måndag, februari 19, 2018

bilder!

Äntligen befann sig allting på rätt plats! Vi börjar med tröjan i egenspunnet garn som stickades uppifrån och ner.

Det är inte lätt att hålla sig diskret som fotograf ...
Det gröna är färgat med Kool Aid, det mörkgula med (blåa) lupiner (om det gör nån skillnad). Övriga garner är av olika ullkvaliteter som jag hittat i gömmorna.
Förkortade varv så den blev högre i nacken.
För säkerhets skull, för att det skulle räcka bättre, så har jag valt att vara snål med storleken och gjort mycket intagningar på kroppen, om än jag, efter att ha gjort ärmarna, stickade om kroppen lite mer generöst. Men jag kunde ha varit mer generös vid avmaskningen på nederkanten.



Först en solskensbild på alafosslopi-koftan för den är mest rättvisande vad gäller färgen. Den är också stickad uppifrån och ner.
För ovanlighets skull blev det en v-ringning som jag inte alls uppskattar annars. Men kanske det fanns en snålhetstanke i det den här gången också. Det fanns inte obegränsat med garn på butiken. Jag har inte "efterbehandlat" halskanten med ytterligare stickning, utan det är stadkanten som är kant.
Eftersom jag gillade knappkanten på kittiwake så blev det en sån den här gången också.

En liten diskret rand i "sidsömmen" (och "ärmsömmen") av 1 avig maska vart fjärde varv. Hjälper till att hålla räkningen så att knapphålen blir jämnt fördelade.
Muddarna är inte fullständig resår utan är 1 rät-1 avig-resår ena varvet och räta maskor andra varvet. Jag minns inte om jag gick ner någon storlek på stickor.


När jag gick in och bytte plagg såg jag julklappshalsduken på hatthyllan och tog ut den för dokumentation också. Den är alltså kardad mohair spunnen på turkisk slända och stickad 1r 1a. Men första och sista varven rätstickade över en tredjedel så många maskor. De snygga(?) hålen i stadkanterna bara blev. Någon trodde att jag designat dem, men inte så.
(Varför jag inte kan få ha bilden åt rätt håll vet jag inte.)


Medan vi ändå är inne på "stickning till maken" så kan vi ju visa fiskehalvvantarna som varit klara ca ett år nu. Fortfarande väldigt lurviga, men man kan se tendenser till ihoptovning i handflatorna nu.
Det är alltså sländspunnen gotlandsull.

2 kommentarer:

Liisa sa...

Så kul att se bilderna också! Fina grejer!

Cecilia N sa...

Tack!
Kul att nån tittar!