läget...

När jag tog bort nålarna i blockningen dröjde det inte speciellt många nålar förrän "sufflén sjönk ihop". Första sidan drog sig snabbt 2 cm in mot mitten. Den andra var inte riktigt lika benägen, men den hade ju ingen andra-sida som drog...

Nu är den inte en liten sjalett, men en stor. Sjal är den inte. Så nu ska jag försöka sprätta upp avmaskningen och fylla på med tre fyra rapporter till... Jätteskoj eller nåt...


I väntan på den lyckade blockningen startade jag den gröna toppen. När jag hunnit 8 cm kom jag på: NeeeeeJJJJ! Jag skulle ju INTE börja med 6 varv rätstickning!
Den senaste innovationen i den branchen lyder: från avigsidan: sticka räta maskor. Från rätsidan: sticka 1r, 1a. Jag tycker det verkar som det fungerar.
Maktätheten gånger antalet maskor verkar stämma överens med mina egna mått. Det som syns här på bilden är de nya 10 cm som gjorts med den nya kanten. Första nystanet antar jag räcker ett varv till.

Tredje gången gillt?

När jag kommit 6 cm upptäckte jag att rätstickningskanten vek upp sig. Fult. Det verkade som om det var olika masktäthet på rät- och slätstickning. Mätte och räknade. Repade upp. Började om. När jag kommit nån cm förbi där jag slutade förra gången såg jag att fenomenet kvarstod. Inte lika tydligt, men dock.

Så nu har jag dragit ur stickan igen och plockar upp i första varvet eller nåt. Funderar på om jag ska göra kanten som på miriamtröjan eller i mosststickning. Miriamtröjans kant ser i rätstickad ut, men krullar sig snarare inåt än flärpar rätt ut.

Det här problemet råkade jag inte ut för med den gula toppen. Anar att det kanske har att göra med att jag den här gången hoppar över de förkortade varven som formar sprunden i sidorna. Är de ditsatta för att ta bort kantproblemet, eller är det så att kantproblemet inte uppstod när hon gjorde sprunden och därför har ingen tänkt på det?