Jag har lekt lite med "spår" på slätstickningen, som telemarksvängar ungefär.
Jag är imponerad av konstiga sockkonstruktioner och "hälkilar" ("gusssets" på engelska) som inte sitter där ordet hälkilar antyder. Så jag gjorde nån sorts ökning i samband med att jag övergick till resår, först mitt fram och sedan sprider den sig.
Konstruktionen bort mot hälen ... nej, den gåtan som står i mina anteckningar är alltför svår. Men det finns en wrap&turn-period inblandad i vristen, vilket gör att resåren viker av uppåt istället för att fortsätta bara rakt bakåt..
Men resåren blev väldigt väldigt lös så en bit upp på benet gör jag två minskningar där tre maskor blir en maska.
Kontentan är i alla fall ett par sockor, och ett par sockor som inte kan anklagas för att sitta hårt åt vristen. Och dessutom är de lika snygga med avigsidan utåt.
6 kommentarer:
Förr, när jag stickade strumpor, blev de alltid för vida runt nedersta vristen.
Till barnen stickade jag av restgarner med mängder av mönster och färger - alla olika så att man kunde para dem med vilken som, alltid samma garn. Nästan synd att jag inte sparade någon av dessa färgglada skapelser. Jobbigast var att fästa alla trådar, det minns jag med bestämdhet!
Fina sockor!
Jag har en undring. När vi ryktar hästar inför diverse ridlektioner kan det bli rejäla moln av vinterpäls som faller till stallgolvet. Stallägarna tycker att det ska få ligga kvar så att svalor och andra fåglar som flyger omkring i stallet ska få bra bomaterial. Min undring är om det går att karda och spinna av lurviga hästars fällda päls, på samma sätt som man kan göra med hundhår.
/En som vet någon som skulle älska att få ett par hästhårsvantar.
Hästhår är inte så ihakigt som fårhår, alltså rätt glatta strån som dessutom är rätt korta.
För att få dem att hålla ihop till ett garn behöver man en himla massa snodd.
Hundhår från förra hunden frestade mig och det behövdes mycket snodd och jag tror jag vek ihop den där tåten och satte mer snodd i den till åttatrådigt innan jag vågade mig på att sätta någon belastning på garnet. Tunnare än så gled det bara isär.
Jag ska uppmana mina ravelryspinnkompisar att komma hit och kommentera. Det finns alltid nån som har mer erfarenhet och nördiga kunskaper.
Bloggblad, ja med restgarner blir det mycket trådar att fästa. Det verkar som ni var tidiga med att rocka sockar.
Ang hästhår: "hårgarn" har använts i långliga tider, bl.a. till hästfiltar...
Jag stötte just på en uppgift från Upplandsmuseet: "minst hälften ull hade vi, annars blev det svårt att spinna"
Tack Kerstin för infon!
Och välkommen hit!
Skicka en kommentar