slipover ...

När jag röjde lite i kategorierna här till höger häromdagen så retade det mig att det stod att jag fortfarande stickade på slipovern. Det gör jag ju inte. Den har jag väl inte varit nära sedan 2014. Den har bara hängt över en stolsrygg med ofästade trådar sedan dess. Varför då?

Jaa, kanske för att jag inte riktigt uppskattar hur färgmönstringen korresponderar med kroppsformen? Den är kolossalt lätt, entrådig, och bara 100 g tung. Kanske jag ska vänta med att göra mig av med den tills sommarens äventyr är överstökat. Den kanske skulle kunna vara bra att ha då.
Men annars så är det nog så att den här kanske hamnar rätt i 2nd-hand-påsen.

det stickas ...

De laxrosa ärmarna hamnade i ett "klart-för-nästa-steg-läge" igårkväll. (Nästa läge är att provmontera och prova och fundera ut nästa steg.)
Den lila toppen är fyra maskor från mål. Idiotiskt antagligen. Men det handlar om att förena de sist stickade maskorna på i-corden runt kroppens nederkant med de första på i-corden. Så det är pilligt och jag är tydligen inte på pillhumör. Och förresten blev det minus idag igen, trots att det har varit valborgsväder i en dryg vecka.

Presentgarnsmössan och den blå mössan borde fotograferas, men kameran har gått sönder.

Den rödlila slipovern i entrådigt har nu fått två stycken. Jag tror jag tänker blocka dem innan jag funderar på nästa steg: sticka om nåt eller sy ihop och fortsätt. Den är väldigt lurig i formen. Rätt som man tror att man är ifatt så visar det sig att man är 3 cm fel. Sånt måste tämjas innan man fortsätter.

Så nu har jag tagit mig an s+z-garnet. Det håller på att bli en vante, hoppas det räcker till två. Jag har bara hunnit 4 cm så jag har inte så mycket att säga än, men det verkar bra. (Och nej, inte magic loop den här gången. Jag har ju bara ett nystan.)

hyfsa bloggen

Det är mycket nu ...
Inte mycket bloggande, men irlande.
Mycket hattande hit och dit och saker som ska kommas ihåg och produceras (på annat sätt än med stickor och garn) och lektioner att närvara på.
Som tur är lämpar sig åtminstone föreläsningar, fikaraster och resor till sticktid. Fast vad som helst kan ju inte stickas då utan det måste vara nåt "något mer produktivt än att rulla tummarna". Kort sagt något enkelt som man inte behöver koncentrera sig på utan bara göra. (Resestickning består av logistikskäl av skolstickning.)

Jag såg att punktlistorna i högerspalten behövde ansas. Så nu gör jag det.
Det fattas två saker att föra in i färdigspalten. Dels ett par sockor gjorda till present. De är fotograferade men inte skickade.
Dels en ännu oblockad sarisilkesjal. Hur svårt kan det vara att blöta ner ett bylte och spänna ut det på en ledig säng när man kommer hem? Hur svårt är det att fotografera det sen? Hur svårt som helst verkar det som för det har legat ogjort jättelänge. Och fotografera vet väl de flesta stickbloggare är mer eller mindre omöjligt i november.

Men sockorna jag rapporterade om i förra inlägget finns med nu i alla fall.

"På stickorna"-listan har också setts över.
Den mest aktiva stickningen är slipoverstickningen. Den är nämligen tämligen "rakt fram" så den är skolstickning. Bakstycket är färdigt och nu gäller det bara att avgöra var ärmhålen ska komma på framstycket. Jag har blivit lite övermodig vad gäller hur mycket garn som finns kvar på nystanet och fantiserar om ärmar. Men vi får se. Först ett framstycke. Sen sidsömmar. Sen halsringningens kant. Sen ärmhålens kanter. Och så får vi se hur långa de kanterna blir ...

Hemma är den lila sommartoppen soffstickning. Ännu är inte första nya härvan uppstickad och jag anar att det är i de räjongerna som man kan börja tänka på nederkant, när det är slut alltså. Men det går lite framåt de gånger jag kommer hem och hinner sitta där. (Och färgen är alldeles perfekt! tackar som frågar.)
(Fast nu tre helger har det varit diverse kostymeringar till dottern som varit prioriterade. De två senaste helgerna en tingeling-utstyrsel i ett häftigt grönt tyg med påklistrade paljetter. Dessvärre har symaskinen åsikter om sånt tyg så alla sömmar har vi fått sy för hand! Kvart i tre i natt var vi klara!)

Den laxrosa ska få ärmar och det går väldigt långsamt med dem. Det är liksom inte riktigt säsong för linnen med tunna ärmar på de här breddgraderna och några andra breddgrader är inte inplanerade för besök. Jag anar att det blir mer sprutt på den stickningen efter nyår.

Något som det definitivt är säsong för är hemlisar och mössa. Jag lyckades ju tappa bort min gula vasaloppsstickningsmössa förra vintern och använder nu en köpemössa som dessutom är grå och tråkig. Så eftersom skolstickningen ser ut att behöva en efterträdare någorlunda snart, sockförrådet inte har några brister och hemlisstickningen är komplicerad lade jag nu ikväll upp för en 2r-2a-mössa av enklaste snitt av resterna av sonens julklappsstickning förra året. Huruvida han begär att få komplettera ensemblen med den eller jag får ha den ifred får vi se. Han är inte så mössig av sig så jag hoppas för egen del.
Äntligen prövade jag uppläggningen som jag skrev om redan 2010.

Något om hemlisen? Nä. Den är ju en hemlis jue! Jag bara skriver upp den för att komma ihåg att tänka på den själv.

Och spinnrockar och sländor står stilla. Färgardrömmar (t ex en massa torkad svamp som definitivt är torr vid det här laget!) är också på paus.

(Och när jag ska sätta etiketter på det här inlägget så inser jag att Blog Action Day gick mig helt förbi i år. Så mycket annat har jag alltså att tänka på ...)

wip

Nu har det här strumpgarnet hunnit bli strumpfötter med nästan färdiga hälar. Återigen gör jag Gullan från Arkadien hälar, i alla fall hittills. Det vill säga hällappen kommer därifrån. Sen tror jag att jag ska göra "gusseten" på sidan om foten istället för bak på hälen.

Men det blir en annan historia en annan dag. För nu är det redan nästa dag så nu ska jag bara göra klart andra hälen så den har en chans att bli likadan som den första.

Under tiden får den inte nödvändiga västen (eller vad garnet räcker till) vänta. Strumpor behövs!

Sommartoppar behövs inte heller så här års så de projekten ligger också på is. Även om jag köpt mer mörklila lingarn på Tradera i helgen. Har jag tur så är det väl kompatibelt med ursprungsfärgen.

dålig bild och dålig bloggare

Det här är en usel bild på början på ett bakstycke. Det är andra början på ett bakstycke. Förra början var tio maskor mer per varv och det blev precis så "tokspräckligt" som jag ville ha det. Inga pölar alls. För att i viss mån bryta av slätstickningen stickade jag en viss färgrapport så att det blev aviga ränder.

Men så var det det där med hur stort bakstycket blev. Med tanke på att jag bara har en härva så finns det ingen anledning att slösa. Så när tio maskor bara inte behövdes så repade jag upp.
Och då blev det pölar. De blir inte särskilt stora, men de blir. Och så får det väl vara så då.
Att göra avigt vid viss färg blir konstigt i och med pölarna så istället lägger jag in en avig rand då och då. Eventuellt blir det ett parti moss-stickning vid midjan, men eftersom det inte går att riktigt bestämma var den hamnar (på det sättet är uppifrånstickning mer bestämd) så vet jag inte om det blir nåt.

Rätt vad det är blir det kanske en bättre bild. Fast å andra sidan är vi nu på väg mot den obarmhärtigt mörka hösten. Obarmhärtig i fotohänseende.

För övrigt har jag nu plockat fram mitt omgjorda sockgarn. Det verkar vara läge att ha ett par strumpor klara typ nu.
Ett par sockor har jag faktiskt färdiga, men de är inte till mina fötter utan ett par på annan ort. Tur nog har jag haft andra fötter i samma storlek tillhands för utprovning. De blev klara nu i kväll så de är inte fotograferade. Ska försöka hinna med det innan de åker på lådan.

Det här med färgrapporter ...

För några år sen (julen 2010) fick jag det här garnet av min dotter. Sen har det legat i hyllan och funderat på vad det ville bli. Det funderar väl fortfarande, och jag med, men nu funderas det lite mer konkret.

Om man stickar det här garnet på rundsticka en kropp, så tror jag att det kommer att bli ungefär enfärgade fält som vrider sig i spiral runt kroppen. Det tror jag inte att jag uppskattar.

Om man istället stickar bak- och framstycken var för sig så blir det nog lite större chans att det åtminstone blir varannanradrandigt. Viss fältstockning lär det antagligen bli, åtminstone i sidorna, men i princip så tror jag att det blir randigt.
I alla fall gäller detta ett helt bakstycke.

Vad händer med två halva framstycken? Två "lila" varv avlöst med två "röda" varv, give and take, skulle jag tro.

Frågan uppkommer då: Vill jag ha ett plagg som ser ut så?
Kan man "styra" så att plagget får en dominerande färg?
Jag tänker, om jag vill ha ett "rött" plagg, kan jag då få det att verka rödare genom att sticka somliga varv med avigrillorna utåt så att "lila" partier blir släta utåt och sjunker ner mellan rillorna.
Jag har ju redan konstaterat att slätstickat antagligen kommer att dra sig då det är ett entrådigt garn.

Nu blev det nästan intressant ...

Tömma rockar

På spin-in-public-dagen i september kom Å med ett mörkgrått ullfluff som hon inte visste vad det var för något. En del av  det hamnade på min Öjerock och häromdagen var det läge att tvinna det så det blev ett garn. Jag gjorde navajotvinning på det. Det blev inte så mycket, men lite blev det.
Och jag var mycket duktigare på att tvinna nu än första gången. Wow liksom ...

Inför helgen i Brån anmodades vi att ha S-spunnet en tråd för att göra bouclégarnet. Det blev över sån tråd för mig. Nu härvlade jag av det och skrämde det med varmt-kallt-varmt-kallt bad samt dask och misshandel mot balkongbordet. Så nu är det en snutt entrådigt garn.

Jag har också gjort klart garnet spunnet med långdrag. Ena tråden spunnen på Louëten, den andra, mer modest i sin thick and thin:het, på Kalixrocken. Jag har försökt spinna med bara en hand på Louëten, men var mindre förlåtande med Kalixtråden och drog ut ojämnheterna. Men tvinnandet blev rätt ojämnt ändå. Jag tvinnade på Louëten och det var svårt att få någon ordning på indraget, både vid tvinningen och spinningen så snodden var inte så jämn.

sommarlov

Det är mycket att stå i när man kommer hem för sommaren:
sova sovmorgnar, sitta uppe halva nätterna för att man fastnat i träsket att vilja lokalisera sig i världen, beundra potatisblasten som knappt krupit upp ur jorden, förfära sig över och "ta tag i" brännässlors och kvickrötters etableringsframfart (Fräken bara suckar jag över. Det kanske är vackert med en rabatt i stort sett bara bestående av fräken?), hugga och slita i döda syrengrenar, mer artificiell träning samt spinna och sticka dårå.

Från de senare fronterna kan rapporteras:

Entrådigt S-spunnet garn att ta med till Brån i helgen. Sisådär 36 x 1,40 m. (Jo för inte ser jag på spolen hur mycket det överensstämmer med påbudet "några tiotal meter"; jag behövde vinda upp det på knäpphärveln.)

Den lila sommartoppen har nu börjat förses med flätor lite här och var i den nya nyansen. Antagligen går det även åt att minska lite här och där. Men då blev jag så trött i huvudet att jag gick hit och skrev istället.

Det långsamma projektet med att spinna växtfärgad ull har fått sig ungefär två timmar vid spinnrocken. Det behövs några timmar till innan den här spolen är full och jag kan tvinna den första delen av garnet.

Svarta bönor är inhandlade. Enligt det allvetande nätet blir ull blått av att bada i blötläggningsvattnet, kallfärgat. Om man då först färgar ullen gul med hjälp av lökskal, visst borde väl summan bli grön då?

I Brån ska jag få vara med om att sortera en fäll, alltså få lite mer kunskap om hur man sorterar ull. Så det där med färgningen väntar jag med tills jag vet lite mer.

Jag ska även ta reda på hur mycket ull jag behöver färga för mitt projekt.

Raggsockorna blir inte vanliga raggsockor. Jag experimenterar med en "gusset" mitt på foten (ungefär som maevastrumporna) men har nu hamnat i ett läge där det inte är optimalt att sticka med magic loop: framochtillbakastickandet går inte att utföra så långt som jag tänkt. Så där behöver jag byta till strumpstickor, eller i alla fall sätta sockorna på var sin sticka.
Men just nu är det mer akut med sommartoppen.

Och nu när jag taggar det här inlägget så inser jag att jag ju har swaggern uppspänd på sonens säng. Han kommer hem endera dagen. Läge att förändra läget.

Män Jössäs!

Idag kom mitt traderapaket och det innehåll precis det som det skulle. Om jag lagade middag när jag kom hem med det? Glöm det! Här måste ju sländan testas!

Skillnaden mot min gamla snigelskridarslända var enorm. Som skillnaden mellan en gammal sjuk och trött hund och en tio veckors valp med turbo.
Nja, nu var ju den jämförelsen tio år bort så jag ska inte säga att jämförelsen är helt adekvat. Men fort gick det. Och ludd krävde den.


Hittills (en timmes experimenterande) har jag kommit fram till:

Jag började snurra sländan åt fel håll (nedför höger lår istället för vänster) så det här lär bli mitt första entrådiga garn.
"From the fold" är inte metoden som gäller för oss just nu. Ullen ska hellre vara väl förberedd med mycket "predraft", alltså utdragen till en lång korv där man spinner från änden. (För-dragen? Du ser, Karin! Det fattas ord på svenska numer!)
Men den ska nog också hellre vara tvättad än otvättad.
När jag lindar upp tråden på sländan ska jag inte linda upp all tråd. Då finns det en buffert av tråd som kan ta emot snodden medans jag intar läget "börja spinna" och kommer igång att spinna.
När jag sen tar upp sländan (genom att göra "imse vimse spindel-rörelser" runt tråden för att linda upp den på fingrarna) så gäller samma sak: inte ha en kort tråd som får ta hand om all snodd. Eller ännu hellre: stanna sländan så inte en kort tråd får ta hand om all snodd.

Med all denna empiri i huvudet och middag i magen säger jag "på återseende" till bloggläsarna. Jag kan inte sitta här längre. Jag måste ju spinna!

(Bilder kan inte komma ifråga i nuläget då det inte finns nån kamera hemma.)
(För-dragna ullen kardades med de nya kardorna. Jag är såå nöjd! Det är glimåkrakardor med tygbotten och jag tror de är tätare än de som jag fått låna. Mer om dem i ett annat inlägg.)

Sent ska syndaren vakna

... sägs det.

När jag satt och skrev ihop min årsredovisning så insåg jag att det fattades bild på mina orangerandiga strumpor i mellanraggi. Så här kommer det en bild på dem. Jag är inte helt förtjust då jag tycker de är en aning trånga att få på sig.

De har en annan egenhet också, kan ni se "fejlet"? Det borde inte kunna få uppstå tycker jag. Fabrikanten har klantat till det.



Bland mina julklappar fanns inte bara tre rundstickor med mjuk slang (varav två med trästickor, vilket gör mig livrädd att bryta av dem pga slarvig behandling!) utan även en härva entrådigt garn i kraftiga färger från lila till vinrött över rött. Rimmet handlade om "en tröja - men du får börja". Jag är ganska säker på att det inte räcker till en tröja, men nån sorts magvärmare i moss-stickning kanske?


Jag pratade med två damer i väl pensionerad ålder häromdagen och nämnde att entrådigt slätstickat blev vridet. Det kände de inte till. "Hur kan du veta så mycket?!" var deras häpnad över detta.
Vid vilken generation försvann sånt ur allmänt medvetande? Eller har det aldrig funnits där? (Jag tror inte mamma heller vet det, kanske inte mormor visste. Men mammas mormor visste nog.)