Slutspurt på sybingon

Nio rutor kvar och knappt någon tid (som inte är jobbetid eller sovtid).

Laga ett plagg visste jag ju från början vad det skulle vara. Några små sömmar hade släppt på vinterjackan och de skulle återställas. Nu är det gjort.

 Lägg märke till att jag använde fingerborg! 

Häromdagen var jag på loppis och hittade en bit trikå, förklädd som grytlapp. Den kan man skapa något somrigt av tänkte jag. 

Och hepp!

Det blev en sommarkjol till någon som är betydligt mindre än jag => en gåva!

Igår kom en kompis hem till mig och så hade vi syjunta ute på altanen. Det var Projekt Skjorta som stod mest i fokus och den andra ärmen syddes i och syddes i och syddes i, jag vet inte hur många gånger innan jag bestämde mig(?) för att den blir bra.

Kompisen hade dessutom vänligheten att låta mig prova hennes kallfärgningsfärger. Så idag tog jag en näve gotlandsull och sprutade lite färg på och så får vi hoppas att det blir ohemult vackert där i plastpåsen nu över natten.

På det viset är det bara en broderad projektpåse som det inte verkar som att jag hinner med i år. Det blev en bättre utdelning än vad jag kunde hoppas på för några veckor sedan. 

Sju rader ifyllda, men man får inte fler lotter än fem i alla fall. Men ändå!

Uppdatering av vad som hänt med sybingot

 Det har skapats utomhus med garn. Sockor, det vill säga plagg. (Garnet är tretrådigt ihoptvinnat av olika restgarner av tjockt raggigarn.)

Det har skapats en toille i rutigt gammalt påslakan. Grunden är en Harrison shirt, men jag hade synpunkter på var prinsess-sömmarna satt på min kropp och jag har höjt halsringningen (ännu mer sen än det som är på bilden). Och till slut orkade jag inte modifiera storlekens originalärmar mer utan tog bara helt fräckt ärmarna till en storlek större. Ganska hackad alltså. (Om jag nu förstått det ordets nya betydelse.)

Det har skapats en volang på en sjal, som man väl kan kalla en accessoar?

Då har jag hunnit så här långt i bingon alltså: 

Väldigt många lösa ändar må jag säga. En rad ger en lott. I nuläget har jag en lott. Och en olagad vinterjacka ... och så vore det smart att brodera något. (Och brodera blåsor på tårna tror jag inte gills ... Ingen vill se bilder i alla fall ...)
Att skapa en gåva i trikå av loppismaterial hade varit smart. Men vad?

Jag är inte nöjd

Jag är inte nöjd med min insats den här sommaren. 

När jag gick på semester hägrade en massa hantverk. Jag skulle sy klart toillen och vips skulle jag sen börja på Riktiga Skjortan. Och jag skulle kryssa rutor på sybingon för glatta livet. Typ.

Delvis har det här inte blivit av för att andra bra saker blivit av. Men delvis har de inte blivit av för att jag fastnat i instagram. Och där har det varit så mycket viktigt att läsa att orken inte funnits till annat än att konsumera det. (Ja, det finns viktiga saker där, också. Förutom vackra solnedgångar, härliga bad och söta hundar som folk också visar upp.)

Och det där osyendet har tärt på mig. Och det har varit jobbigt. 

Så där så jag skämts för mig själv och så har jag dragit internet över huvudet och kollat på massa costube. Jag rekommenderar verkligen att nörda ner sig i #cocovid på youtube: en massa intressant om att sy kläder som gick ur modet för några sekler sedan, men också samtal om att vara människa med olika särskildheter: att ha en viss hudfärg, att ha funktionshinder, att vilja klä sig i ovannnämnda omoderna kläder till vardags och hur det tas emot. Och om hur det går till att försörja sig som youtuber.

Läser du det här strax det här inlägget är nytt så rekommenderar jag att du börjar med det som Bernadette Banner lagt upp, eftersom hon tar ner det igen på söndag, 9 augusti.

Men nu har det börja hända lite hantverk här. Och jag ska nog genast återgå till det.

Vi ses sen!

Uppdatering av Harrison shirt

Parallellt med lagandet så filar jag på en ny Harrison shirt.
Inte för att ersätta den lagade (det är på väg en skjorta som ska göra det) utan för att ersätta en annan. Det är svårt att känna sig proffsig i det man gör när man samtidigt måste hålla ögonen på att inte knapparna sprätter upp.

Men samtidigt så vill jag ju att den nya skjortan ska bli så bra så bra så bra så perfekt att det är svårt att faktiskt våga börja.

Jag har gjort om halsringningen på den här toillen. Jag lade helt enkelt en annan skjorta ovanpå mönstret, typ ungefär på samma ställe med mitt fram och axelsömmen och ritade om mönstret.
Och så tog jag nog den och använde till var ärmen skulle komma till.
(Man ska blogga på en gång så att man inte hinner glömma …)
Jag har medvetet inte orkat göra någon knäppkant utan tyget slutar mitt fram.

Men så blev jag tveksam till idén att en kvarts skjorta kan svara på allt och klippte ut och tråcklade fast även bakstycke och ärmar.

Och då tycker jag att den stramar när jag sträcker fram armarna. Och det är ju då som det brukar brista för lagningsskjortan.

Enligt Foundation revealed's ärmtutorial som de lockade med i våras så kan det bero på för lite tyg i ärmkullen. Så då behöver jag göra en ny ärm för att kolla upp det. Men det här gamla lakanet är slut och jag har inte idst leta efter något annat.

Nu idag så kollade jag med min originalHarrison och ser att 

det ser ut som att allt åker upp när jag tar upp armarna. Alltså att axelsömmen inte ligger kvar utan lättar.Vilket tydligen både kan bero på att det är för lite tyg i ärmen men också på att ärmhålet är för djupt skuret.

Det är såå mycket som jag har kvar att lära mig i det här.

Det är såå långt tills jag med självförtroende självklart svänger till det där som jag ögonblickligen ser vad som fattas.

Men jag vill dit.

Och vad var det hon sa i introt till tv-serien Fame? Det är här ni börjar betala: med svett.

Så … var är nästa gamla trasiga lakan?

(Nyfintyget har jag redan köpt och sicksackat och tvättat.)

Göra om skjortan?

Om vi bortser från fläckar av glada hundtassar som kommit in från promenad och lite lösa trådar från andra projekt och så. Då ser vi att den här skjortan

är för vid i halsringningen

har för mycket tyg mellan axlarna över brösten,

för långa ärmar,

(men ursprungslängden på ärmarna är alldeles för kort, så det var rätt att korrigera).

Vecken som finns lodrätt ner från axlarna kan man få bort om man

drar ihop mitt fram,

se så bra.

Fast den där prinsess-sömmen ska ju inte gå så långt in mot mitten. Den ska ju följa profilen över bysten.
Så nu måste jag försöka begripa hur den här förändringen ska gå till.

Jag tror att delen över prinsess-sidorna ändras genom att man helt enkelt tar ett tag om mitt fram och nyper ihop sidorna för att finna ett nytt mitt fram.
Problem uppstår då rätt snart med att om mitt-fram-delarna ska vara trådraka så blir det för lite tyg i de delarna över bysten. Så ytterkant på de delarna behöver kanske inte svänga in så skarpt?
Kanske man finner någon sorts lösning på hur lite, om man sprätter upp sömmen mellan mittframstycket och mellanstycket och ser hur mycket som glipar, då när man gjort om sin mittfram-linje.

Jag håller ögonen på kommentarerna och önskar många kloka synpunkter.

Klar! eller ...

Vad göra?
Beställa en skjorta från någon som kan det här ...

Och sen när jag sörjt ett tag så kanske jag kan byta krage på den här.
Förutom kragproblemet så påstår min rock att jag är 5 kg större när jag har på mig den här skjortan än när jag har den förra. På bara några minuter jojo-far min vikt. Eller nåt ...

Så ja. Jag kan sy en skjorta. Men jag har inte helt förstått mig på hur man väljer mönster. Vad ska man tänka på?
T ex krage. Ska jag ha en 'skön krage på en vanlig skjorta', eller ska jag ha en som måste ha vissa mått? Och hur får jag till det då? Sen när jag fått min nya från skräddaren kan jag kanske slakta den isärfallande (ni har sluppit de senaste sprickorna …) och rita av de delarna på typ det här skjortmönstret.
Då ska jag också göra lagom långa ärmar på mönstret.
Och så ska jag använda den här skjortan där jag kan, och se om det finns fler punkter som ska ändras.

Antagligen behöver inte en ny skjorta ta så här lång tid att göra. Eller så gör den det ...
Jag tror i alla fall att jag ska börja föra bok över hur många timmar jag har de nya skjortorna.
Det där med "hållbar konsumtion" måste kollas upp.

Projekt skjorta

Projekt skjorta har fortsatt utan redovisning på bloggen. Inför den senaste träffen var "allt" klart utom manschetter, fåll och knapphål och knappar.
Visst låter det som något som man skulle kunna svänga till på en dag?

Vi började med att "svänga till" manschetterna.
Och då uppenbarade sig det som jag befarat:

Ärmarna är för korta. Det här är ingen längd som är godkänd. Jo, jag håller ut den, men såå mycket för kort mot armen ska den inte vara.
Tankearbete tillstötte: hur mycket ska ärmen förlängas med? En ganska enkel sak att klura ut.
Jag är mallig att jag också då tänkte på att lägga på 4 cm: 2 för de sömsmåner som extrabiten ska ha och 2 för de sömsmåner som helt plötsligt behövs i "gamla" ärmtyget som ju skulle klippas upp.

Nästa tankearbete handlade om VAR på ärmen ska snittet läggas?
Det lades så att förlängningen hamnade över armbågen så att sömmarna inte skulle behöva belastas extra för armböjning.

Snitsigt va?

Och så blev det bra! Nästan lite föör bra, men hellre det.

Projekt knapphål var nästa kapitel. Först krånglade liksidigheten på sicksacksömmarna. Jag visste att det fanns ett sätt att korrigera det, men mindes inte hur och tänkte att bruksanvisningen låg hemma.
Så glad när jag upptäckte att den visst fanns med i slöjdpåsen.
Efter några provkörningar var jag nöjd och skulle börja sy på skjortan.

I mönstret finns en knappslå med som vi inte använt då vi sytt dold knäppning. Men nu tog vi den mönsterdelen och nålade fast i knapphålssidan och provade att röra oss i skjortan med denna knäppning/nålning för att se att hålen var placerade där de skulle. Det var de. Så då fick vi nåla ut oss igen.

Jag mätte först fel på ett obegripligt sätt. Mina knappar som är 11 mm i diameter mättes på något sätt till 7 mm.
Så första hålet blev för litet. Men det är ju "bara" att sprätta sig lite grand. Och mäta om resten.
Vilken lycka att jag inte sydde allihop innan jag provade!

Och sen är det ju bara att sy i alla knapparna.
Vis av erfarenhet med koftknappar sydde jag i överst och underst och på mitten och på mitten av de som är kvar tills alla knappar är på plats.

Alla knappar?

Nej, inte den allra allra översta. Kragknappen.
Och när man ser det här förstår man att tänket inte riktigt hade den erfarenhet som det behövde.
Så nu måste jag sprätta nio (tio?) knappar i frontknäppningen; sy i kragknappen, och sy tillbaka alla knapparna i knappslån igen.
Gôrkul eller nåt ...

Sen är det bara manschettknapparna och fållen kvar! (Och där tänker jag vara så pragmatisk att jag bara sätter en snedslå. Fållen böljar snyggt i höjdled, vilket betyder att på somliga ställen blir det för mycket och på andra ställen för lite tyg när man viker fållen två varv.)

Det finns en viss möjlighet att den faktiskt kan bli klar. Men det har tagit tid.
Frågan är om nästa skjorta går i ett huj, eller om den tar precis lika lång tid.

Igång!

Nu har vi då äntligen plockat fram symaskinerna, jag och kompisen.
Det rekommenderades å det varmaste att nåla tätt där det är mycket böj på sömmarna. Bra råd. Jag nålade så att det inte fanns någon chans för tygerna att vecka sig.

Och så sydde jag väldigt sakta. Till och med så sakta att jag handvevade när det var mycket böj i sömmen. Det blev väldigt bra. Jag är såå stolt över mig själv!

En gång blev det lite trassel. Men det var bara en gång.

 Två framstycken med tre våder vardera!

...och ett bakstycke med tre våder klart på lördagen. Detta ska kompletteras med ett dubbelt ok. Men vi slutade på topp och kollade istället längtansfullt i bruksanvisningen inför morgondagen.

Oket syddes på ett sådant sätt att det blev dolda sömmar. Först sydddes det yttre fast. (Och där missade vi först att det skulle vara en mycket tunnare sömsmån, så det fick vi sprätta upp.) Och sen syddes det andra fast. Och med en avancerad kollijoxteknik kom alla sömsmånerna på insidan. Jag skulle aldrig ha lyckats tänka ut det tricket själv och är mycket imponerad. 

Det var inte så avancerat att sy,  men det var avancerat tänkt.

En söm runt halsringningen ska hindra den från att tappa formen.

Sen tog vi oss an ärmsprunden. De var också intressant formade. Eller alldeles vanligt formade. Men jag har aldrig tänkt på hur såna är konstruerade så för mig var det en ny spännande värld. Den sista sömmen där ska vi sy nästa gång, men allt är vikt och nålat och pressat och klart för symaskinen. Vi ansåg att det krävs mer koncentration än vi trodde oss ha så dags.

Istället avslutade vi med att sy rynktrådarna på ärmkullen.
Och sen tittade vi vidare i instruktionerna  och insåg att vi behöver ha en plan för våra sömsmåner för snart ska vi fålla och då måste sömsmånerna vara gjorda.

I nuläget har vi 12 mm breda sömsmåner som inte är sicksackade. Vi gladde oss åt att vi inte sicksackat från början, så som man fick  göra i slöjden, för det hade nog varit svårt att få till de böjda sömmarna om en sicksack hade surat och inte låtit tyget vara så elastiskt som det ju i någon mån är.

Men hur ska vi göra?
Vi har lite förslag som vi gärna tar emot synpunkter på.

 Originalsömsmån

 Den ena klipps ner till typ halva bredden. Den andra viks runt och sys fast (för hand) i tyget bredvid sömmen som håller ihop tygstyckena.

Det blir platt och det blir som Bernadette Banner gör.(Ja, hon är idol i den här främmande världen.)
Jag tänker att man då måste vara Helt Säker på att sömmen är på rätt ställe då; att skjortan passar. Klippa bort sömsmån som man upptäcker att man behövt är inte kul … speciellt inte om man handsömmat också ...

 En annan modell är "tänk kantband".

 Pressa isär, vik in båda råa kanterna mot mitten.

Sy ihop de vikta kanterna med varandra med kaststygn.
Nervositeten över bortklippt sömsmån sjunker. Den kräver inte heller så snygg handsömnad som den som sitter fast i tyget och syns utifrån. Men sömmen står ut inåt och kan kanske upplevas som skavig.

Eller så ba' sicksackar man ihop dem när man pressat dem åt rätt håll så att den ena råder … (Men inte så att man samtidigt råkar sy i själva tyget …)

Alla fiffiga synpunkter tas tacksamt emot.

skjortkrage

Projekt skjorta. Nu har jag förstått att jag ska ha en frackskjortskrage på skjortan. Jag är såå glad att jag inte redan klippt ut kragdelarna. Tyget skulle inte räckt till en till.

 En jättedåligt belyst bild. Den nedre ritningen är den krage som hör till Harrison shirt från Cashmerette. Den yttre linjen visar sömsmånen, den inre är där som sömmen ska gå.
Den övre ritningen är den krage jag har på nuvarande skjortan.

Här börjar den första klurigheten.
Mitt kragmått är mindre än det som blivande skjortan kommer att ha.
Antagligen kan man göra något åt det på planeringsstadiet, men nu är alla andra tygbitar utklippta och de har ju en överkant som kräver en så här lång krage.
Vi får se hur jag trivs med den här större kragvidden och eventuellt göra något åt saken på nästa skjorta.

För att få rätt kragform så lägger jag min nuvarande krages profil på den blivande. Jag låter framkanten och nederkanten passa ihop med Harrison shirts sömlinje.

 Färdigritad. Men så behöver ju sömsmånen läggas till.

Nu är det "bara" resten kvar ...