Så här blev klockarmbandet som jag gjorde. Rätt bra. Det håller iaf klockan på plats. Jag kan rekommendera eventuella efterföljare att tänka minst en gång till innan man sätter fast armbandet i klockan. Mitt hamnade "uppochned". Alltså klockan hamnar upp och ned (kl tolv rätt ner) när jag försöker sätta på mig klockan som jag alltid gjort.

Antagligen kan man vända bandet, men det var ett himla pill att trä in bandet innanför pregarna så jag låter bli. (Antagligen är det minst lika enkelt att pilla bort pregarna och vända på det sättet.)

Sjalbilden är alltså den första bilden på min swallow tail som jag började på i måndags på bussen. Vi får se om jag stickar helt enligt beskrivningen vad gäller rapporter eller om jag förlänger den. Det kan ju vara fiffigt att ha en liten sjal också.

Jaja, jag ska blocka den andra sjalen.

Ni kan nog inte ana vad jag håller på med.

Jo, svart nånting i en bandgrind, men vad?

Lingarn.

För någon månad sedan gick mitt klockarmband sönder. Jag testar att väva ett nytt.

Först hade jag tänkt göra ett med brickband och "tuskaft", men det föll på antalet brickor tillgängliga. Och alla mjölkpaketen hade för en gångs skull just kastats bort, så jag kunde inte göra nya. Så det fick bli bandgrinden, med fasan att bandet obemärkt blir bredare och bredare.

Jag är lite orolig att inslagen ska vara för glesa. Hur sjutton får man stopp på ett "ränn" på ett smalt band?

I bortre änden ska jag försöka göra en snygg avsmalning och sen i hitre försöka sy ihop runt själva spännet som jag så klurigt har sparat från armbandet som gick sönder.

För att göra så få sömmar som möjligt trär jag klockan på bandet, så att bandet fortsätter under boetten. Kanske att jag ska sy runt pinnarna så att den sitter fast. Funkar det så funkar det. Går det inte så får jag väl köpa ett då.