mycket irriterande

De där strumporna jag lade upp för i förra inlägget är inte helt överens med stickerska och fötter.

Jag bestämde mig för en tumhäl (afterthought heel som det heter på utrikiska). Alltså: först sticka foten och sen hälen.
Fast ... man behöver ju en häl för att veta hur foten ska arta sig, när man ska minska för tårna och sånt. (Man kan t ex upptäcka att foten ska vara stickad med tio maskor färre på varvet.)
Så därför stickar man en häl.

Men eftersom båda ändarna på nystanet sitter fast i strumpstickningen (då jag gör två sockor samtidigt, magic loop) så tog jag fram ett annat garn och gjorde en häl med. Man måste ju inte sticka två hälar just då, man kan ju nöja sig med att mäta på en fot.

Den hälen blev lite för lång, det var som att det stack ut en liten tunga där jag sytt ihop maskorna på slutet, på "toppen" av hälen.
Så när jag hade stickat klart sockorna så skulle jag korrigera det. Fast då satt ju inga strumpor fast i nystanet, och det hade nog varit snyggare med samma garn i hälen ...

Så jag började sticka hälar i strumpgarnet.
Men ve och fasa, det såg ju inte klokt ut! Jo, färgmässigt, men så strumporna satt!
Just nu minns jag inte vilken åtgärd som först syntes klokast att göra, men det går i alla fall inte att minska på vartannat varv med det här garnet som jag gjorde i raggigarnet (första hälen). Och dessutom var foten för kort!

Nåja. Tålamod säger de att jag är utrustad med så repa upp repa upp och stickeli stickeli stick.
Igår kväll skulle jag då sy ihop hälarna. Och upptäcker att det är 13 maskor på ena hälhalvan och 16 på den andra ... på den ena hälen.

GAH!

sommarlov

Det är mycket att stå i när man kommer hem för sommaren:
sova sovmorgnar, sitta uppe halva nätterna för att man fastnat i träsket att vilja lokalisera sig i världen, beundra potatisblasten som knappt krupit upp ur jorden, förfära sig över och "ta tag i" brännässlors och kvickrötters etableringsframfart (Fräken bara suckar jag över. Det kanske är vackert med en rabatt i stort sett bara bestående av fräken?), hugga och slita i döda syrengrenar, mer artificiell träning samt spinna och sticka dårå.

Från de senare fronterna kan rapporteras:

Entrådigt S-spunnet garn att ta med till Brån i helgen. Sisådär 36 x 1,40 m. (Jo för inte ser jag på spolen hur mycket det överensstämmer med påbudet "några tiotal meter"; jag behövde vinda upp det på knäpphärveln.)

Den lila sommartoppen har nu börjat förses med flätor lite här och var i den nya nyansen. Antagligen går det även åt att minska lite här och där. Men då blev jag så trött i huvudet att jag gick hit och skrev istället.

Det långsamma projektet med att spinna växtfärgad ull har fått sig ungefär två timmar vid spinnrocken. Det behövs några timmar till innan den här spolen är full och jag kan tvinna den första delen av garnet.

Svarta bönor är inhandlade. Enligt det allvetande nätet blir ull blått av att bada i blötläggningsvattnet, kallfärgat. Om man då först färgar ullen gul med hjälp av lökskal, visst borde väl summan bli grön då?

I Brån ska jag få vara med om att sortera en fäll, alltså få lite mer kunskap om hur man sorterar ull. Så det där med färgningen väntar jag med tills jag vet lite mer.

Jag ska även ta reda på hur mycket ull jag behöver färga för mitt projekt.

Raggsockorna blir inte vanliga raggsockor. Jag experimenterar med en "gusset" mitt på foten (ungefär som maevastrumporna) men har nu hamnat i ett läge där det inte är optimalt att sticka med magic loop: framochtillbakastickandet går inte att utföra så långt som jag tänkt. Så där behöver jag byta till strumpstickor, eller i alla fall sätta sockorna på var sin sticka.
Men just nu är det mer akut med sommartoppen.

Och nu när jag taggar det här inlägget så inser jag att jag ju har swaggern uppspänd på sonens säng. Han kommer hem endera dagen. Läge att förändra läget.

Nya tag

Om man nu inte är så himla bra på att färga så är det ju tur att man kan sticka tjocka vintervantar iaf. Nu när det snart behövs såna.
Mina förra stickade jag som OS-stickning vintern 2006 och förra vintern dömdes de ut som för slitna. (Så då tjyvlånade jag dotterns ena par som hon inte använde.)

Men nu är det dags för nya. Men jag orkade inte leta reda på nåt nytt märkvärdigt mönster eftersom jag eventuellt skulle ha stickat i mörker häromdagen. Så det får bli flugsvampsvantar den här gången.
Garnet är dubbelt garn av Filipuntos Alpalainen så med två färger blir det ganska gosigt.
Naturligtvis stickar jag båda parallellt, på magic loop. Men jag lärde mig av OS-stickningen att det är fiffigt att göra själva uppläggningen och några varv till på strumpstickor när det är så många saker att hålla reda på samtidigt.
Uppläggningen är av den stickade varianten. Men jag stickar inte i förra maskan utan mellan förra och förförra. Det sägs ge en starkare kant.

Nu har jag kommit så här långt. Jag fick ju modifiera "allt" eftersom beskrivningen ansåg att jag skulle ha 64 maskor på varvet medan mina fötter tyckte att det räckte med 46 maskor. Iaf med det här garnet, Online supersocke Wellness II-Color.

Det gjorde att det blev färre rutor på ovansidan foten och sedan även längs med sidorna.
Eftersom antalet ökningar mitt fram beror på antalet varv som behövs för att fotens längd ska bli rätt så fick jag bara nätt och jämnt plats med fyra mossränder där. Och på hälsidan blev det sen bara två ränder (46 maskor, remember?) fast jag utökade så att det blev 48 maskor för jag tänkte det skulle stämma bättre med matematiken, fast det gjorde det ju inte ... (Så nu är det 5 räta och 7 räta på sidorna om en och samma rand. Skit samma.)

Jag har stickat båda strumporna samtidigt på magic loop och det gick bra ända tills jag skulle börja ta av maskorna där rutraden slutar för att förbinda dem med hällappen. Ena sidans rutmaskor satt ju på andra sidan skiftet ... Så just hälarna har jag gjort o-samtidigt på var sin rundsticka. (Att ens prova med att göra hällapparna samtidigt, med extra mycket maskor på stickorna har jag redan prövat och funnit farligt.)

Nu är det bara skaften kvar och det roliga i stickningen är slut. Så frågan är hur långa skaf jag ska ha? Det finns vansinnigt mycket garn kvar så det kan nog räcka upp emot ett par knästrumpor. Frågan är om det finns någon användning för det.

Jag gick förresten in på Ravelry för att se om någon annan hade rapporterat någon liknande omräkning. Det hade inte någon så jag tänkte lägga upp min bild på de här. Men lyckas inte få in bilden i rutan. Den hoppar bara bort. Någon som fattar vad jag gör för fel?

Röstvila

Nöjd över dagens repetition stickade jag vidare på mina maevasockor.

Så fick jag för mig att jag prova om de passar ...

Yes indeed ... En fot och en liten katedral ryms...

Frog it, frog it, frog it ...

Så nu finns det en version som är 16 maskor mindre, men ungefär lika långt stickad. 16 färre maskor betyder en ruta mindre i bredd. Vilket kanske ställer till det sen när man ska "dela" mitt på.
Men jaja. Det tar vi då ...

*morr!*

Vad gör man om man råkar ha sönder rundstickan när man är ute och reser (och inte är i närheten av någon butik som säljer rundstickor)?

Man försmäktar utan rundsticka i nästan ett dygn innan man kommer hem, pussar lite på maken och letar och letar och letar och finner ingen fyra-rundsticka ... och istället säger "jaja, det går nog lika bra med en 3½:a."

Liite får jag nog skylla mig själv och allmänheten varnas härmed för att begå samma misstag som jag:
Jag följde Barbros beskrivning på hällappshäl från tån (ingen skugga över Barbro dock) men borde gjort hälarna på en socka i taget.
När man gjort halva hälen ska man sticka ut hela varvet. Då hamnade jag på att göra nästa häl (eftersom jag stickar med magic loop som alltid).

DÄR borde jag bara ha föst över maskorna på den sockan och gjort klart första hälen innan jag sen gjorde hela nästa häl. (Vilket antagligen hade givit ett fös-varv till, men vad vore det mot en överansträngd rundsticka som inte kunde hysa alla maskor fördelade på två sockor och dessutom manövreras.)

Antingen har jag lagt alla mina fyror "på nåt bra ställe" som inte är så bra och ihop med alla andra rundstickor, eller så har jag faktiskt inga fler och behöver re-investera i sådana.
Månne det rent av skulle kunna bli såna där exklusiva? Månne jag kanske kan önska ett par såna i julklapp?

magic loop och tummar?

Nyss fick jag en fråga i kommentarerna som jag mejlade svar till. Men så kom jag på att det kanske finns andra som undrar ihjäl sig vad hon fick för svar. Så jag lägger ut svaret här också.

Hej Jenny!

Jag är inte riktigt hundra på vad du menar med din fråga: hur får man till tummen på vantarna?

Om frågan är
Hur gör man tumhålet?
så är svaret
Jag brukar sticka in en bit "skräpgarn" precis där tummen ska sitta. Sen föser jag över de maskorna till vänster sticka igen och så stickar jag med vanliga garnet. Och så stickar jag hela vanten klar innan jag gör tummen.

Om frågan då är
Var sätter du tummen?
så är svaret
1 maska in i handflatan från handkanten och över resten av de maskor som utgör halva handflatan.


Om frågan är
Hur gör man sen själva tummen?
så är svaret
Ta loss skräpgarnet och trä upp de maskor /(öglor på ovansidan) som kommer fram på stickor. I "tumgiporna" är det bra att plocka upp några extra maskor (två i var gipa ungefär) för det är lätt att det blir hål annars. Stickar man mönster, som mina blå vantar, och mönstret blir "förvirrat" av de extra maskorna kan man sticka ihop dem i nästa varv.

Om frågan är
Hur gör man magic loop med tummarna?
så är svaret
Personligen tycker jag egentligen att det blir för gyttrigt att sticka två tummar samtidigt på loopen. Helst stickar jag tummarna på strumpstickor. Dessa vantar har jag stickat en i taget. Men efter en stund gick jag över till rundsticka med loop. När jag stickade den andra var jag redan på väg och glömde då att ta med mig strumpstickorna. Därför har jag fått använda rundstickan. Men jag har alltså bara stickat en tumme den här gången.

Men envisas man med att göra två samtidigt så gör man likadant som när man stickar två vantar eller två strumpor.
Utgångsläget är då att den ena sitter "längst in" på rundstickan och den andra "utanför" och då med hälften av maskorna på vardera "hårddelen" av rundstickan.

Om frågan är
Hur får man själva stickningen att fungera när det är så små varv
så är svaret
Du vet ett sånt därnt trafikmärke som påvisar fornminne: en kringla som man kan beskriva som en fyrkant med öglor fastsatta på utsidan av varje hörn.
Till den bilden lägger du bilden av ett arbete stickat på strumpstickor.
De delar av strumpstickorna som är täckta med maskor bildar fyrkanten i ovanstående bild.
Till den bilden ska vi nu lägga på (bilden av) en rundsticka ... hörnöglorna i första bilden illustreras nu av hur du drar ut öglor av rundstickan på flera ställen i arbetet.

Om det var någon annan fråga som jag missade att lista ut så får du återkomma!

Tumhäl

Jag har ju använt ordet "tumhäl" några gånger och kom på att jag kanske skulle förklara vad jag menar med det. Antagligen finns det något annat vedertaget ord som jag inte känner till, men det här ordet tycker jag förklarar lite grand hur man gör: Man gör en häl ungefär på samma sätt som man stickar på en tumme.


Som ni säkert känner till så brukar man sticka in en "tråd i avvikande färg" på det stället som man ska ha sin tumme på vanten. Samma sak här. Den avvikande färgen syns vara brun. Färgen stickas in på hälften av alla maskorna på ett varv.
En liten uppfinning har jag gjort. Eftersom en av anledningarna att göra såna här hälar är att de ska vara lätt utbytbara när det gått hål på dem så har jag stickat varvet innan och varvet efter i en annan färg än sockorna i övrigt. Dessutom i en enfärgad färg för det tror jag kan vara praktiskt.
På den här bilden håller jag på att "sprätta upp" det som jag stickat med avvikande färg och fånga upp maskorna på stickor.


Nu har jag stickat nästan hela hälen. Jag minskar på samma sätt som man minskar vid tån: en maska i var sida på "ovansidan" och "undersidan", summa fyra maskor varje minskningsvarv. Först prövade jag att minska på varje varv, men då blev hälen för grund, så jag gjorde om och minskar istället på vartannat varv.
Här provar jag för att se när det ska bli klart egentligen och "tumregeln" från timglashälen fungerar bra även på denna häl: minska en tredjedel på var sida och ha en tredjedel kvar i mitten.
Man ser ett stort fult hål i "hälgipan", men det kommer att kamoufleras när jag fäster trådarna.


Sen är det bara att sy ihop återstoden av maskorna med maskstygn. (Googla kitchener stitch så får ni fram bra tekniksidor.)


Och nu fortsätter jag "som om ingenting hade hänt" fram mot tårna. Det är liite knepigt att göra hälen sist om man tänker sig att sticka en viss storlek och behöver pröva sig fram.
Gör man samma storlek ofta kan man antagligen mäta från det vita strecket ner till tåavmaskningarna på en gammal socka och lita på det måttet och göra hälen till sist. Jag ska väl inte sticka under stol med att det blev ganska förvirrat med fyra trådar till två rundstickor från två nystan.

Sticka strumpor (eller vantar) på magic loop

Jag satt och lyssnade på en föreläsning och stickade. Och insåg att de här olikfärgade strumporna är pedagogiska. Det är lätt att se vilken som är "strumpa A" och "strumpa B". Så därför kommer här en liten resa runt ett varv på de båda! Hänger du med, Bloggblad? Ni andra är också välkomna förstås!

Om man vill prata illa om rundstickor kan man nämna att de har en förmåga att vilja vrida sig som de själva vill och inte alltid som man själv vill.
"Bra tant reder sig själv" tänkte jag och använde låren som skruvstäd för den här fotosessionen. (Undrar hur många konstiga sökningar som kommer att hitta den här bloggen med den formuleringen ...)

Längst till höger finns ändarna på strumpstickan. Tittar man riiktigt noga kan man även se bakänden på en säkerhetsnål. Den sitter på den strumpan för att där börjar varvet på de båda strumporna. Att sticka med stickorna så "ihopsnörda" går ju inte. Det är en av anledningarna till att man har strumpstickor istället för jumperstickor när man stickar runt.


För att få samma effekt med rundstickan drar man ut öglor, loopar, här och var i strumpvarvet. Här är de markerade med rosa linjer.


Rätt vad det är har man stickat så långt man kan på första strumpan. Nästa maska på den mörka sitter fast på "slangen" mellan den ljusa och mörka (den övre kanten av den blå strumpan). Nu är det alltså dags att byta till den ljusa.


Här har jag kommit halvvägs på det gemensamma varvet. Stickändarna är nu till vänster.


Här har jag dragit ut en loop. Nu minns jag inte riktigt vad som hände före och efter bilden togs, men jag kan tänka mig att jag drog ut en loop på den övre stickan innan jag började sticka igen, för det ser trångt ut att sticka med så många maskor på de fasta stickorna jämfört med hur få maskor det är på slangen.


Här har jag stickat hela varvet på den ljusa strumpan och nästa maska på den sitter fast på slangen. Dags att gå över till den mörka strumpan igen.
Ett helt varv över de båda strumporna blir alltså: en halv mörk strumpa, en hel ljus, en halv mörk.

Tada! Så håller man på.

Några små tips.
En vild slang som aldrig gör vad man vill kan man tämja genom att hålla den sträckt i hett vatten och sen låta den svalna i sträckt tillstånd. (Huruvida det sliter på materialet att snabbsvalna den i kallt vatten vet jag inte. Än håller mina.)

Känns det i alla fall för rörigt när man börjar: Börja med att sticka några varv på strumpstickor. Sätt sen över strumporna på rundstickan. Möbiusstrumpor är ju inte så himla kul.

Ojdå, pga Proudly Presents!

Sedan en tid har jag följt Ebbas blogg. Det är inte en stickblogg men fångande ändå. Nu har hon länkat hit så då tycker jag att det är inte mer än rätt att jag länkar till henne.

Och då tänkte jag att jag kunde ju städa min blogg lite när det nu skulle in en ny länk och allt.

Då upptäckte jag häpet att jag inte hade någon rubrik "Färdigt 2009". I oktober upptäckte jag det. Är det verkligen så illa? Har jag varit så flitig med det jag ska? Svaret på den senare frågan är definitivt JA! Jag har tuffat mig fram i min utbildning såpass att jag nu är klar med FEM terminer. Det gör mig stolt och glad.
Men så värst mycket stickning har det inte blivit.

Men nog trodde jag att jag hade stickat något mer än den gröna sommartoppen på hela året! Ja, förutom miniraggisockarna som blev klara för ett tag sen. Och de i spiralresår i samma garn som jag började på i helgen och som växer så fort de hinner.

Helt färdig är jag dock eventuellt inte med sommartoppen. Mottagaren har inte varit här och slutprovat/tagit den med sig. Eventuellt behövs det en liten virkad kant i nacken, men det fixar vi då i såfall.
Bild kommer då också. För den gör sig inte på bild utan rätt kropp i.


Spiralresårstrumporna är tänkta som en uppmuntran till en bekant som har det lite tufft nu. Men eftersom jag inte vet hur stora/små hennes fötter är så får det bli ett par strumpor där man placerar sin häl på ett godtyckligt ställe i sockan. Som ni ser så har jag hittat rundstickorna igen så nu stickar jag magic loop.
Jag började i lördags på en 2½ timmes bilresa och tyckte inte jag hann speciellt långt alls. Men jag jämförde nog med vanliga raggsockar. De växer ju lite fortare än de här tunnare.
Ni ser också att de inte är helt symmetriska i randningen. Au contraire skulle man kunna säga. Det är för att jag började från varsin ände på nystanet. Helt fräckt. Jag funderade på att nysta fram (spola fram, om det vore en film) till samma ställe, men då skulle ju garn försvinna och sockarna bli lite kortare än om jag använder allt garn. Och faktiskt: om man lägger de färdiga sockarna med tårna mittemot varandra så kommer det ju bli väldigt galant och följdriktigt. Så det så.

Argument för magic loop

De senaste sockarna (nu färdiga men kameran bortkollrad) stickade jag ju på strumpstickor. (Jotack, jag har hittat rundstickslådan nu.)

När jag hade maskat av den andra strumpan och av en händelse lade den ovanpå den andra insåg jag att fötterna var olika långa. Ja, alltså inte mina fötter, utan sockornas! Jag tyckte att jag hade mätt på ett klokt sätt, men hoppas att jag nu vet bättre. (Dvs att jag kommer ihåg den bättre metod som jag återigen upptäckte.)

Detta problem, "När är det dags att börja ta av för tårna?" kan undvikas väldigt lätt med magic loop: Man börjar bara på samma varv. Först ena strumpan och strax,så fort man börjat på nästa, den andra. Man gör även strumpskaften precis lika höga då man gör hälarna samtidigt.

Urpraktiskt alltså.

När någon kommer hem och berättar var kameran finns ska det bli bilder också.

Vad gör man en lördagkväll när man fått hål på raggsockorna?

Ser på Melodi-festivalen och stickar nya förstås! Fast jag blev ju inte klar med en gång, som denna bild - arrangerad morgonen efteråt när kamerabatteriet hade vaknat - visar.

Den här gången testar jag en "tumhäl". Den rödspräckliga randen är en "tråd för tummen" fast för hälen. Sen gör jag hälen om ett tag (så att jag sen kan prova ut var jag ska börja avmaska för tårna). Jag har inte gjort någon sån häl någon gång, men tipsade en tjej i stallet om den här i veckan. Hon skulle tipsa vidare till sin mormor som är hennes sockleverantör.

Fortsättning ...

Nå, nu har vi då kommit till det stadiet att två tåpåsar ska bli djupare och rymma en hel fot och de sitter på samma rundsticka.
Den högra "påsen" sitter närmast stickändarna och den vänstra sitter längst in på stickan.
Den till vänster har sitt stickgarn på den bortre kabeln och den kan just nu inte stickas. Den till höger har stickgarnet på bortre stickan och det är bara att börja sticka.Problemet är att man kan inte röra två stickor som sitter fast parallellt så att det går att sticka med dem - man behöver göra en Magic loop!

Dra fram den bortre stickan ur stickningen en bit och dra sedan ut en loop av kabeln mitt mellan några maskor. (Den rosa s k cirkeln ska försöka föreställa en loop. Syns inte? Klicka på bilden!) Nu finns rörelsemöjlighet och det är bara att börja sticka.

Efter sisådär 24 maskor kommer man till "mittemot den gröna pilen". Nu kommer man inte åt nästa maska på den högra sockan. Så nu får man börja sticka med det andra garnet (det vid gröna pilen) på den andra sockan. Efter 48 maskor hamnar man i en liknande situation och det är dags att byta garn och socka igen.

Osv.

Precis som Barbro skriver i det jag länkade till i förra inlägget så är det mest praktiskt att göra en häl som påminner om hur man gör tårna. Se vidare instruktioner på den länken.

Om man stickar sockorna uppifrån skaften och nedåt så lägger man upp maskor som vanligt. Fast först till en halv socka, sen en hel och sen resten av den halva sockan. Antar jag. Jag har bara lagt upp två vantar efter varandra och det var för några år sen. Det var en livlig kamp med en snurrig rundsticka och tolv garnändar eftersom jag stickade både med dubbelt garn och flerfärgat. Efter den pärsen beslöt jag mig för att det är enklare att sticka på strumpstickor några varv och sen flytta över till rundsticka när man har koll på att arbetet inte har snott sig och man vet vad som är upp och ned på stickningen.

Att sticka hälar uppifrån gör man som man har brukat med hällappar och sånt. Man kan göra delar parallellt (ett varv här följs av ett varv där) men ibland behöver man nog göra bort hela moment ett i taget, kanske hela hälen i taget. Jag vet inte, jag tror inte jag stickat några strumpor uppifrån på magic loop.

magic loop

På sticklistan har det ställts frågor om magic loop, hur det faktiskt fungerar. Det är inte lätt att förklara med bara ord, det behövs bilder. Men eftersom sådana inte går att skicka med på sticklistan så gör jag en liten "skola" här.

Föremålet för stickning är ett par raggsockar stickade från tån och uppåt. Garnvalet är helt och hållet valt av fotogeniska skäl.

Jag började med att lägga upp med en provisorisk uppläggning runt rundstickkabeln. Här behövs en film ... (Och nej, jag vet inte hur man gör för att se den här.) Filmen visar just denna specialitet från ca två minuter in i filmen.


Så här ser det ut när man lagt upp.
(Eftersom jag använder 48 maskor runt foten på raggsockor har jag lagt upp 24.)

Sedan stickar man en gång alla 24 maskorna. Sen börjar de förkortade varven. För att spara plats och det är så bra beskrivet av Barbro så hänvisar jag till den länken från punkt fyra hos henne. (Obs att hon har ett annat antal maskor!)

På den här bilden syns första vändningen. (Jag har knutit fast första trådänden i stickan.)

Nu är jag klar med första
"tåtutan". En klok människa gör båda tårna samtidigt, precis som man stickar två ärmar samtidigt. Stickningen fram hit har varit fram-och-tillbaka-stickning. Nå, jag lägger nu upp för en tåtuta till och stickar fram till detta moment. En av anledningarna att jag gör en tuta i taget är att stickan är lite kort. Jag tror att det blir mindre stretigt att använda en längre sticka. Men jag ville ju ha en av rätt tjocklek och då fick jag ju ta vad jag hava kunde.

(Problemet var att tårna nu hamnade "ojämnt". När den ena var rättvänd så var den andra "påsen" ut och in, så jag använde lite hjälpstickor för att få dem "parallella".)
Så här:


Nu är allt klart för att sticka båda sockorna runt runt på magic loop. Men det får jag fortsätta knåpa med att beskriva imorgon.

Dumma tumme!

Nu tog min vänstra tumme akut slut. Den vill inte vara med och hålla i saker, allra minst en stickning... Blä. Det har hänt tidigare i höst också och jag vet ju att bara jag låter den vila och inte håller i ratten som körskolan rekommenderar och dessutom ligger lite lågt med stickningen så kommer den igång igen.

Men jag vill ju inte!
Nå. Tur att jag var på hästföreläsning istället för på stickcafé under dessa förutsättningarna. Även om jag stickade lite ändå...

Dotterns strumpor maskade jag av igårkväll och nu har jag börjat på ett par till mig. Samma likadan teknik som de förra. Men klok som jag var gjorde jag tåtuttarna på var sina rundstickor och satte sedan över den ena till den andra stickan. Då blir det gjort med lite mer koll än om det bara råkar, som det blev förra gången.

Förra veckan kom Interweave Knits höstnummer i berevlådan. Skönt att enstakanummerköp fungerar bättre än nya prenumerationer. Gillade "ridjackan", men tycker inte om att min rumpa enligt beskrivningen är för stor i förhållande till bystmåttet. Ska klura (gärna med hjälp, tack så mycket!) på hur man gör då.
Nån gång, när tummen fungerar, mina raggsockor är färdiga och mammas kofta är klar, då ska jag sticka en sån i svart.
Eller en garntjänsts swagger fast i svart om jag inte klurar ut det. Den grå har verkligen varit till nytta och överallt får jag komplimanger för den. Men jag anar att rätt vad det är så tittar armbågarna ut...

Karpatertunneltumme finns det nåt som heter. Jag hade för mig att det var något som gravida kunde drabbas av (och så är det inte ställt med mig), men är det det som jag har fått, eller är det nåt annat?

Gud, ge mig tålamod. Nu!

Åka buss

Hafsade ner två nystan och en rundsticka i väskan innan jag ilade till bussen för att åka till staden bredvid för att gå på utvecklingssamtal med dottern.

Kom på längs vägen till bussen att det hade ju varit ganska smart att ha med sig "en tråd av avvikande färg". Det hade jag inte och det var inte läge att vända...

Funderade i samma andetag på att använda reflexsnöret. (Ni använder väl reflexer när ni är ute i det här mörkret??)

Väl på bussen mindes jag en finess jag sett på knittinghelp (nästan 2½ minut in i filmen). Man kan lägga upp med rundstickkabeln som "avvikande tråd".
Lycka!
Så kolossalt enkelt och behändigt!
Enda problemet var att när båda tåtuttarna var färdiga (jag gjorde dem en och en, på var sin resa) så skulle man fortsätta sticka mitt på kabeln, om ni fattar.
Så jag fick ta en annan rundsticka till hjälp när jag kom hem och sedan sticka ett halvt sockvarv på ena sockan, ett helt sockvarv på den andra och sen fylla på med sista halva varvet.

Så nu sitter tuttarna som de ska.

(I bakgrunden strumpan som blev klar igår kväll.)

tre sockor

Tre färdiga sockor samma dag!

Fast de påbörjades långt ifrån samma dag som de blev klara.
Dotterns raggsockor i lilarosa raggigarn blev på det stora hela randiga med ett varv av varje färg. (48 maskor på 4.0) Lite trist när jag föreställt mig att de skulle bli flammiga. Tur att jag inte ändrade om det vinnande konceptet med 48 maskor. Alldeles lagom runt foten.
Magic loop-tekniken var bra. Lite knepigt vid ihoptagningarna vid tårna bara. Använder man strumpstickor och vet vad man gör har man full koll på var sidorna på foten är. Nu blev det till att söka. Och med strumpstickor beöver man inte markera var sidan är tills nästa varv, det är ju självklart. När jag gjort några ihoptagningar var det även självklart nu, men lite ovant var det.

Jag behövde heller inte bli arg på att strumpstickorna ideligen halkade ur maskorna när det bara var några få kvar på varje sticka. Men jag gillade inte heller att förflytta loopen var tredje maska för att kunna sticka.


Makens första regiastrumpa blev också klar samma dag. Jag gjorde avmaskningen som jag gjorde sjalavmaskningen: en "luftmaska" mellan varje avmaskning.
När jag sen började på nästa strumpa tänkte jag mig inte för utan började i änden på garnet. Efter ungefär halva raka hällappen insåg jag att strumporna kommer att vara randiga på olika ställen. Anar att jag ska riva upp den nya och flytta början så att ränderna åtminstone någorlunda hamnar på samma ställen. Ack ja...


Återkommer med foto när "fotarna" är hemma och kan modella.

Stephanie, Lotten och jag

Jag är inte riktigt så fanatisk på att blogga som Lotten. Att ta med mig kamera, och dessutom ha mage till att be någon fotografera hade inte slagit mig. Men det hade varit lite skoj att ha bildbevis.
Idag var jag och fick vinterdäck först på fälgar och sen på bilen. Under tiden stod jag och stickade raggsockor. Huruvida det var för att efter tre blev det lite för kyligt även för de kroppsarbetande däckarbetarna eller om det var om omsorg för mina bara stickehänder vet jag inte. Men chefen (som vinkade in min bil) drog ner porten efter mig och sa åt en av de anställda att dra ner porten när han också bytte bil.

Så där rullade de däck, satte fast dem på fälgar, balanserade i balansmaskinen och skruvade av och på med tryckluftsskruvdragaren i en miljö dem inte främmande. I den stod jag med två lilaspräckliga nystan under armen och stickade ett par strumpor.

Lite komiskt var det och jag associerade både till Lotten och till YarnHarlot-Stephanie som frenetiskt stickade på sin OS-stickning även i bankkön.

Jag gillar magic loop. Och så gillar jag timglashäl. Vet ni hur många gånger snabbare det går att sticka en timglashäl (bara förkortade varv) jämfört med traditionell skolhäl med hällapp och förkortade varv och ihoptagningar och upptagningar och ihoptagningar?
Jag har inte svaret i siffror, men det är kraftigt mycket fortare!
Jag gjorde min första på ett par vanliga sockor idag.

Tidigare har jag gjort sådana på två par toe-up-strumpor med dubbla lager just i hälen. Då var det knepigt att veta var man skulle börja eftersom "hälhörnet" kommer "sen nån gång" och det inte är så lätt att beräkna hur långt från tån man ska börja.
När man börjar uppifrån så "hamnar hälhörnet där det hamnar" lite mer tillåtande. Skaftet kanske hamnar högre eller lägre än där man kanske tänkt. Men det är en petitess jämfört med om foten mellan häl och tå blir för lång eller kort.

Nu spurtar jag med fotlängden. Tur det bara är storlek 40-41 och inte kraftiga46 -or...

vilket virr-varr

Efter några varv på strumpstickor med den ena av strumporna i nyinköpta raggigarnet kom jag på att jag kunde sticka dem samtidigt, precis som OS-vantarna.

De stickades i tre färger var i dubbelt garn, lika trassligt skulle det ju inte bli att bara sticka från två nystan.

Nää... Men ena rundstickan är fortfarande ett monster som slingrar sig så man varken vet fram eller bak.
Vet inte hur många gånger jag satte om en halv strumpa på strupstickor för att vända jämfört med rundstickan. Men nu tror jag allt sitter som det ska. Vi får se hur det går vid hälarna. Funderar på en efterstickad häl, som man gör med tummen på vantar.
Anar att jag i så fall gör den efter ett tag. För hur provar man ut var man ska minska för tårna om man inte kan sticka in foten för att det inte finns nån häl?

Fråga: Har raggigarnet tjockat till sig? Jag har alltid stickat sockor på 4-or, men på banderollen står det 4½-5. Och jag tycker att 48 maskor ger en ganska stor omkrets. Men dottern bestämde sig för att det blir bra. Så då blir det bra. Basta.

Nä, måste gå och sticka vidare...
(Regiastrumpan har bara några varv kvar innan avmaskning.)

Och hur lätt är det att få Blogger att uppdatera idag?? Inte alls skulle jag vilja säga.
Under tiden har jag gått över till att sticka med magic loop. Först på den kortare stickan som helt plötsligt hade snott åt sig tre av fyra socksidor (vanligt problem när man stickar med två rundstickor) och då lika gärna kunde få alla fyra. Och sen kokte jag det längre slingrande monstret och fick en spak, fin slät och gick över till den, för den korta blev väl kort.

Jag gillar ganska bra att sticka med magic loop.