Den här bloggen kom till på grund av att jag en gång stickade ett par vantar under vinter-OS, 2006 närmare bestämt.
Sen har det varit lite si och så med stickning för mig i samband med detta sportevenmang. Mest för att det funnits en massa irl i vägen.
När det tävlades i London för sisådär 1½ år sen uppstod en dispyt mellan OS-kommittéer och ravelry. Något sådant vet jag inte om det varit aktuellt i år. Däremot översvämmas Ravelry av regnbågsfärgade avatarer. Vi som hänger i "Spinning in Sweden" känner inte stor inspiration för det här i år. Istället har vi något som heter Färggranna Februari-Fyrverkerier 7-23 februari.
Just nu håller jag på att fästa trådarna på den renoverade tvåändströjan. Sen tror jag att jag ska göra något åt det blå-röd-lila-bruna arbetet som blir en slipover. Vill minnas att det är halsringningen som ska tänkas ut och formas.
Sen tänkte jag att jag skulle ge mig på den gröna silkesflätan. Fast jag har ju inte skaffat någon turkisk slända än ju ...
Nå. Det finns mörkblått kardflor och röda lockar att välja på också.
Samt att försöka hitta änden på den där tråden jag spann på häromdagen ...
Visar inlägg med etikett OS-stickning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett OS-stickning. Visa alla inlägg
fredag, februari 07, 2014
söndag, juli 29, 2012
På bordet
Nu är de färdiga, sockorna som jag började tåminska på under invigningen.
De är av ungefär samma modell som sockorna som jag gav bort i vintras, men de är i kraftigare garn.
De är av ungefär samma modell som sockorna som jag gav bort i vintras, men de är i kraftigare garn.
"Ungefär" också för att den där tomathälen istället blev en ... paprikahäl? Så går det när man gör sådär som man minns ungefär och inte kollar precis hur det ska vara.
En "paprikahäl" betyder att man inte gör flera mellanliggande varv runt om innan man gör nästa "kurva" utan när man återkommer till där de förkortade varven ska börja så börjar man på en gång. Sen brydde jag mig inte om hur många cm som var kvar på varvet utan jag hade 1/3 av maskorna kvar på varvet (och 1/3 på vardera sidan om).
Dessutom satte jag inte ihop "modermaskan" med "dottermaskan" utan med grannmaskan.
("Paprikahäl" är inte ett vedertaget begrepp utan uppfanns av mig för att peka på den skillnad som min häl råkade få när den skulle bli tomathäl. Röd grönsak som röd grönsak, liksom.)
Jaha, så satt jag där med två nystan med inte alltför mycket garn kvar i. Visst var det väl en rätt trevlig mönstring på garnet, men det räcker ju inte till ett par sockar till. Så då får man ju hitta på något.
Nu har jag ju hamnat lite i spinnträsket och fått lite idéer om än jag inte sett just den här någonstans:
Man kan dela garnet i singlar (även om det som är upplindat på toarullarna är tvåtrådigt/två singlar beroende på hur snodda de är på ett specifikt ställe) och så kan man sätta mer snodd i det och så kan man tvinna ihop det på nåt annat sätt. Jag tänkte ett tag två trådar från ena toarullen ihop med två från den andra på ett sånt sätt att det alltid finns en svart tråd på sträckan. Men inser att svart bara förekommer på var tredje rapport (två färger, en svart, två färger, en svart).
Kanske jag ska ta det från ena nystanet och vända mot det andra nystanet (färgrapporten är ju inte symmetrisk)?
Men garnet räcker ju ändå inte till två sockor. (Inte av de storlekar som de härvarande fötterna kräver iaf.)
Så kanske jag ska tvinna mot några andra singlar av samma kvalitet, raggsocksgarnrester är jag ju välförsedd med ...
Jag vet inte just nu.
Men nu ska jag se om det blir någon simmedalj till Sverige!
Men nu ska jag se om det blir någon simmedalj till Sverige!
Labels:
göra om garn,
häl,
idéer,
OS-stickning,
sockor,
tomathäl
lördag, juli 28, 2012
Nu är de igång
Igår påbörjades OS-invigningen; när vi kommit in på dagens datum tändes elden.
Så nu kan de sticka som sjutton, de som är med och stickar.
Jag är inte med. Jag har annat jag borde syssla med.
Men jag satt och "slöstickade" på ett par sockor iaf. Konstaterade nånstans på G vid intåget att i höjd med Korea var det nog dags att börja minska vid lilltårna. Det var det.
Först satte jag markörerna mitt under foten, men jag kom på misstaget innan jag hade stickat enligt det. Nu är det snart dags att börja minska på stortåsidan också.
Så nu kan de sticka som sjutton, de som är med och stickar.
Jag är inte med. Jag har annat jag borde syssla med.
Men jag satt och "slöstickade" på ett par sockor iaf. Konstaterade nånstans på G vid intåget att i höjd med Korea var det nog dags att börja minska vid lilltårna. Det var det.
Först satte jag markörerna mitt under foten, men jag kom på misstaget innan jag hade stickat enligt det. Nu är det snart dags att börja minska på stortåsidan också.
Labels:
OS-stickning,
sockor
onsdag, juni 20, 2012
Bojkott? Uppdaterat!
Arrangörerna av ett stort sportevenemang som kommer att äga rum i Europa nu i sommar har blivit sura.
Evenemanget förekommer på olika ställen runt om i världen vart fjärde år.
Korrigering. Sedan några år förekommer det vartannat år, varannan gång är det vintersporter som det tävlas i och varannan gång är det sommarsporter.
Jag tror ni vet vad jag menar för evenemang. Men man får inte nämna det. För då kan de bli arga och säga att man profiterar på deras namn.
I alla fall säger kommittén som stöttar idrottarna från USA att man profiterar på evenemanget om man till evenemangets och deltagarnas ära inte bara följer det från tv-soffan utan också deltar i en lika världsvid stickgala eller vad man ska säga. En jättestor Knit-A-Long är kanske en bättre beskrivning.
En där man inte tävlar mot andra utan mer pressar sig själv mot klockan, där man pressar sig själv att utföra stickprestationer som man förut inte riktigt vågat sig på. Enligt kommitten är detta en skymf mot idrottarna. Så därför får inte ravelry tota ihop sitt communitynamn med förut nämnda evenemang.
Evenmanget säger sig representera ideal som går bortom sport för att omfatta kultur och utbildning, tolerans och respekt, världsfred och harmoni.
Tydligen så går inte en stickcommunity med två miljoner medlemmar runt om i världen som delar sina erfarenheter med varandra ihop med evenemangets ideal.
Är man inloggad på ravelry kan man se tråden som handlar om detta. Där kan man läsa om folk som tänker bojkotta evenemanget och alla sponsorer.
Av någon anledning kommer jag att tänka på upprördheten när Rolf-Göran Bengtsson vann Jerringpriset. Någon har missbedömt någon annan. Och då sätter någon annan ner foten. På någons tår. Ba' så någon vet att någon annan också har fötter.
Uppdaterat!
Efter 2288 mer eller mindre upprörda inlägg i tråden låstes den. Och nu när jag tittade så visade det sig att USA:s olympiska kommitte har bett om ursäkt för att de trampade det världsvida stickkollektivet på tårna. Vi var tydligen en och annan som hörde av oss på olika sätt.
Det var ju inte alls meningen att vi skulle ta illa upp av ett standardbrev ... Nä, "a competition that involves an afghan marathon, scarf hockey and sweater triathlon, among others, tends to denigrate the true nature of the Olympic Games. In a sense, it is disrespectful to our country’s finest athletes and fails to recognize or appreciate their hard work." står det ju i alla brev som inte vill höra talas om att någon annan använder ord som börjar på olym- eller slutar på -pics/-piad ...
Som tröst vill de nu ta emot saker som vi stickat - gratis!
(Ähum, det skymfade idrottarna för ett dygn sen, nu vill de ha sånt här skymfande ... Ingen fattar nånting ...
Speciellt inte USOC.)
Nu får vi hoppas att arrangörerna i London kan få ordning på kuddutdelningen också!
Ännu mer uppdaterat
Nej, ravelympics fick inte heta så utan fick byta namn till ravellenic games, alltså en hopkoppling med hellen, från Hellas, Grekland på grekiska.
Evenemanget förekommer på olika ställen runt om i världen vart fjärde år.
Korrigering. Sedan några år förekommer det vartannat år, varannan gång är det vintersporter som det tävlas i och varannan gång är det sommarsporter.
Jag tror ni vet vad jag menar för evenemang. Men man får inte nämna det. För då kan de bli arga och säga att man profiterar på deras namn.
I alla fall säger kommittén som stöttar idrottarna från USA att man profiterar på evenemanget om man till evenemangets och deltagarnas ära inte bara följer det från tv-soffan utan också deltar i en lika världsvid stickgala eller vad man ska säga. En jättestor Knit-A-Long är kanske en bättre beskrivning.
En där man inte tävlar mot andra utan mer pressar sig själv mot klockan, där man pressar sig själv att utföra stickprestationer som man förut inte riktigt vågat sig på. Enligt kommitten är detta en skymf mot idrottarna. Så därför får inte ravelry tota ihop sitt communitynamn med förut nämnda evenemang.
Evenmanget säger sig representera ideal som går bortom sport för att omfatta kultur och utbildning, tolerans och respekt, världsfred och harmoni.
Tydligen så går inte en stickcommunity med två miljoner medlemmar runt om i världen som delar sina erfarenheter med varandra ihop med evenemangets ideal.
Är man inloggad på ravelry kan man se tråden som handlar om detta. Där kan man läsa om folk som tänker bojkotta evenemanget och alla sponsorer.
Av någon anledning kommer jag att tänka på upprördheten när Rolf-Göran Bengtsson vann Jerringpriset. Någon har missbedömt någon annan. Och då sätter någon annan ner foten. På någons tår. Ba' så någon vet att någon annan också har fötter.
Uppdaterat!
Efter 2288 mer eller mindre upprörda inlägg i tråden låstes den. Och nu när jag tittade så visade det sig att USA:s olympiska kommitte har bett om ursäkt för att de trampade det världsvida stickkollektivet på tårna. Vi var tydligen en och annan som hörde av oss på olika sätt.
Det var ju inte alls meningen att vi skulle ta illa upp av ett standardbrev ... Nä, "a competition that involves an afghan marathon, scarf hockey and sweater triathlon, among others, tends to denigrate the true nature of the Olympic Games. In a sense, it is disrespectful to our country’s finest athletes and fails to recognize or appreciate their hard work." står det ju i alla brev som inte vill höra talas om att någon annan använder ord som börjar på olym- eller slutar på -pics/-piad ...
Som tröst vill de nu ta emot saker som vi stickat - gratis!
(Ähum, det skymfade idrottarna för ett dygn sen, nu vill de ha sånt här skymfande ... Ingen fattar nånting ...
Speciellt inte USOC.)
Nu får vi hoppas att arrangörerna i London kan få ordning på kuddutdelningen också!
Ännu mer uppdaterat
Nej, ravelympics fick inte heta så utan fick byta namn till ravellenic games, alltså en hopkoppling med hellen, från Hellas, Grekland på grekiska.
Labels:
OS-stickning,
ravelry
måndag, maj 10, 2010
I väntan på ...
att det lila garnet som jag repade upp ur ärmen jag visade häromdagen skulle torka efter uträtningsduschen och att det röda garnet skulle komma med posten idag tog jag fram en annan liten lämplig stickemellanstickning.

En liten flicka är född i utkanten av min bekantskapskrets. Hon ska få en mössa som nog passar under sensommaren enligt beräkningarna. Men kan det stämma att de har så små huvuden? Jag har ju alldeles glömt ...
Garnet är förresten det som jag vann vid medaljutdelningen vid första stick-OS vårvintern 2006. Tänk vad tiden går.
En liten flicka är född i utkanten av min bekantskapskrets. Hon ska få en mössa som nog passar under sensommaren enligt beräkningarna. Men kan det stämma att de har så små huvuden? Jag har ju alldeles glömt ...
Garnet är förresten det som jag vann vid medaljutdelningen vid första stick-OS vårvintern 2006. Tänk vad tiden går.
Labels:
mössa,
OS-stickning,
present
tisdag, mars 02, 2010
tisdag, februari 23, 2010
Färdig nr 2
Jag blev tvungen att släppa stickningen när herrarna körde bytaskidloppet. Det är en sak att råka få ett slätparti på en dominostickning, en helt annan sak att dabba sig med omslag och ihoptagningar.
I förrgårkväll maskade jag dock av denna ruta och såg att den i oblockat skick mätte 25 cm. Igårkväll blockades det blöta byltet till 28 cm. Jag anar att det drar ihop sig när nålarna släpper. Det är superwashgarn och jag tror det är lite obstinat mot blockning. (* Plats för era erfarenheter i kommentarerna. *)
Har jag fel får jag väl nåla upp det med 25 cm:s sida och spraya lite vatten på.
Så i så fall är jag alltså klar med min uppgift! Hurra! (Hur klar jag är med mina studieinsatser behöver vi inte ta upp här ...)
Nå ... då ska vi se ... man måste rapportera till nån medaljkommitté va? ...
(Men lite trist är det att det inte finns något svenskt lag utanför ravelry.)
Labels:
blockning,
OS-stickning,
spetsstickning
fredag, februari 19, 2010
Färdig!
Det blev en ruta klar idag och det blev bara ett fält med smårutor. Anna Haag distraherade mig tydligen för rätt vad det var upptäckte jag en slätstickningsrand. Nå, den hamnade på ett bra ställe, så den får vara där.
Grattis Anna!
Jag släppte stickningen och tjoade och dunkade i soffan på upploppet så hunden kom ångande och trodde jag blivit galen på nåt sätt.
En liten tuss blev över på nystanet. Jag får se om jag inte piper ner på affärn imorgon och köper ett nystan till. Jag funderar på att sticka en ruta från mitten och göra lite spets i den.
Labels:
OS-stickning
Häromdagen ...
Jag började på en stor dominoruta med 60m i var sida. Men jag höll ju på att avlida av tristess. Så sen började jag göra mindre rutor.
Men eftersom jag inte riktigt får det att stämma blir det åtminstone en rapport med storruta till. Eventuellt blir den hela vägen. Vi får se.
Labels:
OS-stickning
lördag, februari 13, 2010
Labels:
OS-stickning
fredag, februari 12, 2010
OS-stickning?
Jag är obstinat och är varken med i Facebook eller Ravelry. Jag sitter här alldeles tillräckligt mycket ändå.
Men en sak saknar jag: OS-lag i stickning. Inte för att jag är säker på om jag skulle vara med. Det finns tillräckligt med viktigsaker som inte ids göras i mitt liv ändå, utan att behöva konkurrera med en lattjogrej till.
På Ravelry finns det visst ett svenskt OS-lag.
Så OS-stickar man utanför Ravelry så blir man väl som en etiopier i backhoppning. Ensam i sitt slag.
Undrar jag vad jag skulle slå till med om jag bestämde mig för att vara med?
Kanske att jag skulle sätta stickorna i den där svågertröjan trots att jag inte fått några mått än. Men nej. Jag har just insett att jubilarpresenten i lila spets håller på att bli en hyllvärmare pga att den blev för tajt. (Och att göra om det felet vore väl osedvanligt korkat?)
Så kanske jag skulle kunna sticka om den som OS-stickning?
Fast det är ett för stort projekt för att hinnas med på två veckor. Inte helt sant, men jag skulle ju plugga också, och vara rädd om den stackars vänstertummen.
Fick pluggeriet styra (vilket det borde få) skulle det max bli en sån där 25 X 25 cm-ruta till en "knytkalas"-pläd som ska stickas här i stan.
Jag kanske ska satsa på det så det blir nån fart nånstans ...
Finns det en o-ravelry-os-stickning som jag trots allt missat så får ni gärna tipsa mig om den. Vi afrikaner i vinter-OS måste ju hålla ihop!
Men en sak saknar jag: OS-lag i stickning. Inte för att jag är säker på om jag skulle vara med. Det finns tillräckligt med viktigsaker som inte ids göras i mitt liv ändå, utan att behöva konkurrera med en lattjogrej till.
På Ravelry finns det visst ett svenskt OS-lag.
Så OS-stickar man utanför Ravelry så blir man väl som en etiopier i backhoppning. Ensam i sitt slag.
Undrar jag vad jag skulle slå till med om jag bestämde mig för att vara med?
Kanske att jag skulle sätta stickorna i den där svågertröjan trots att jag inte fått några mått än. Men nej. Jag har just insett att jubilarpresenten i lila spets håller på att bli en hyllvärmare pga att den blev för tajt. (Och att göra om det felet vore väl osedvanligt korkat?)
Så kanske jag skulle kunna sticka om den som OS-stickning?
Fast det är ett för stort projekt för att hinnas med på två veckor. Inte helt sant, men jag skulle ju plugga också, och vara rädd om den stackars vänstertummen.
Fick pluggeriet styra (vilket det borde få) skulle det max bli en sån där 25 X 25 cm-ruta till en "knytkalas"-pläd som ska stickas här i stan.
Jag kanske ska satsa på det så det blir nån fart nånstans ...
Finns det en o-ravelry-os-stickning som jag trots allt missat så får ni gärna tipsa mig om den. Vi afrikaner i vinter-OS måste ju hålla ihop!
Labels:
OS-stickning,
present
tisdag, augusti 12, 2008
déjà vu

Rätt vad det var kom jag på: den här vanten har jag ju stickat förut. Och den blev mycket snyggare.
Så då sätter sig den vänliga själen och lägger in diagrammet för hand i excel! Idag skulle jag alltså sätta mig in i kavelfransens mysterium för första gången.
Men si! I brevlådan idag låg ett stort mjukt kuvert. Det var det här som var mjukt:
Precis som bilden jag såg på nätet hos garnkorgen (som jag inte köpte av då hon inte hade så mycket på lager som jag behövde) så stämmer inte färgen. Den är mycket mer "plommon" på riktigt. Mer blåbärssylt med yttepytte lite mjölk i. Den färgen som är här på min skärm skulle jag kalla lavendelblå.
Nåja. IRL-färgen lär bli fin på jubilaren den med. Även om det inte är den färg som jag i andanom såg.
Så nu ska jag köpa stickbeskrivning i PDF-format. Premiär.
"I brist på annat"-vanten får vänta. Fast ... jag hade ju kommit på en anledning att sticka dem också ...
Jag kliver av OS-stickandet i alla fall. Och dessutom var anmälningstiden utgången när jag väl närmade mig den sidan.
Labels:
OS-stickning,
present,
vantar
fredag, augusti 08, 2008
Vantarna är klara - vantarna är påbörjade
Analogt med utropet när förre kungen dött och nya utropas.
I början av OS-invigningen slutförde jag fästandet av trådarna på halvvantarna. 44 stycken! Inte undra på att det kändes trögt och trist och jobbigt.
Och garnet från Ödeshög har av naturliga skäl ännu inte dykt upp. Det var ju bara några dagar sedan jag beställde det.
Så vad gör en stackars tant? Tar fram boken med de outsägligt många vantarna (nåja, helt oändligt är inte antalet)
och påbörjar ett par!


Det vill säga, så länge de inte hade tänt elden fick man ju bara träna (enligt Yarn Harlots regler från 2006) så jag gjorde mig en liten provbit.
Jag tror att det rosa ska bytas ut. Det blir inte tillräckligt fräckt i prickarna däruppe. (Längst upp till vänster syns det lite.)
Kanske att jag byter till grönt, kanske jag byter bort det rosa längst ner också? Eller byter plats på rosa och grönt där nere?
Snacka om att snubbla ur träningsoverallen strax efter startskottet gått ...
(Kanske rent av ska anmäla mig till laget?)
Halvvantarna?
Jo de ska få ett eget inlägg om ett tag.
I början av OS-invigningen slutförde jag fästandet av trådarna på halvvantarna. 44 stycken! Inte undra på att det kändes trögt och trist och jobbigt.
Och garnet från Ödeshög har av naturliga skäl ännu inte dykt upp. Det var ju bara några dagar sedan jag beställde det.
Så vad gör en stackars tant? Tar fram boken med de outsägligt många vantarna (nåja, helt oändligt är inte antalet)
Det vill säga, så länge de inte hade tänt elden fick man ju bara träna (enligt Yarn Harlots regler från 2006) så jag gjorde mig en liten provbit.
Jag tror att det rosa ska bytas ut. Det blir inte tillräckligt fräckt i prickarna däruppe. (Längst upp till vänster syns det lite.)
Kanske att jag byter till grönt, kanske jag byter bort det rosa längst ner också? Eller byter plats på rosa och grönt där nere?
Snacka om att snubbla ur träningsoverallen strax efter startskottet gått ...
(Kanske rent av ska anmäla mig till laget?)
Halvvantarna?
Jo de ska få ett eget inlägg om ett tag.
Labels:
boktips,
liturgiska halvvantar,
OS-stickning,
provlapp,
vantar
måndag, juli 28, 2008
OS-stickning
Sticka mera har dragit igång en OS-stickning och jag funderar på om jag ska vara sugen på att vara med.
Förra OS resulterade i ett par finfina vantar - och den här bloggen för att kunna härbärgera medaljen!
Jag googlade på Olympic knitting 2008 för att se om det fanns något internationellt på gång den här gången också, men det verkar bara vara ravelry som tar upp yarnharlots mantel. Och jag är inte med på ravelry. Nån måtta på datorsittandet får det ju vara (men ack, det är det inte, ens utan ravelry).
Nå, då är frågan: hinner man hitta på, välja garn, få hem det, sticka (och repa upp, ety det är en egenhändigt påhittad grej på gång) så att det stämmer med OS-tiderna?
Njae. Jag tror inte det.
Jag funderar på att ta upp gamla tapp-poäng i utbildningen i augusti. Det kräver nog såpass med tid att inte blir något över för forcerad stickning.
Eller ... ska jag?
Yarnharlots uppmaning OS 2006 var att man skulle utmana sig själv. Att göra något man kanske skulle orka/hinna/förmå vad gäller tid eller kunskap. Göra något som man inte gjort tidigare. Hon stickade en lusekofta - mer eller mindre dygnet runt. Och kom i mål, som en skridskoåkare som efter målsnöret bara "handlöst" kastar sig ner på isen, glider iväg flämtande.
Jag har inte de marginalerna i mitt liv att ett så stort projekt ryms. Och jag har nog bara projekt i den storleken i åtanke.
Hmmm ...
Förra OS resulterade i ett par finfina vantar - och den här bloggen för att kunna härbärgera medaljen!
Jag googlade på Olympic knitting 2008 för att se om det fanns något internationellt på gång den här gången också, men det verkar bara vara ravelry som tar upp yarnharlots mantel. Och jag är inte med på ravelry. Nån måtta på datorsittandet får det ju vara (men ack, det är det inte, ens utan ravelry).
Nå, då är frågan: hinner man hitta på, välja garn, få hem det, sticka (och repa upp, ety det är en egenhändigt påhittad grej på gång) så att det stämmer med OS-tiderna?
Njae. Jag tror inte det.
Jag funderar på att ta upp gamla tapp-poäng i utbildningen i augusti. Det kräver nog såpass med tid att inte blir något över för forcerad stickning.
Eller ... ska jag?
Yarnharlots uppmaning OS 2006 var att man skulle utmana sig själv. Att göra något man kanske skulle orka/hinna/förmå vad gäller tid eller kunskap. Göra något som man inte gjort tidigare. Hon stickade en lusekofta - mer eller mindre dygnet runt. Och kom i mål, som en skridskoåkare som efter målsnöret bara "handlöst" kastar sig ner på isen, glider iväg flämtande.
Jag har inte de marginalerna i mitt liv att ett så stort projekt ryms. Och jag har nog bara projekt i den storleken i åtanke.
Hmmm ...
Labels:
OS-stickning
söndag, januari 27, 2008
Möte
I helgen var jag på en utbildning, helt ickestick-relaterat.
Efter lunch var vi några som gick ut en liten runda och eftersom det var en vacker vinterdag klädde vi på oss.
En av kursarna kommenterade min sjal.
Det är ju inte helt ovanligt och jag pratade på.
Aha ... hon rent av bloggar!
Man kan alltså händelsevis springa på stickerskor IRL!
Coolt ...
Labels:
OS-stickning,
sjal,
vantar
onsdag, mars 01, 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)