ändå.
Nej, första halvtimmen hade jag inte kunnat läsa. Då stod jag utanför den gamla vårdcentralen på ett led i regnet ihop med andra daglediga: pensionärer, småbarnsföräldrar och arbetslösa kan jag tro. (Och så studentjag dårå.)
Efter prick en halvtimme hade jag hunnit innanför dörrarna. Där möttes jag inte av en hög blanketter som man ska fylla i eller en bunt pennor att fylla i dem med. (Visst uppmanades man på hemsidan att fylla i blanketten i förväg, men vadå, alla har väl inte internet och varför ska jag slita på skrivaren, pappersförrådet och bläckpatronerna i onödan? Jag skulle ju bara kryssa nej hela raddan, det kollade jag upp.)
Några meter in stod det däremot en sköterska som samlade in de påskrivna blanketterna och kollade att var och en var den som de sade. (Jo, på hennes lilla bord fanns det tomma blanketter, men nu fick det ju gå undan. Hade man fått skriva i några meter tidigare så hade det varit smidigare.)
Hon lade de ifyllda blanketterna i en uppochnedvänd hög och sen fick man gå och sätta sig.
Vad som sen hände är höljt i dunkel.
Ibland ropades det upp ett namn i en megafon. Ja, rent av några stycken i taget.
Då skulle man gå fram till en annan sköterska (som hämtat den uppochnedvända högen och ibland blandat blanketterna lite) och hämta sin lapp.
Då var man nära sticket!
Det fanns fem ordinarie stickplatser och eftersom säsongsvaccieringen inte var så populär fanns även tillgång till två stolar där.
Fem stycken köade för två stolar, oklart hur många sekunder, jag kom först i vår kull.
När de var stuckna alla gick någon iväg och hämtade nya patienter ...
Kära landstinget!
Det tar inte många sekunder att sticka en patient. Låt oss dra till med att det tar en minut. (Jag tror det är överdrivet, men inte mycket.)
Låt tanten med megafonen se till att det finns en ständig påfyllning framför stolarna. Hon kan säga ett namn ungefär lika ofta som en bingoutropare. (Sju stolar som ska fyllas varje minut, säg att hon ropar ett namn var tionde sekund?)
I den lilla kön framför stolen får man instruktioner om att klä av överarmen. Det hinner man gott göra på tre minuter.
Fem till sju stolar används, låt oss säga 6 eftersom det är en trevlig siffra när man håller på med tidsräkning. En spruta - en minut. 6 stolar - 6 sprutor per minut - 360 sprutor på en timme.
Jag kan inte tänka mig att det stod 360 personer före mig i kön och det tog mig 1½ timme att bli klar. De borde hunnit 540 sprutor på den tiden.
Nå. För att lätt komma åt att bli stucken hade jag denna dagens outfit.
Och som tröst för att det tog så lång tid (och för att sysselsätta händerna när jag sen kom hem till min föreläsning) köpte jag raggigarn på ica på vägen hem.
Med hennes berättelse och mina höga tankar om landstingets organisationsförmåga i åtanke tog jag alltså inte med mig skolboken då jag bara skulle bli störd och inte få något läst ändå.
Nej, första halvtimmen hade jag inte kunnat läsa. Då stod jag utanför den gamla vårdcentralen på ett led i regnet ihop med andra daglediga: pensionärer, småbarnsföräldrar och arbetslösa kan jag tro. (Och så studentjag dårå.)
Efter prick en halvtimme hade jag hunnit innanför dörrarna. Där möttes jag inte av en hög blanketter som man ska fylla i eller en bunt pennor att fylla i dem med. (Visst uppmanades man på hemsidan att fylla i blanketten i förväg, men vadå, alla har väl inte internet och varför ska jag slita på skrivaren, pappersförrådet och bläckpatronerna i onödan? Jag skulle ju bara kryssa nej hela raddan, det kollade jag upp.)
Några meter in stod det däremot en sköterska som samlade in de påskrivna blanketterna och kollade att var och en var den som de sade. (Jo, på hennes lilla bord fanns det tomma blanketter, men nu fick det ju gå undan. Hade man fått skriva i några meter tidigare så hade det varit smidigare.)
Hon lade de ifyllda blanketterna i en uppochnedvänd hög och sen fick man gå och sätta sig.
Vad som sen hände är höljt i dunkel.
Ibland ropades det upp ett namn i en megafon. Ja, rent av några stycken i taget.
Då skulle man gå fram till en annan sköterska (som hämtat den uppochnedvända högen och ibland blandat blanketterna lite) och hämta sin lapp.
Då var man nära sticket!
Det fanns fem ordinarie stickplatser och eftersom säsongsvaccieringen inte var så populär fanns även tillgång till två stolar där.
Fem stycken köade för två stolar, oklart hur många sekunder, jag kom först i vår kull.
När de var stuckna alla gick någon iväg och hämtade nya patienter ...
Kära landstinget!
Det tar inte många sekunder att sticka en patient. Låt oss dra till med att det tar en minut. (Jag tror det är överdrivet, men inte mycket.)
Låt tanten med megafonen se till att det finns en ständig påfyllning framför stolarna. Hon kan säga ett namn ungefär lika ofta som en bingoutropare. (Sju stolar som ska fyllas varje minut, säg att hon ropar ett namn var tionde sekund?)
I den lilla kön framför stolen får man instruktioner om att klä av överarmen. Det hinner man gott göra på tre minuter.
Fem till sju stolar används, låt oss säga 6 eftersom det är en trevlig siffra när man håller på med tidsräkning. En spruta - en minut. 6 stolar - 6 sprutor per minut - 360 sprutor på en timme.
Jag kan inte tänka mig att det stod 360 personer före mig i kön och det tog mig 1½ timme att bli klar. De borde hunnit 540 sprutor på den tiden.
Nå. För att lätt komma åt att bli stucken hade jag denna dagens outfit.
Och som tröst för att det tog så lång tid (och för att sysselsätta händerna när jag sen kom hem till min föreläsning) köpte jag raggigarn på ica på vägen hem.
tisdag, november 10, 2009
Nu ska jag berätta vad jag tycker om spiralstrumpor. Om sådana tycker jag inte. Som ni ser så blir kanten på benet olika hög fram och bak. Det är för att det är lika mycket "tyg" som ska täcka ytterkurva som finns till förfogande för innerkurvan.
Men ska man ge bort strumpor till fötter av okänd storlek så är modellen ett alternativ.
Jag vet att garnstudio har en beskrivning på den här modellen. Jag tjuvkikade på den när jag kom fram till att det var dags att göra tåminskningen. Jag hade stickat på 60m för det gjorde jag med de andra sockorna. 60 är jämnt delbart med 4, men inte med 8. Om man stickar med ett maskantal jämnt delbart med 8 kan man få en snygg sarg med 2 räta maskor.
Det funkar inte med 60m. Antingen får man 2r-sarg på ena halvan fram mot avmaskningen på mitten och en 2a-sarg på andra halvan. Eller så får man en 1r-1a-sarg på båda sidor. Den sorten valde jag.
måndag, november 09, 2009
Uppgradering
Jag har nu etikettererat alla inlägg som det är nåt bevänt med. Puh. Vill man kan man alltså numera rätt så snabbt söka på olika saker här.
Etiketterna ligger längst ner i min högerspalt.
Etiketterna ligger längst ner i min högerspalt.
fredag, november 06, 2009
Ytterligare viktigt OT
Hos Matilda i Australien hittade jag en länk till Marianne vars tanke jag gärna stödjer.
Till hennes föreslagna länkar vill jag lägga missionsflyget. Rätt ofta är det dåliga förbindelser på marken så att flyget kan vara en viktig livlina. Läkare och annan sjukvårdspersonal kan flygas in och slippa använda flera dagars arbetstid till transporter.
Till hennes föreslagna länkar vill jag lägga missionsflyget. Rätt ofta är det dåliga förbindelser på marken så att flyget kan vara en viktig livlina. Läkare och annan sjukvårdspersonal kan flygas in och slippa använda flera dagars arbetstid till transporter.
onsdag, oktober 21, 2009
Sticka strumpor (eller vantar) på magic loop
Jag satt och lyssnade på en föreläsning och stickade. Och insåg att de här olikfärgade strumporna är pedagogiska. Det är lätt att se vilken som är "strumpa A" och "strumpa B". Så därför kommer här en liten resa runt ett varv på de båda! Hänger du med, Bloggblad? Ni andra är också välkomna förstås!
Om man vill prata illa om rundstickor kan man nämna att de har en förmåga att vilja vrida sig som de själva vill och inte alltid som man själv vill.
"Bra tant reder sig själv" tänkte jag och använde låren som skruvstäd för den här fotosessionen. (Undrar hur många konstiga sökningar som kommer att hitta den här bloggen med den formuleringen ...)
Längst till höger finns ändarna på strumpstickan. Tittar man riiktigt noga kan man även se bakänden på en säkerhetsnål. Den sitter på den strumpan för att där börjar varvet på de båda strumporna. Att sticka med stickorna så "ihopsnörda" går ju inte. Det är en av anledningarna till att man har strumpstickor istället för jumperstickor när man stickar runt.
För att få samma effekt med rundstickan drar man ut öglor, loopar, här och var i strumpvarvet. Här är de markerade med rosa linjer.
Rätt vad det är har man stickat så långt man kan på första strumpan. Nästa maska på den mörka sitter fast på "slangen" mellan den ljusa och mörka (den övre kanten av den blå strumpan). Nu är det alltså dags att byta till den ljusa.
Här har jag kommit halvvägs på det gemensamma varvet. Stickändarna är nu till vänster.
Här har jag dragit ut en loop. Nu minns jag inte riktigt vad som hände före och efter bilden togs, men jag kan tänka mig att jag drog ut en loop på den övre stickan innan jag började sticka igen, för det ser trångt ut att sticka med så många maskor på de fasta stickorna jämfört med hur få maskor det är på slangen.
Här har jag stickat hela varvet på den ljusa strumpan och nästa maska på den sitter fast på slangen. Dags att gå över till den mörka strumpan igen.
Ett helt varv över de båda strumporna blir alltså: en halv mörk strumpa, en hel ljus, en halv mörk.
Tada! Så håller man på.
Några små tips.
En vild slang som aldrig gör vad man vill kan man tämja genom att hålla den sträckt i hett vatten och sen låta den svalna i sträckt tillstånd. (Huruvida det sliter på materialet att snabbsvalna den i kallt vatten vet jag inte. Än håller mina.)
Känns det i alla fall för rörigt när man börjar: Börja med att sticka några varv på strumpstickor. Sätt sen över strumporna på rundstickan. Möbiusstrumpor är ju inte så himla kul.
Om man vill prata illa om rundstickor kan man nämna att de har en förmåga att vilja vrida sig som de själva vill och inte alltid som man själv vill.
"Bra tant reder sig själv" tänkte jag och använde låren som skruvstäd för den här fotosessionen. (Undrar hur många konstiga sökningar som kommer att hitta den här bloggen med den formuleringen ...)
Längst till höger finns ändarna på strumpstickan. Tittar man riiktigt noga kan man även se bakänden på en säkerhetsnål. Den sitter på den strumpan för att där börjar varvet på de båda strumporna. Att sticka med stickorna så "ihopsnörda" går ju inte. Det är en av anledningarna till att man har strumpstickor istället för jumperstickor när man stickar runt.
För att få samma effekt med rundstickan drar man ut öglor, loopar, här och var i strumpvarvet. Här är de markerade med rosa linjer.
Rätt vad det är har man stickat så långt man kan på första strumpan. Nästa maska på den mörka sitter fast på "slangen" mellan den ljusa och mörka (den övre kanten av den blå strumpan). Nu är det alltså dags att byta till den ljusa.
Här har jag kommit halvvägs på det gemensamma varvet. Stickändarna är nu till vänster.
Här har jag dragit ut en loop. Nu minns jag inte riktigt vad som hände före och efter bilden togs, men jag kan tänka mig att jag drog ut en loop på den övre stickan innan jag började sticka igen, för det ser trångt ut att sticka med så många maskor på de fasta stickorna jämfört med hur få maskor det är på slangen.
Här har jag stickat hela varvet på den ljusa strumpan och nästa maska på den sitter fast på slangen. Dags att gå över till den mörka strumpan igen.
Ett helt varv över de båda strumporna blir alltså: en halv mörk strumpa, en hel ljus, en halv mörk.
Tada! Så håller man på.
Några små tips.
En vild slang som aldrig gör vad man vill kan man tämja genom att hålla den sträckt i hett vatten och sen låta den svalna i sträckt tillstånd. (Huruvida det sliter på materialet att snabbsvalna den i kallt vatten vet jag inte. Än håller mina.)
Känns det i alla fall för rörigt när man börjar: Börja med att sticka några varv på strumpstickor. Sätt sen över strumporna på rundstickan. Möbiusstrumpor är ju inte så himla kul.
tisdag, oktober 20, 2009
Ojdå, pga Proudly Presents!
Sedan en tid har jag följt Ebbas blogg. Det är inte en stickblogg men fångande ändå. Nu har hon länkat hit så då tycker jag att det är inte mer än rätt att jag länkar till henne.
Och då tänkte jag att jag kunde ju städa min blogg lite när det nu skulle in en ny länk och allt.
Då upptäckte jag häpet att jag inte hade någon rubrik "Färdigt 2009". I oktober upptäckte jag det.Är det verkligen så illa? Har jag varit så flitig med det jag ska? Svaret på den senare frågan är definitivt JA! Jag har tuffat mig fram i min utbildning såpass att jag nu är klar med FEM terminer. Det gör mig stolt och glad.
Men så värst mycket stickning har det inte blivit.
Men nog trodde jag att jag hade stickat något mer än den gröna sommartoppen på hela året! Ja, förutom miniraggisockarna som blev klara för ett tag sen. Och de i spiralresår i samma garn som jag började på i helgen och som växer så fort de hinner.
Helt färdig är jag dock eventuellt inte med sommartoppen. Mottagaren har inte varit här och slutprovat/tagit den med sig. Eventuellt behövs det en liten virkad kant i nacken, men det fixar vi då i såfall.
Bild kommer då också. För den gör sig inte på bild utan rätt kropp i.
Spiralresårstrumporna är tänkta som en uppmuntran till en bekant som har det lite tufft nu. Men eftersom jag inte vet hur stora/små hennes fötter är så får det bli ett par strumpor där man placerar sin häl på ett godtyckligt ställe i sockan. Som ni ser så har jag hittat rundstickorna igen så nu stickar jag magic loop.
Jag började i lördags på en 2½ timmes bilresa och tyckte inte jag hann speciellt långt alls. Men jag jämförde nog med vanliga raggsockar. De växer ju lite fortare än de här tunnare.
Ni ser också att de inte är helt symmetriska i randningen. Au contraire skulle man kunna säga. Det är för att jag började från varsin ände på nystanet. Helt fräckt. Jag funderade på att nysta fram (spola fram, om det vore en film) till samma ställe, men då skulle ju garn försvinna och sockarna bli lite kortare än om jag använder allt garn. Och faktiskt: om man lägger de färdiga sockarna med tårna mittemot varandra så kommer det ju bli väldigt galant och följdriktigt. Så det så.
Och då tänkte jag att jag kunde ju städa min blogg lite när det nu skulle in en ny länk och allt.
Då upptäckte jag häpet att jag inte hade någon rubrik "Färdigt 2009". I oktober upptäckte jag det.
Men så värst mycket stickning har det inte blivit.
Men nog trodde jag att jag hade stickat något mer än den gröna sommartoppen på hela året! Ja, förutom miniraggisockarna som blev klara för ett tag sen. Och de i spiralresår i samma garn som jag började på i helgen och som växer så fort de hinner.
Helt färdig är jag dock eventuellt inte med sommartoppen. Mottagaren har inte varit här och slutprovat/tagit den med sig. Eventuellt behövs det en liten virkad kant i nacken, men det fixar vi då i såfall.
Bild kommer då också. För den gör sig inte på bild utan rätt kropp i.
Spiralresårstrumporna är tänkta som en uppmuntran till en bekant som har det lite tufft nu. Men eftersom jag inte vet hur stora/små hennes fötter är så får det bli ett par strumpor där man placerar sin häl på ett godtyckligt ställe i sockan. Som ni ser så har jag hittat rundstickorna igen så nu stickar jag magic loop.
Jag började i lördags på en 2½ timmes bilresa och tyckte inte jag hann speciellt långt alls. Men jag jämförde nog med vanliga raggsockar. De växer ju lite fortare än de här tunnare.
Ni ser också att de inte är helt symmetriska i randningen. Au contraire skulle man kunna säga. Det är för att jag började från varsin ände på nystanet. Helt fräckt. Jag funderade på att nysta fram (spola fram, om det vore en film) till samma ställe, men då skulle ju garn försvinna och sockarna bli lite kortare än om jag använder allt garn. Och faktiskt: om man lägger de färdiga sockarna med tårna mittemot varandra så kommer det ju bli väldigt galant och följdriktigt. Så det så.
torsdag, oktober 15, 2009
OT
Detta ingår inte i Blog Action Day - det är fel ämne.
Men jag såg detta idag och kan inte låta bli att sprida det vidare.
Kvinnor i Etiopien som drabbas av förlossningsskador (till viss del pga omskärelse och undernäring) blir, om jag förstår saken rätt, inkontinenta från alla tre öppningarna och stöts ut ur byn.
Men det här sjukhuset opererar så att de blir återställda.
De behöver trosor för att hålla bandagen på plats. Vi kan bidra med att skicka rena nylonstrumpbyxor.
Det gör inget om det gått maskor. Trosdelen används till - trosor. Benen används till att göra trasmattor.
Man kan även på sista länken finna 90-kontonummer för ekonomiska bidrag och hur man gör för att köpa vackra kort som kvinnorna producerar.
Nu ska jag börja samla nylonstrumpbyxor ...
Men jag såg detta idag och kan inte låta bli att sprida det vidare.
Kvinnor i Etiopien som drabbas av förlossningsskador (till viss del pga omskärelse och undernäring) blir, om jag förstår saken rätt, inkontinenta från alla tre öppningarna och stöts ut ur byn.
Men det här sjukhuset opererar så att de blir återställda.
De behöver trosor för att hålla bandagen på plats. Vi kan bidra med att skicka rena nylonstrumpbyxor.
Det gör inget om det gått maskor. Trosdelen används till - trosor. Benen används till att göra trasmattor.
Man kan även på sista länken finna 90-kontonummer för ekonomiska bidrag och hur man gör för att köpa vackra kort som kvinnorna producerar.
Nu ska jag börja samla nylonstrumpbyxor ...
lördag, oktober 10, 2009
Om fem dagar ...
Då är det Blog Action Day. I år ska vi skriva om klimatförändringar.
Jag vet inte riktigt hur jag ska koppla det till just stickning ...
Men medan jag funderar på det (och om jag ska anmäla mig) så kan ni få fundera på samma sak: "Vad har jag att säga om klimatförändringarna?".
Jag vet inte riktigt hur jag ska koppla det till just stickning ...
Men medan jag funderar på det (och om jag ska anmäla mig) så kan ni få fundera på samma sak: "Vad har jag att säga om klimatförändringarna?".
tisdag, oktober 06, 2009
Argument för magic loop
De senaste sockarna (nu färdiga men kameran bortkollrad) stickade jag ju på strumpstickor. (Jotack, jag har hittat rundstickslådan nu.)
När jag hade maskat av den andra strumpan och av en händelse lade den ovanpå den andra insåg jag att fötterna var olika långa. Ja, alltså inte mina fötter, utan sockornas! Jag tyckte att jag hade mätt på ett klokt sätt, men hoppas att jag nu vet bättre. (Dvs att jag kommer ihåg den bättre metod som jag återigen upptäckte.)
Detta problem, "När är det dags att börja ta av för tårna?" kan undvikas väldigt lätt med magic loop: Man börjar bara på samma varv. Först ena strumpan och strax,så fort man börjat på nästa, den andra. Man gör även strumpskaften precis lika höga då man gör hälarna samtidigt.
Urpraktiskt alltså.
När någon kommer hem och berättar var kameran finns ska det bli bilder också.
När jag hade maskat av den andra strumpan och av en händelse lade den ovanpå den andra insåg jag att fötterna var olika långa. Ja, alltså inte mina fötter, utan sockornas! Jag tyckte att jag hade mätt på ett klokt sätt, men hoppas att jag nu vet bättre. (Dvs att jag kommer ihåg den bättre metod som jag återigen upptäckte.)
Detta problem, "När är det dags att börja ta av för tårna?" kan undvikas väldigt lätt med magic loop: Man börjar bara på samma varv. Först ena strumpan och strax,så fort man börjat på nästa, den andra. Man gör även strumpskaften precis lika höga då man gör hälarna samtidigt.
Urpraktiskt alltså.
När någon kommer hem och berättar var kameran finns ska det bli bilder också.
söndag, september 20, 2009
ny tåavslutning
för mig i alla fall.
En del har ju en tåsilhuett som stämmer bra överens med pumps. Icke så med eder Cessi. Först minskar det vid lilltån och sen blir det rätt vad det är tvärslut.
När jag stickar raggsockar i vanliga fall så börjar jag minskningen vid lilltån vartannat varv och när jag gjort det ett tag så minskar jag på båda sidor av foten varje varv. En nystickad raggsocka stämmer inte väldigt väl med min fot, men det bättrar sig snart.
Med detta tunnare garn blev det annorlunda. Jag började minska på lilltåsidan som vanligt, men minskade varje varv. Dessutom minskade jag med maska 2 och 3 (nästnäst sist och näst sist). Så "sargen" som brukar vara två maskor bred på raggsockan blev fyra maskor här.
När alla maskor utom sargmaskorna var minskade på lilltåstickorna var det inte så mycket fot kvar framåt, så att säga.
Jag gjorde då en manöver där sargen "äter upp" maskorna som är kvar på de andra två stickorna, fram till det fanns fyra maskor kvar i andra änden. Då sydde jag ihop maskorna med maskstygn.
Jag hade sargen på en sticka och de ännu inte "avmaskade" maskorna på två andra stickor, en för ovansidan och en för undersidan sockan.
Så här:
*(Här börjar sargen.)Sticka 2 tills, 2r, lyft 1m, 1r, dra den lyfta maskan över den stickade, 1r, dra förra maskan över den senast stickade, vänd.
lyft 1 m, 2a, lyft 1m, sticka 1m avigt (nästa sticka), dra den lyftade m över, vänd. flytta över 1 m före sargen till sargstickan. Börja om från *
En del har ju en tåsilhuett som stämmer bra överens med pumps. Icke så med eder Cessi. Först minskar det vid lilltån och sen blir det rätt vad det är tvärslut.
När jag stickar raggsockar i vanliga fall så börjar jag minskningen vid lilltån vartannat varv och när jag gjort det ett tag så minskar jag på båda sidor av foten varje varv. En nystickad raggsocka stämmer inte väldigt väl med min fot, men det bättrar sig snart.
Med detta tunnare garn blev det annorlunda. Jag började minska på lilltåsidan som vanligt, men minskade varje varv. Dessutom minskade jag med maska 2 och 3 (nästnäst sist och näst sist). Så "sargen" som brukar vara två maskor bred på raggsockan blev fyra maskor här.
När alla maskor utom sargmaskorna var minskade på lilltåstickorna var det inte så mycket fot kvar framåt, så att säga.
Jag gjorde då en manöver där sargen "äter upp" maskorna som är kvar på de andra två stickorna, fram till det fanns fyra maskor kvar i andra änden. Då sydde jag ihop maskorna med maskstygn.
Jag hade sargen på en sticka och de ännu inte "avmaskade" maskorna på två andra stickor, en för ovansidan och en för undersidan sockan.
Så här:
*(Här börjar sargen.)Sticka 2 tills, 2r, lyft 1m, 1r, dra den lyfta maskan över den stickade, 1r, dra förra maskan över den senast stickade, vänd.
lyft 1 m, 2a, lyft 1m, sticka 1m avigt (nästa sticka), dra den lyftade m över, vänd. flytta över 1 m före sargen till sargstickan. Börja om från *
onsdag, september 16, 2009
Skam den som ger sig.
Lyssna på föreläsning på nätet. Är inte det ett synnerligen gott tillfälle att sticka nåt okomplicerat under tiden? Sägs något jätteviktigt så stoppar man, kör om och antecknar.
Så, vad passar bättre än en vanlig hederlig socka?
Men skjutmåttet var inte i syskrinet. Nå, men då kan jag ju ta en rundsticka istället. Då kan jag dessutom sticka två sockor samtidigt, det är bra.
Men var är rundsticksasken? VAR ÄR DEN?? Jag har fortfarande ingen aning. Den har bara uppslukats av jorden eller röran eller nåt annat.
Makens skjutmått fanns iaf på sin plats så jag vet att jag använder stickor nr 3. Dessutom använder jag för första gången mellanraggi. Så får vi se hur det går.
onsdag, augusti 12, 2009
gammalt FO
När jag tittade igenom gamla fotografier (ni vet, såna där på papper som man fick ut hos fotohandlaren när man lämnat in en film) i ett helt annat ärende kom den här bilden fram.
Mottagaren har vuxit åtskilligt sedan hon rymdes i den här för fyra år sen.
Anledningen till de många färgerna är helt och hållet rationella: det är restgarn och jag hade inte så det räckte i en färg. Garnet är Mika som är en blandning av ull och alpacka och hur mjukt som helst.
Koftan är hämtad ur boken Sparat som är en lite annorlunda stickbok.
lördag, augusti 08, 2009
VM-stickning
Även om jag själv befinner mig i "Christian Olsson-kategorin" så vill jag påminna andra hugade stickerskor/stickare om VM-stickningen.
tisdag, juli 28, 2009
Interweave knits hösten 2009
Här finns förhandstitten.
Det blir inget köpt av mig iår. Vi har inte riktigt samma smak jag och de på tidningen. Här är min rescension utifrån länken ovan:
Scoop pullover var faktiskt rätt intressant. Inte på mig, men som idé. Antagligen gör den sig bättre som kortärmad, men jag är ju en lite mer långärmad typ ...
Freyia sweater. När jag såg den på bild tänkte jag: bohusstickning i bomull. Jag blev verkligen förvånad över att det var alpacka/silke/kamel/kashmir när jag såg garndeklarationen. Den var väl fin, men jag är inte inne på det spåret.
Bandelier socks. Det har talats om att handarbete är förspilld kvinnokraft och vad är detta om inte det? Sockor slits. Sockor fastnar i konstiga skruvar i trappan. (Därav familjens inomhusbarfotaskap.) Redan när de spetsmönstrade sockorna kom på modet så var jag skeptisk. Det kvarstår.
(Säger hon som delade raggigarn i fyra kardeler och stickade tunna tunna strumpor på tunna tunna stickor och med dubbel hällapp ... Men de hade ett syfte: vandringsstrumpor till mig som så lätt får skoskav.)
Slanting Gretel tee. Söt fotomodell, söt tröjmodell, söt färg. Återigen inte för mig, den där är mer för dottern. Lite förvånad blev jag dock att den inte är insvängd i midjan. Och varför inte långärmat? Är det bara jag som alltid fryser mer om armarna än om kroppen?
Barcelona jacket. Snygg modell, snygg yta, snygg färg. Men är man lite lång så ser den där rundade nederkanten lätt ut som att plagget sitter på Vanheden eller Magnus i fem myror. Skulle jag göra den här skulle jag göra en horisontell nederkant. Men då skulle jag antagligen få göra om framkanten också till en lodrät. Kanske den blir alldeles förfelad då.
French braid pullover. Jag gillar inte så breda flätkardeler.
Nordic swing. Men hallå? Gjorde inte jag något sånt alldeles nyss? Men så konstig kragen ser ut bak?
Trellis and vine pullover. Är det bara jag eller finns det bara en modell på hur en tröja ser ut? Freyja sweater här ovan och många enkla tröjor innan dessa ser ut på precis samma sätt. Sen har de lång eller kort ärm. Färgmönster eller strukturmönster, uppe eller nere. Tja. Kanske ska man inte ändra ett vinnande koncept.
Alpaka tunic. Tänk, den där kan jag nästan tänka mig. Fastän den är kortärmad ...
Farmer's market cardigan. Jag vill gärna kunna knäppa mina koftor. Men jag blev väldigt glad åt de finurliga fickorna. Kragen var enkel men effektfull.
Sen finns det några modeller till. Men de är oviktiga för mig.
Det blir inget köpt av mig iår. Vi har inte riktigt samma smak jag och de på tidningen. Här är min rescension utifrån länken ovan:
Scoop pullover var faktiskt rätt intressant. Inte på mig, men som idé. Antagligen gör den sig bättre som kortärmad, men jag är ju en lite mer långärmad typ ...
Freyia sweater. När jag såg den på bild tänkte jag: bohusstickning i bomull. Jag blev verkligen förvånad över att det var alpacka/silke/kamel/kashmir när jag såg garndeklarationen. Den var väl fin, men jag är inte inne på det spåret.
Bandelier socks. Det har talats om att handarbete är förspilld kvinnokraft och vad är detta om inte det? Sockor slits. Sockor fastnar i konstiga skruvar i trappan. (Därav familjens inomhusbarfotaskap.) Redan när de spetsmönstrade sockorna kom på modet så var jag skeptisk. Det kvarstår.
(Säger hon som delade raggigarn i fyra kardeler och stickade tunna tunna strumpor på tunna tunna stickor och med dubbel hällapp ... Men de hade ett syfte: vandringsstrumpor till mig som så lätt får skoskav.)
Slanting Gretel tee. Söt fotomodell, söt tröjmodell, söt färg. Återigen inte för mig, den där är mer för dottern. Lite förvånad blev jag dock att den inte är insvängd i midjan. Och varför inte långärmat? Är det bara jag som alltid fryser mer om armarna än om kroppen?
Barcelona jacket. Snygg modell, snygg yta, snygg färg. Men är man lite lång så ser den där rundade nederkanten lätt ut som att plagget sitter på Vanheden eller Magnus i fem myror. Skulle jag göra den här skulle jag göra en horisontell nederkant. Men då skulle jag antagligen få göra om framkanten också till en lodrät. Kanske den blir alldeles förfelad då.
French braid pullover. Jag gillar inte så breda flätkardeler.
Nordic swing. Men hallå? Gjorde inte jag något sånt alldeles nyss? Men så konstig kragen ser ut bak?
Trellis and vine pullover. Är det bara jag eller finns det bara en modell på hur en tröja ser ut? Freyja sweater här ovan och många enkla tröjor innan dessa ser ut på precis samma sätt. Sen har de lång eller kort ärm. Färgmönster eller strukturmönster, uppe eller nere. Tja. Kanske ska man inte ändra ett vinnande koncept.
Alpaka tunic. Tänk, den där kan jag nästan tänka mig. Fastän den är kortärmad ...
Farmer's market cardigan. Jag vill gärna kunna knäppa mina koftor. Men jag blev väldigt glad åt de finurliga fickorna. Kragen var enkel men effektfull.
Sen finns det några modeller till. Men de är oviktiga för mig.
onsdag, juli 22, 2009
Hur i he...?
Ett framstycke. Lika många kantmaskor på båda sidor. 4 cm i skillnad på sidosömmen!
Någon som kan förklara hur det här gått till?
Och dessutom befarar jag att bakstycket blivit alldeles för kort jämförelsevis ... med båda framstycks-kanterna ... Tycker inte om att repa opp. Tycker det är bättre att repa opp bakstycket än framstycket trots allt.
Detta medför kortare ärmar. Ack ja ...
måndag, juli 20, 2009
Noen for tweed?
I en vecka har jag befunnit mig på en norsk ö i havet, strax bredvid den här ön. Anledningen heter make + 50 år = fiskeresa. Huvudsysselsättningen var alltså att sitta i en liten båt på havet med ett låååångt snöre hängande nästan ner till botten. Som den Mamma Mu jag är så kändes det lite otäckt att det skulle kunna fastna fiskar på de där krokarna. "Det kunde ju vara fullständigt livsfarligt för dem." Men samtidigt så skulle ju priset för det hela kunna förbättras en del om man fick "gratismat" med sig hem.
Min erfarenhet av metning sade att jag blir rastlös efter tio sekunders stirrande på flötet, men det här var lite mer spännande. Hela tiden gällde det att hålla sig nääära bottnen - fast inte fastna, men få fiskarna att fastna. Så jag var ganska fullt sysselsatt hela tiden.
Tydligen förhöjdes min upplevelse av den nya varianten av fiskelina. Fastän det var hundra meter lina ute så kändes bottendunsen och fiskars nafsande lika tydligt som att jag hade suttit på köksbordet och slagit sänket i köksgolvet. Fantastiskt.
Stickandet blev under dessa långa sessioner på havet (näst intill kav lugnt!) kraftigt eftersatt. (För att inte tala om när vi snirklade oss ut mot övärlden på smala smala vägar längs bergssidor så branta att det kändes som att man skulle slå i huvudet om man reste sig upp. Ner till havet och sen högt upp igen på ett berg och så ner igen. Rent av under havet. Men de svenska, breda raka vägarna, var stickvänliga.)
Dock har stickade ärmar förlängts betydligt. Jag fasade att garnet inte skulle räcka till så långa ärmar alls, därför stickar jag dem uppifrån, men nu är jag mer i höjd med armbågen än "kort t-shirt-ärm".
Bilden och rubriken då? Jo tweed var vad jag tänkte på när jag såg de här öarna med knappt någon växtlighet alls. Svarta och vita lavar med inslag av gräs (mer eller mindre torrt) och ris. Det måste vara från liknande natur som tweedspinnarna fått inspiration till sina "prickiga" garner.
Svågerns tröja, den ännu inte påbörjade, fick sig garn till slut ändå, innan vi for. För ett år sen såg jag ut en nyans som skulle vara såå super. Men när jag då äntligen skulle få ändan ur i år och inhandla det så fanns inte tillräckligt mycket på affären. Till slut hittade jag en färg som jag tror blir bra också.
Bilden är helt fräckt snodd av Garnkorgen där jag fann garnet.
fredag, juli 10, 2009
Kan nån förklara?
Ja, jag vet att man ska KÖPA beskrivningen för att kunna sticka den här strumpan.
Men nu funderar jag på att göra den här konstiga flätaktiga grejen på en tröja.
Min fundering är om den ensamma tråden som lutar "kl 10.20" är en del i en avmaskad maska, alltså en maska dragen över en annan. Men då måste den ju ha återuppstått. Inte på tredje dagen utan nästan genast. Men precis var i förhållande till att den "dog"?
(Strumpan heter något på engelska som i Sverige brukar smaksättas med salmiak.)
Husmorstips
Väldigt äckliga och flottiga grytlappar blir så här rena och fina med följande behandling:
Blöt dem.
Spruta på rikligt med Jif och massera in medlet.
Skölj.
Spruta på Jif en gång till och lägg i blöt några timmar.
Skölj ur ordentligt.
Stoppa in dem i tvättmaskinen och kör programmet bomull 95 grader. Använd fenom som tvättmedel.
Häng upp.
Enda missen är att den stackars grisen som zickzackats fast på det gröna tyget lossnat på en del ställen och hänger löst som ett gammalt plåster.
Detta är inget att skryta om, mer som en varning för att sånt kan hända med för "pyssliga" grytlappar. Lösningen hade antagligen varit att tvätta den svalare.
fredag, juni 26, 2009
morr
Vi är inte riktigt överens, stickningen och jag. Det verkar som att ena långsidan är längre än den andra.
Eller, ibland verkar det som det är så. När jag lägger dem bredvid varandra så kan de uppvisa likheter.
Men när fram- och bakstycke läggs på varandra så blir det olika om jag lägger dem som om jag skulle sytt ihop dem (avig mot avig) eller om jag lägger dem "på hög" (båda rätsidorna upp).
Frågan är: när ska jag göra ärmhålen för bakstycket?
Eller snarare: hur passar de här delarna hon som ska ha dem?
Kanske också: blir mina "varvvändningar" olika fasta och vad kan jag i så fall göra åt det? Tips?
Tack förresten alla som svarat på min enkät om kyrkoguidningen! Det är till hjälp för mig. Jag har tjyvtränat på några turister som råkade vara på plats när jag tänkte jag skulle öva för mig själv.
Eller, ibland verkar det som det är så. När jag lägger dem bredvid varandra så kan de uppvisa likheter.
Men när fram- och bakstycke läggs på varandra så blir det olika om jag lägger dem som om jag skulle sytt ihop dem (avig mot avig) eller om jag lägger dem "på hög" (båda rätsidorna upp).
Frågan är: när ska jag göra ärmhålen för bakstycket?
Eller snarare: hur passar de här delarna hon som ska ha dem?
Kanske också: blir mina "varvvändningar" olika fasta och vad kan jag i så fall göra åt det? Tips?
Tack förresten alla som svarat på min enkät om kyrkoguidningen! Det är till hjälp för mig. Jag har tjyvtränat på några turister som råkade vara på plats när jag tänkte jag skulle öva för mig själv.
onsdag, juni 17, 2009
OT, men viktig enkät ändå
Nu skulle jag vilja fråga alla bloggläsare en fråga som jag funderar mycket på:
Om ni skulle gå in i en kyrka och få en guidad tur i den: vad skulle ni vilja att guiden tar upp då? Fråga b: vad gäspar ni åt och tycker är "onödigt"/trist?
Alla synpunkter behövs från alla "kategorier", oavsett om man slukar kyrkoguidningar eller helst går omvägar förbi kyrkor. Jag ska nämligen sätta ihop ett eget guideprogram i sommar.
Tack på förhand!
Om ni skulle gå in i en kyrka och få en guidad tur i den: vad skulle ni vilja att guiden tar upp då? Fråga b: vad gäspar ni åt och tycker är "onödigt"/trist?
Alla synpunkter behövs från alla "kategorier", oavsett om man slukar kyrkoguidningar eller helst går omvägar förbi kyrkor. Jag ska nämligen sätta ihop ett eget guideprogram i sommar.
Tack på förhand!
torsdag, juni 04, 2009
WWKIP
Närmsta KIP-ställe!
Det är skönt att saker ordnar sig utan att man behöver göra något.
Vid närmare eftertanke inser jag att jag bokat en annan stickrelaterad träff den dagen. Nåja. Det går kanske att hinna båda ...
Det är skönt att saker ordnar sig utan att man behöver göra något.
Vid närmare eftertanke inser jag att jag bokat en annan stickrelaterad träff den dagen. Nåja. Det går kanske att hinna båda ...
onsdag, maj 27, 2009
äntligen på bild
lördag, maj 16, 2009
WWKIP-day
Idag är det tydligen World hugging day, vilket gjorde att jag
a) fick en kram av dottern
b) började fundera: när är det WorldWide Knit In Public day?
Hittills är Storvreta det nordligaste arrangemanget.
Månne det händer nåt här i stan eller den bredvid?
Månne man måste agera själv?
Viktiga saker att ta ställning till.
PS. Jag hittade inte någonstans på officiella hemsidan något stoppdatum på när man senast måste anmäla sin träff dit. Någon som vet?
Men så dumt! Det står 14 juni på knappen! Och det lär ju vara på lördagen! som är den 13:e ...
a) fick en kram av dottern
b) började fundera: när är det WorldWide Knit In Public day?
Hittills är Storvreta det nordligaste arrangemanget.
Månne det händer nåt här i stan eller den bredvid?
Månne man måste agera själv?
Viktiga saker att ta ställning till.
PS. Jag hittade inte någonstans på officiella hemsidan något stoppdatum på när man senast måste anmäla sin träff dit. Någon som vet?
Men så dumt! Det står 14 juni på knappen! Och det lär ju vara på lördagen! som är den 13:e ...
torsdag, april 23, 2009
Lite har hänt
... även på stickfronten. Hurra.
Det här är alltså det jag stickar till min kompis. Flätan i mitten är "min", formen är från White Lies Design, men sprundet i sidan är önskat från uppdragsgivaren. Likaså den kommande v-ringningen.
Men nu står det still igen för jag är osäker på om "short row"-varven vid bysten är tillräckliga. Dock är hon på semester så jag får sjå mig tills hon kommer hem och förbi innan jag vet.
Jag får väl göra mina åtaganden inom studierna istället ...
fredag, mars 27, 2009
Man kan ju undra varför hon har en blogg om hon aldrig skriver i den ...
Jag förstår såna funderingar.
Men dessvärre är stickningen på samma nivå som bloggskrivandet: ganska noll.
Skola och bloggläsande och annat upptar min tid och ger mig så mycket nu att stickningen får stå tillbaka.
Det finns en stickning på gång, ett beställningsarbete. Men det går inte fort fram. Kanske är det så att jag vill sitta ner i lugn och ro så att det blir så fantastiskt bra som jag vill som gör att jag inte sätter mig ner.
Eller så är det någon inbillad prestationsångest.
Men jo, jag lever alltså fortfarande.
Jag förstår såna funderingar.
Men dessvärre är stickningen på samma nivå som bloggskrivandet: ganska noll.
Skola och bloggläsande och annat upptar min tid och ger mig så mycket nu att stickningen får stå tillbaka.
Det finns en stickning på gång, ett beställningsarbete. Men det går inte fort fram. Kanske är det så att jag vill sitta ner i lugn och ro så att det blir så fantastiskt bra som jag vill som gör att jag inte sätter mig ner.
Eller så är det någon inbillad prestationsångest.
Men jo, jag lever alltså fortfarande.
söndag, februari 01, 2009
Jorå, jag lever
Men irlet har varit fullt av tenta, kursstart och sjuka sen sist.
Så inget nytt under sticksolen.
Men jag kan iaf presentera de tovade vantarna som dottern fick före nyår. Jag insåg att ett par tjocka yllevantar jag stickat tidigare rymdes gott i så jag har stoppat i dem istället för att sticka ett par tunna vantar till insidan.
Dottern tycker de är otympliga så här, men jag lånade dem idag när det var kallt och trivdes bra. (Mina OS-vantar var lite dragiga igårkväll så jag tänkte kolla de här idag.)
När jag var in på Johannas blogg för ett tag sen så upptäckte jag en skillnad på hennes spinnrock och min (förutom att hennes var sprillny alltså):
Vi har krokarna på olika sidor.
Jag vet inte om det gör någon skillnad på något sätt. Men jag anar att det gör det. Kan någon klara ut begreppen för mig?
Så inget nytt under sticksolen.
Men jag kan iaf presentera de tovade vantarna som dottern fick före nyår. Jag insåg att ett par tjocka yllevantar jag stickat tidigare rymdes gott i så jag har stoppat i dem istället för att sticka ett par tunna vantar till insidan.
Dottern tycker de är otympliga så här, men jag lånade dem idag när det var kallt och trivdes bra. (Mina OS-vantar var lite dragiga igårkväll så jag tänkte kolla de här idag.)
När jag var in på Johannas blogg för ett tag sen så upptäckte jag en skillnad på hennes spinnrock och min (förutom att hennes var sprillny alltså):
Vi har krokarna på olika sidor.
Jag vet inte om det gör någon skillnad på något sätt. Men jag anar att det gör det. Kan någon klara ut begreppen för mig?