Axlarna är återigen ihopfogade, ärmarna är mätta, uttänkta, upprepade och påbörjade.
Nu kan det väl inte gå fel igen?
Fyller snart år. Vad jag önskar mig? Garn förstås! Tänker inte delge er min favvogarnfärgare på Gotland förrän jag varit där. Såå altruistisk är jag inte att jag låter hela stickligan som ska till Hemse få reda på min garnkälla före jag varit där...
Men jag tror att en spetssjal i svart tunt garn nog får skaffa material nån annanstansifrån.
Några tips?
Gärna mjukt, men inte sådär så det hela tiden känns som att jag har ett ludd liggande tvärs över näsan, som det blir när jag är i närheten av angora. Alpacka kanske? Eller nåt mjukt svenskt garn?
onsdag, juli 12, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag rekkomenderar pälsullgarnet från Östergötlands ullspinneri, det är underbart!
Tack för raderna i min blogg! Alltid kul med kommentarer och väldigt roligt att se vem som läser.
Jo, vi har koll på vem som ska betala vad vid utlandssamtal. Men eftersom jag gärna vill att dottern ska kunna ringa hem när som helst är vi lite försiktiga med att "tulla på" hennes kontantkort. Det är inte alltid man kommer fram när man ringer så därför är det heller inte givet att man kan tanka kortet precis när det behövs.
Vad tyckte din dotter om sin resa? Kan man dra slutsatsen att hon inte var helt nöjd med boendet utifrån dina avslutande ord?
Oj, förresten, grattis i förskott!
Min åker också med STS och än så länge har vi inte hört av henne sen i tisdags då hon messade adressen till den nya familjen. Hälsan tiger still, heter det ju, så det verkar som hon har det mer än bra! Gudskelov!
Det är lite märkligt med folks reaktioner när man berättar olika saker. Träffade någon precis efter att vi bokat resan och fick då höra om en brorsdotter som också varit iväg på Malta och varit tvungen att byta familj för hon hade blivit hotad av dem. Det är ju precis vad man vill höra i det läget...
Litegrann som när man är gravid och får höra om alla förlossningar som kan gå fel. Tröttsamt är vad det är. Men som sagt, dottern verkar ha det bra och även om jag är jättesugen på att höra om hennes upplevelser har vi bestämt att det är hon som ska ringa om hon känner "behov". Allt för att inte framkalla mer hemlängtan än den hon säkert ändå redan känner.
Hurra, hurra, hurra! Du får spara hurrarropen till rätt dag. Önskar dig en härlig dag med god mat (vad det nu kan vara för något)och god tårta. Lite mjuka paket hoppas jag att du får också!
/Boel
Jag skulle också säga pälsullsgarnet. Det är supertrevligt, precis lagom luddigt och fantastisk lyster.
Gotland... Jajamen, vi ses på Gotland! Äntligen skall man få gnussa med sina bloggvänner. Jag lovar, jag skall inte köpa (påminn mig!) Vi ses!
Skicka en kommentar