UFO ...

Jag inser att jag får ge upp UFO-rutan. I alla fall om jag har tänkt att Klimttröjan ska vara det ofärdiga objektet som ska bli klart.

Det är roligt att göra saker på frihand. Men det innebär också att andras erfarenheter inte tas till vara när man ”kan själv”. Det kan då betyda att man inte alls kunde själv utan det finns en del saker som man ”inte tänkte på”.

Runda ok till exempel. Jag har mer tänkt på att oket ska bli cirkulärt när det ligger platt, innan ärmar och kropp kopplas in. (Tänk rundskuren kjol.)

Det betyder att den omkrets som föreligger när ärmar och kropp ska börja formas är betydande. Det är bra mycket mer tyg i framstycke och bakstycke än vad som behövs. I alla fall eftersom jag ”nypt av” lagom mycket för ärmarna.

Ett bättre format ok skulle vara mer ”skålformat”, om man ställer stickningen med halsringningen nedåt. Inte så mycket ökningar mot slutet av okdelen alltså.

För att få bort en massa onödigt tyg i bålen behöver jag alltså minska antal maskor på varvet.
Ett misslyckat försök har jag bloggat om här, och ett efterfrågat råd om alternativ minskning har jag fått här. IRL har jag pratat med en sykunnig som rekommenderade att inte bara minska i sidorna (”för då blir det två platta bitar”) utan också som insnitt under bysten och motsvarande på ryggen (”för då blir tröjan mer rund”). Dessa båda råd kombinerade jag så att jag minskade ca 30 maskor ner mot midjan: varannan gång i sidorna, varannan gång som insnitt.

Och vad blev det av det?

En bylsig tröja över skuldrorna som ”snördes åt”. Inte snyggt. Dessutom skulle jag lätt kunna ta bort ytterligare 30 maskor på varvet utan att det blir trångt.

Nä. Nu får jag bruka allvar och ta tag i själva felet och inte bara i symptomen.

Det vill säga: ta bort en massa ökning i oket.

Det vill säga ta bort inte bara bålen utan också ärmarna …

Men först kolla hur mycket tyg som ärmarna kräver.

Och så räkna på hur oket ska fördelas på ärmar och bål så att ärmarna får som nu och bålen får ca 30 maskor mindre i vardera stycket.

Som tur är har jag hittat ett urgammalt UFO i tygerna. Som nu är FO.

Men det blir ett eget inlägg.

(Nej, jag får inte till ett normalt typsnitt med normalt radavstånd!)

Styra upp

Det markeras för lite bingorutor i det här hemmet!
Något måste göras!

Huvudbonad. Nej, någon mygghatt av spetsgardiner från loppis blev det inte. Det blev en förtida presenthatt av maken inför fjällresan.
Men en babymössa? Snabb att göra och det finns garn hemma. Så jag tog ett färgkoordinerat restgarnsnystan regnbågsgarn och satte mig i skuggan med fötterna i gräset.

 Några timmar senare var den klar.

Nej, det finns ingen anledning i min närhet att göra babymössor. Bara en bingoruta. Den får gå vidare till någon bättre behövande.

"Laga ett plagg". Nej, jag har inte kommit fram till de skjortorna som jag tänkt på. Och nu när inte symaskinen finns så tänker jag nog ännu mindre på det projektet.

Så lämpligt då att fållen visade sig ha släppt på dagens klänning.

Fållar gör man ju för hand.

Vad har vi fler för rutor att bocka av?

"Testa en ny detalj".

Systersonen M håller på att få en tröja uppstickad åt sig. En som han bestämt själv hur den ska se ut. 

Den ska vara blå och så ska det vara ett orange M på magen.

Eftersom denna detalj kanske inte är någon varaktig önskan (och eftersom det är knepigt att intarsiasticka) så har jag sedan länge bestämt att M:et får vara en applikation, men stickad.

När jag lämnade in symaskinen gick jag samtidigt bort till garnaffären för att hitta ett ORANGEt garn. (Maken tyckte att det mest orangea garn jag hade hemma klassades som brunt, typ.)

Det fanns typ ett garn som var orange i affären: 

Kanske inte den kvalitet jag sökte, men so what. Eftersom det är en applikation så är det inte helt konstigt att det är en annan kvalitet än shetlandsullen. Men det är en konstigt studsig kvalitet. Tvinningens snodd går nästan tvärs över längdriktningen - om man inte sträcker garnet. Då blir det en "normal" lutning på snodden. Det är också många trådar i det och det är lätt att missa någon tråd ibland.

Jag "skissade" genom att ringla garnet på tröjan. Sen mätte jag och gjorde en ordentlig pappersmall:

Den fick godkänt av M och så var det bara att sätta igång.

Jag mätte på mallen genom att nåla i strykbrädan. (Och lade loppistyget under för en snyggare bakgrund än strykbrädans tyg. Allt för bloggen!)

Här är det alldeles strax dags att börja göra mittendelen. 

Nu ska det ju vara en applikation på ett stickat plagg. Därför bestämde jag mig för att låta alla maskorna gå åt samma håll. Men huvudet studsade iväg och funderade på olika lösningar. Kanske en dominostickning som maskas av i övre delen av mellandelen och som på något snitsigt sätt ansluter till "benen"? Eller en upp-plockning på ena benet och så en sicksackstickning bort till det andra?

Tadaa! På grund av så enkla saker som masktäthet så blev M:et ca en halv centimeter smalare än mallen. Men det behöver blockas ordentligt. Kanske rent av stärkas lite för att inte krulla ihop sig under applicerandet. 

Nå. Det blir inte nu. Först ska själva tröjan bli klar och som kanske syns på de övre bilderna så håller jag nu på med ärmarna.

Nu ska vi se vilka nya pluppar detta genererat.

Jag menar att ett M som man kan plocka bort från tröjan om man inte längre vill ha det nog kan räknas som en accessoar. Jag har just nu inte riktigt någon bättre idé för den rutan. Det skulle vara om jag ger mig på det där med väska en gång till …

"Stuvbit" är ett oklart begrepp. Eller nej. En (liten) bit tyg som är "sistsnutten" på tygrullen.

Som jag förstår det så är det också ett färdigklippt stycke tyg som säljs. Som på Ohlssons tyger t ex. Allt som inte är upprullat utan ligger på bordet med kilopris. (Så såg det i alla fall ut när jag sprang på Ohlssons "för jämnan" i Umeå för sisådär 30 år sen.) Jag anar att det mesta i min tygstash är stuvbitar.

Kvar: 

UFO: Klimttröjan. Men jag behöver tips på en smart minskning. Det tar för mycket tid att prova sig fram och sticka om och om och om igen. Heidi?

Organisera materialförrådet:  öööööö … tråååååkiiiigt …

Stuvbit: Två gardinlängder på ca en meter? Eller det där randiga tyget från Ohlssons i Umeå?

Loppismaterial: ovan nämnda gardinlängder som ska bli en topp! Just nu verkar den bli handsydd … 

Skapa något i linne: en idé kom till mig nu. En som kombineras med...

Skapa något till hemmet. Eftersom garn just nu känns mer lockande än att handsy. (Men då var det det där med stuvbit …)

Skapa underkläder. Hm. Hittade ett intressant tyg i källaren. Rester av ett projekt som nog är mer än femton år sen det gjordes. Men jag har inte koll på hur mycket som finns och hur mycket som behövs.

Och så då väskan och accessoaren som behöver bli ordentligt ifyllda.

Att kombinera med sista semesterveckan då det samtidigt ska hända andra grejer i familjen.

mer bingo

Ett UFO som tar tid att få klart kan ju inte få ligga i vägen för resten av bingot.

För några veckor sedan gick jag på Röda Korsets second hand och köpte två våder som varit gardiner.

(Ja, och så ett överlakan som jag också har planer för.)

Tanken var att jag skulle göra ett par somriga byxor. Jag måttade så gott jag kunde och tyckte att det borde räcka. Men ack så fel jag hade när jag kom hem till min pärm med mönster. Jag skulle kanske möjligen få till ett par i storlek 34. Till vems glädje? Vad ska jag då göra med tyget? 

En topp! 

Rita rita rita. (Fast först iväg och köpa mönsterpapper.)

Kolla på förklaringar om hur man får bystinsnittet att passa perfekt på en själv. Och ge upp så mycket tänkande som jag inte begriper utan handledning. (Och upptäcka att alla mönster som finns i de där pärmarna är utan bystinsnitt trots de där förklarande sidorna. Men det är i alla fall snygga foton på det som de beskriver och modellerna som är uppsydda.)

Åka iväg (där den gröna "väskan" fått vara necessär för elastiska bindor som tack och lov inte behövdes). Och drömma om att göra en liten jacka av tyget istället.

Komma tillbaka hem och inse "in your dreams". Det blir en topp och ingen jacka.

Lägga ut mönstret på tyget. Om man blundar för det som sticker ut i bystinsnittet i sidan så går det visst det.

Se att klockan är över 22 och därmed inte klippa idag.

Klippa nästa dag. Lägga ut ärmarna på tyget och inse att det blir hack i inviket i fållen  på den ena för att det var liite för kort om tyg. Men vadårå. Man kan säkert göra en annan kant, kanske göra inviket i samma gula tyg som besparingen runt halsen istället.

Stryka på klistertyg på besparingsdelarna. Sy ihop axelsömmarna på besparingsdelarna. Klippa ner ytterkanten på besparingsdelarna.

Nu kör vi!

Sicksacka den nedklippta kanten.

Machine says no.

Jo. 

No.

Human says lunch.

Så småningom tittade jag vidare på det där. 

Under undertråden snurrar en skiva. I den finns ett hack/en hake som ska fånga övertråden och vispa runt med den. Det hände, med stor tur, att tråden fångades.

Före lunchen tänkte jag att ingenting hade förändrats. 

Sen tänkte jag att raksöm till sicksack kanske är problemet (nålen kommer ner för långt från mötespunkten så att säga) och försökte med smalare sicksack. 

Det gick i några centimeter. Sen gick det inte ens med raksöm.

Så nu är maskinen på service. Mer än tusen kronor. Plus eventuella delar.

Förstår ni varför jag gillar att sticka såå mycket mer?!

För att trösta mig ser jag på Bernadette Banners youtubeavsnitt.

Så mycket entusiasm och handsömnad! (Och en gammal gammal vev-Singer)

(Jag kanske ska handsy?)

UFO:t ...

I mappen "januari 2019" hittade jag den här bilden på UFO:t i årets sybingo. Jag har stickat och stickat. Och så blev den klar. Och så skulle jag ha den på mig för fotografering - och upptäcker att jag är inte nöjd med den.

För att spara garn samt få en tajtare tröja så hade jag minskat i sidorna ungefär halva bållängden. Det fick till följd att den kasade upp i ryggen - och fastnade där. Jag hade gjort samma procedur med den hemspunna ollen

och fått samma resultat. 

Således hör minskningar i bålen ihop med uppkasande ryggstycken och bör undvikas. 

Koll på den hemspunna gav vid handen att den korrigerades till att inte hade några minskningar. 

Koll på Klimttröjan sade att den får behålla sina minskningar i det bruna. Och så fyllde jag på med mer brunt tills det tog slut innan jag fortsatte med det antracitgrå. (En liten minskning gjorde jag i midjan, fyra maskor på ett varv.)

Klar! Ny fotografering igår kväll.

Men nää … Den är alldeles för stor och slafsig i bålen. Speciellt märks det i resåren. 

Om jag hade varit snäll och tyst istället för ärlig så hade jag satt en plupp på Göra klart ett UFO. Men jag gör inte det än. Jag ska bara klura ut hur jag ska kunna minska tröjans omfång utan att den kasar upp i ryggen. Och så ska jag kanske göra lite förkortade varv i ryggen ändå för att kompensera att jag drar i den på framsidan för att kompensera att jag inte gjort förkortade varv i nacken utan att ringningen är helt fram- och bak-neutral. 

Inte bara bingo (uppd)

Men ändå en sorts "Bingo!"

Det här är sista ulltotten som jag kammar till Projektet. Jag som trodde jag skulle göra hela Projektet under 2013. Haha. På ett vis är det "gör klart ett UFO" att äntligen ha kammat klart. Men på hela Projektet är det ju många moment kvar.

Så nu tar nästa fas vid: spinna. Eftersom jag tänker att jag har bättre kontroll på tråden om jag spinner på slända så blir det nog det. Samtidigt som jag börjar fundera skeptiskt: om man ska väva så är det väl smart att varpen är en tråd och inte en massa parallella trådar? (Som det ju de facto också är, men att knyta en massa parallella trådar lika långa och lika spända verkar som något man kan bli (mer) gråhårig av.)

Alternativet är att spinna på rock och det går säkert också.

Någon har sagt att man bara behöver göra entrådigt garn när man ska väva, att inte väven vrider sig så som stickning gör. Det skulle ju göra det hela enklare, kanske. Enklare genom att momentet "tvinna till tvåtrådigt garn" hoppas över. 

Å andra sidan är kanske entrådigt garn skörare och går av lättare som varp. Och i så fall är det nog en tidsvinst att tvinna.

Men om man gör entrådigt garn, spinner man det med S-snodd då, eller fortfarande med Z-snodd?

Många frågor blir det …

Tur då att Ravelry finns. Sökte på "weaving", fann en grupp. Kollade gamla inlägg ( = sökte i forumet) efter "single". Fann ett inlägg om något som krullade sig. Fyllde på med en fråga och mindre än en halvtimme senare fick jag svar: tvåtrådigt är att föredra. Hepp!

I läsandet fann jag ett annat tips: doppa varpen i geltainbad (dubbelt med vatten jämfört med receptet) och låt den torka. Tydligen ett sätt att göra den mer tålig för vävandet. När man sen har vävt klart går det lätt att tvätta ur. Man kan också använda stärkelse, och då också ha dubbelt så mycket vatten som det rekommenderas.

Så det vart ...

"Sy en kjol."
Den punkten tänkte jag kombinera med "något i linne" och "somrigt". Men sen så läste jag på Fredrikas blogg något om omlottkjol. Och då kom jag att tänka på de där båda stuvarna(!) i snarlika blå färger. Tänk om man skulle sy en omlottkjol av dem  där den ljusare ligger över den mörkare? Det skulle bli såå snitsigt! (Och så skulle jag sluta ha dåligt samvete för att de bara ligger där och för att jag var så ouppmärksam när jag köpte dem.)

Men mitt 2D -> 3D-sinne är inte riktigt utvecklat.
Så jag googlade kjolmönster. Och blev inte riktigt nöjd.
Jag har haft en omlottkjol en gång i tiden. En i bomullstyg med rikt vaxbatikmönster, köpt på Indiska eller HM eller nåt, strax efter att Sverige tittade fram under iskanten. Den var klockad så i mitt huvud så är en omlottkjol klockad.
Så, hur mycket klockning kunde de blå tygerna erbjuda?

Jag har en sykurs i lösblad som ryms i fyra tjocka pärmar. Där finns receptet på klockade kjolar.

Men det där med dubbelvikt tyg gick inte att få till. Och det gjorde ju inte så mycket, för jag skulle ju ha två tyg. Men gränsen mellan dem skulle ju inte vara sidsömmarna utan… ja, vardå? Ena sömmen finns ju inte utan tygerna går omlott, men den andra sömmen skulle onekligen finnas, men var skulle den hamna? Skulle man kunna justera det på något sätt och hur?

För att få till en omlotteffekt behövs mer tyg än i en vanlig kjol. Typ två framstycken istället för ett, efter vad jag läste mig till på nätet. Hur mycket extra tyg kunde jag få ut?

19 cm bortanför den vikta kanten, per tyg. 

Nej, det sade inte mig någonting! 

Dags för en toille! 

Ett älskat hemsytt påslakan som jag tryckt mönster på ovansidan hade tackat för sig. Nu skulle det få bli en bärbar toille där det tryckta skulle få utgöra utsidan på kjolen och det otryckta vita få vara insidan.

Et voilà!

Så blev det med skarven mitt bak. Bra. Men jag vill nog inte ha något skarv mitt bak mellan två ganska lika färger. Jag nöjer mig med den här toillekjolen. Och kanske kanske går jag lite bananas på den vita delen med en rekonstruktion av den tryckta delen. Vi får se. 

Men redan den tryckta halvan av kjolen tycker jag går in under "färgglad".

Dags för att dutta dit fler pluppar:

Eftersom jag inte riktigt är säker på att "repa upp och sticka om" på samma projekt duger som definition på "remake" så sätter jag en kjolplupp där också: Lakan blev kjol.

UFO:t för övrigt: Jag har nu stickat hela kroppen utom nederkanten och håller på med ärmarna. Eftersom jag ska resa med bil tänker jag att den får följa med. Maken kör.

Väska?

Så var det då dags att göra en väska och i den sy i ett blixtlås och även göra en ficka. Bäst vore om den gjordes av en stuvbit från loppis och med blixtlås från stashen. Och så skulle den ju helst vara färgglad också …

Det fanns inte otroliga valmöjligheter på blixtlås i stashen. Det här har nog varit i en gylf kan jag tro.

Så då blir ju "väskan" av motsvarande proportioner.  

Så var det det där med att skapa efter ett indiemönster. Var hittar man ett sånt? Det första stället jag letade på var hos Clara stickar och syr. Hon brukar även sy olika väskor. Så scroll scroll scroll …

Och så drar jag mig till minnes att jag sett någon som så smart började med att sy i blixtlåset och gjorde resten av "väskan" sen. Var inte det Clara? Neej … Det var ju Alicia!

Och där hittade jag även en länk till en blogg om hur man gör. Det måste väl vara indie?

När jag skulle klippa ut fodertyget (av ett gammalt örngott) så tyckte jag det vore synd att inte använda den snygga fållen. Så den fick bli krönet på en ficka i "väskan".

Och där var alla bitarna urklippta: två yttertygsidor, två innertygsidor och en likadan sida, fast lite lägre, som ficka. När det var dags att sy ihop foderbitar för sig och yttertygsidor för sig lade jag bara in ficktyget mellan foderbitarna och sydde genom tre lager. 

Det var en tydlig beskrivning hur man gör tycker jag, även om jag som nybörjare gärna kunde fått påpekat tydligare vilken skänkel av blixtlåset som man skulle sy ihop med tyget när. Jag gjorde inte fel utan tittade nooga på bilderna, men hade jag varit mindre observant hade det kunnat gå galet.

Det räckte med att läsa 4" som 'lite drygt 4 cm' och lämna ett hisnande litet hål att vränga allt genom. Men det gick vägen.

Och sen hisna lite och fundera hur i hela världen jag skulle få utsidan utåt? Men det gick ju bra tack vare blixtlåset ...

Den här skapade jag inför vår resa till fjällen. Riktigt vad jag ska packa i den har jag inte tänkt ut, kanske ha en speciell plåsterväska?

Men alltså … väska …? Kan en kreation med måtten 19 x 16 cm sägas gå in under epitetet väska?

Är den färgglad? Mörkgrön med ljusorange foder, även om det gröna på bilden förvanskats i lampans sken.
Tja, den är ju inte grå …

Jag tror jag får låta domaren komma in här och ta beslut.

Nu ska vi se ... (om sybingo)

Nu har jag börjat jobba på att fylla i rutorna i sybingon. 

Den första ansträngningen gjordes på gotlandsbåten. En stickning - tre pluppar!

Den  andra ansträngningen gjordes en stund senare:

Jag kanske ska förtydliga den lite, planeringen:

Om man skapar en väska av en färgglad stuvbit som man köpt på loppis och i den gör en ficka med blixtlås? Och kanske testar någon ny detalj enligt ett indiemönster? Då har man ju en accessoar!

Jag tror att jag har ett blixtlås i stashen någonstans …

Jag får kolla upp det här någon dag -- och göra uppgiften också då'rå …

Laga ett plagg. Ja, kanske det rent av blir två. Två dyra jobbskjortor har gått sönder likadant på ena skulderbladet. Ja, det sitter ett spänne på bh-bandet där innanför. Men alla andra kläder verkar tåla det. Morr. (Och jag skulle vilja kunna sy nya skjortor själv lätt som en plätt, med bra utformad front så att det inte vill glipa i knäppningen och lagom långa ärmar, men si, jag syr inte lika lätt och obehindrat som jag stickar. Undrar vad det kostar att lägga ut på en sömmerska? Jämfört med att köpa måttligt passande konfektion som ändå går på 800 spänn eller nåt.) 

Somrigt, kjol, linne. Det tänkte jag var en bra kombination. Men så gick jag in hos Fredrika och blev påmind om modellen omlottkjol och kom att tänka på stuvbitarna som jag inte använde förra året för att de visade sig vara olika nyanser av blått. Så kanske det blir en kjol i chintz (eller vad det heter, jag tror det är sånt) som kanske inte är så somrig … Linne blir det inte då i alla fall.

Gör klar ett UFO. Månne Klimttröjan gå under den benämningen? Jag har ju lagt den på hyllan ett tag då jag prioriterat den blå presenttröjan och sockorna jag stickade på resan, här ovan. Klimttröjan saknar ärmar och mudden nertill. Ja kanske även en bit ner till mudden.

Skapa underkläder. Hm. Det går åt att tänka på.

Skapa något till hemmet. Kan man få för många grytlappar?

Organisera stashen. Ja den kan man ju sortera på längden och tvären. Jag var ju på den några dagar före bingobrickan släpptes. Men kanske lite uppmärkning kan göra susen. Nu är det lite för mycket memoryspel: vad var det nu som fanns i den där påsen? … Javisst ja! … Nu har jag glömt igen …

Gör en remake. Enkelt! Bara några timmar senare var det dags.

Naturligtvis skulle det bara vara 13 maskor under ärmarna som jag gjorde från början och inte 19 maskor som jag för säkerhets skull hade ändrat till.

Hepp! Fem pluppar!