laxrosa sommartoppen!

 Förra sommaren träffade jag en som hade Marianne Isagers linne Fletningar på sig. Då bestämde jag mig pronto för att göra ett eget.

Men så var det det där med jag och linnen. Jag vill ha ärmar. Men ärmar ingick inte i Isagers beskrivning. Och Isagers originalgarn hade jag inte råd med heller utan använde garnet Cecilia som jag så påpassligt köpt på utförsäljning när en garnbutik skulle sluta.

Ärmarna är stickade i  hälften så tjockt garn och uppifrån och ner de med. Ceciliagarnet är 6-trådigt, men ärmarna är alltså stickade av bara tre trådar, jag splittrade garnet. Men jag fortsatte att sticka med 3½-orna.

Livet är flikigt nedtill, men så ville jag inte att ärmarna skulle bli. Så när mittmaskan signalerade "lagom lång ärm" stickade jag förkortade varv på undersidan. (Det kan man ju om man stickar rundstickning.) Jag stickade dem ca 7 maskor kortare vid varje vändning. Sen stickade jag rätt över varvet med det aviga varvet som inleder kanten.

I början ökade jag både i mitten och i sidorna på ärmen, precis som när man stickar en trekantssjal uppifrån. Det blev rätt mycket maskor med tiden och för att stävja det tänkte jag sluta öka i sidorna efter ett tag. Men det var som att ärmhålen var generösare på bakstycket. Så jag slutade bara på den sidan som vetter mot framstycket.
Jag gjorde också så att när jag var framme vid "botten" i ärmhålet lade jag upp alla maskor som krävdes för "botten" på en gång och när jag då kunde sticka runt så minskade jag motsvarande under ärmen som jag ökade mitt på ärmen.

Mer omgjort garn

 

I slutet på förra inlägget drog jag mig till minnes att jag hade ett obloggat garn, nämligen det här. Jag har gjort det av tre olika raggigarn, rester efter tre par sockar. Men nu började jag fundera och inser att det har jag visst bloggat om. Jag hade bara glömt att sätta etiketten "göra om garn" på det inlägget, vilket jag gjort nu och så går vi vidare. (Och nej, någon provstickning har jag inte gjort.)

                                             

Linnet Fletninger av Marianne Isager är ju ett linne. Jag vill ha ärmar. Så därför har jag tänkt sätta dit det på mitt i övrigt färdiga linne. Men så har jag idéer ... (nähä ...) och tycker att ärmarna borde vara "lättare" än linnet i övrigt. Så därför delar jag garnet Cecilia i två delar och ska alltså sticka ärmarna i hälften så tjockt garn, fast på samma stickstorlek som linnet i övrigt. Randen mitt fram och mitt bak ska få sin motsvarighet mitt på ärmarna.

Jag har provstickat några centimeter och det verkar bli bra, men kanske att det händer något senare som gör att det inte blir det. Vi får väl se ...

För övrigt...

... kan meddelas att det blir inte mycket till sjal av en härva sarisilke. Knappt ens en sjalett. Snarast nån sorts halsduk som smalnar åt ändarna och blir bredare på mitten.
Sen, när jag kommer hem, typ nästa helg, ska jag blocka den lite då jag var tvungen att vara lite snål med avmaskningen (2 dm garn kvar?) och då blir den väl bloggad också.

Den laxrosa är numera ett komplett linne. Jag tror jag har funderat ut att jag ska sticka ärmarna av delat garn. Jag tror jag har funderat ut början på ärmkonstruktionen. Dela garn kan jag göra här, men jag tror det behöver mer snodd och det får det inte före jag kommer hem till spinnrockarna.

Den lila toppen är med till Uppsala, så jag hoppas att det går att få till någon lösning på det problemet.

Ett par sockar i raggigarn är i vardande, den här gången med Judys magiska tåuppläggning. (Det finns youtubefilmer som förklarar i rörliga bilder för den som vill det.) Det knepiga just nu är att de tilltänkta fötterna är nån helt annan stans än hos mig.

Silkeflätan är orörd. Likaså den tvättade ullen, fast några kardrullar spann jag i helgen av det jag tvättat tidigare.

Igår genade jag genom en fårhage. Riktigt till vad jag ska ha det vet jag inte, men det följde med lite upphittade bösiga smutsiga toviga ulltussar hem till mig. Det är väl mest en utmaning: går det att göra något av dem alls?

censurerad

Man kan säga att det räntar mer att sticka med 3½-or än med 2-or. Men ändå har jag inte kommit längre än att ni inte får se längre ner än såhär. Isagers Fletninger är rolig att sticka. Det händer saker med flätan och det händer saker med stickningen som går på diagonalen. Ja till och med på "avigvarvet" (efter ett tag blir det ju rundstickning) finns det uppgifter att utföra; det är inte bara "sticka likadana maskor som förra varvet".

En trevlig stickning som sagt, och tydlig beskrivning. Men jag höll på att drunkna när jag gjort de 43 maskorna i sidorna. Medeltidens djävulsfönster kom i åtanke ...
Jag klurade dock ut att jag bara borde ha 31 maskor i sidorna och si det blev mycket bättre!
Nu är det bara att köra! Sisådär 30 cm till.

TdF!

I mer idrottsintresserade sammanhang utläses nog rubriken som Tour de France. Den började idag.
Men i mer ulliga sammanhang utläses den Tour de Fleece. Den började också idag.

När cyklisterna trampar uppför berg och nerför berg och genom byar och städer och mellan böljande sädesfält ... så trampar spinnerskorna spinnrockar för glatta livet och förvandlar topsband och kardflor till trådar och garn. (Spinning som spinning, liksom.)

Det är som spinnarnas motsvarighet till stick-OS, fast varje år.
Och så är det lite som Lottens julkalender i det att om man redovisar vad man åstadkommit under en dag på ett speciellt forum på ravelry så är man med i en utlottning. Så har jag förstått det i alla fall,

Nej, jag är inte med.
Det talas om så storstilade planer och att typ spinna dygnet runt på Spinning in Sweden. Och just det där gränslösa slöjdandet ska jag egentligen försöka låta bli, av ergonomiska skäl. Dessutom blir jag stressad av att se summan av vad alla andra gör och jämföra med mitt futtiga resultat. Det är ju kul att läsa de ymniga konversationerna också, vilket ju tar sin tid det med.

Så idag har jag faktiskt inte spunnit alls faktiskt.
Istället har jag stickat på min ... lila sommartopp! (Det hade ni aaaldrig trott, erkänn!)
Idag nådde stickningen ner till jeanslinningen och jag beslutade att nu är det slut med mörkgredelint liv med flätor. Nu är det dags för mörklila resår som stämmer med flätorna.
Jomen så måste det ju vara. Man kan ju inte ha två aviga, fyra räta, två aviga i flätpartierna och så stämmer det inte med resårens alternering mellan aviga och räta. Sånt får de hålla på med i konfektionsindustrin.
Jag har stickat och stickat och stickat och kommit  .... 2 cm på resåren. Hm. Det kan nog vara så att det ingick en massa flätvarv i den där uppräkningen av hur mycket jag stickat.

Dock verkar inte linet bli jättelyckligt av att det finns resårer att krympa ihop omkretsen med. Jag har inte bestämt mig för vad jag ska tycka om det. Antingen kommer det sig om ett tag eller så blir det inte någon hållihopeffekt och då får jag fundera på hur jag vill ha det.

Vid lunchtid tog jag en liten promenad ner på stan.
Jag har nämligen stickat klart min (tredje) swagger! Nu även halskanten! (Det tog nästan ingen tid alls igårkväll trots att jag dragit på det.)
Så nu är det bara knapparna som skiljer den från nuläget till klar.

När jag stickat den förra flyttade jag över finknapparna från den första swaggern och så satte jag i "fulknappar" i den första. Den kunde man nämligen inte ha bland folk, men den kunde ju värma här hemma ...
Skulle jag göra samma manöver den här gången? Sprätta bort 14 knappar och sy dit dem "en swagger bort". Det kändes inte som överkomligt. Av någon anledning kändes det mer överkomligt att promenera ner till stan och köpa nya knappar på Hemslöjden.
Men de ligger fortfarande kvar i påsen.

Men snaart så!
Då har jag knappar i swaggern.
Då har jag en lämplig kant nertill på sommartoppen och stickorna i ärmarna.
Då har jag tagit tag i hälkonstruktionen på raggsockorna. (Det är tur att andra tänker så att man kan härma.)
Då har jag kommit fram till mitt laxrosa ceciliagarn och kan fundera hur det skulle kunna vara kompatibelt med Isagers beskrivning Fletninger och helst med min kropp också.

Dessutom har jag snart spunnit klart det växtfärgade garnet så att andra garn kan träda fram för att bli till. Det är 62 gram kvar att spinna ...

(Asså ... TdF startade på lördagen. Mitt skrivande startade också på lördagen. Men så blev jag lite sinkad så det hann inte ut förrän på söndagen.)
 
 

dansk grönfink mm

 

Det är inte så mycket ordning på den här bloggen känns det som. Men det har väl att göra med hon som har hannom'et.

Förutom att jag satte snodd i ett bomullsgarn som sedan tvinnades två gånger och förvandlades till ett knytband i ett par regnbyxor så har jag inte varit i närheten av spinnrockarna.

Swaggern har fått alla sömmar sydda och alla trådar fästade, hittills. Nu återstår halsringning och knappar. Det kan jag antagligen klara galant bara jag sätter igång.

Men det är så ynkligt synd om mig (eller nåt).

Sommartoppsstickningen är inte bra för mina händer/min högerarm enligt kroppen. I alla fall inte mer än en timme i taget. Och jag är ju sån att jag inte vill sluta när jag väl börjat så vi är lite osams där. Men några varv har det blivit. Dessvärre är jag inte helt på det klara med när det egentligen är dags för korsandet av maskor i flätorna. Jag anar att det kan slå +- 1 varv. Men vad sjutton, det är inte ett mästarprov och skaffa sig extra varv att sticka för nåt som förhoppningsvis(!!) inte syns i vanliga livet låter jag bli.

Min taktik för att räkna är att flytta en säkerhetsnål ett steg bort i flätrepetitionen för varje varv. När den har hamnat "där" är det dags att fläta. Men då går det ju åt att man kommer ihåg att flytta den och inte bara lyfta över den ...

Idag hade jag fått brev från Danmark. Det var väldigt raskt marscherat må jag säga!

 

I fredags hittade jag äntligen åt ett ställe som bara sålde beskrivningen, utan garn, till sommarlinnet Fletninger av Marianne Isager.

 

 

 

Jag såg en sådan uppstickad på spinnträffen och blev förtjust. Nån som kommer ihåg att jag ganska nyss funderade på att sticka det laxrosa reagarnet på skrå? Hm. När jag skulle länka till det så ser jag att det har jag inte alls tänkt, inte officiellt i alla fall.

Skit var med det jag då tänkte dock, för den här stickas uppifrån den med. Men på skrå då. Fast på större stickor än nu (4 mm jämfört med 2 mm).

 

Det är bara det att fyran sitter fast i raggsockarna och där behövs lite tänk och eventuellt omflyttning på stickan. När jag nu var ute och reste i helgen och inte kunde sticka mer så tog jag mig en titt på maevasockan. Det är väl inte otroligt att jag kan använda den hälen istället för att konstruera nåt nytt eget som kanske inte blir bra.

Hepp! Så gör vi.