lördag, oktober 28, 2006

vilket virr-varr


Efter några varv på strumpstickor med den ena av strumporna i nyinköpta raggigarnet kom jag på att jag kunde sticka dem samtidigt, precis som OS-vantarna.

De stickades i tre färger var i dubbelt garn, lika trassligt skulle det ju inte bli att bara sticka från två nystan.

Nää... Men ena rundstickan är fortfarande ett monster som slingrar sig så man varken vet fram eller bak.
Vet inte hur många gånger jag satte om en halv strumpa på strupstickor för att vända jämfört med rundstickan. Men nu tror jag allt sitter som det ska. Vi får se hur det går vid hälarna. Funderar på en efterstickad häl, som man gör med tummen på vantar.
Anar att jag i så fall gör den efter ett tag. För hur provar man ut var man ska minska för tårna om man inte kan sticka in foten för att det inte finns nån häl?

Fråga: Har raggigarnet tjockat till sig? Jag har alltid stickat sockor på 4-or, men på banderollen står det 4½-5. Och jag tycker att 48 maskor ger en ganska stor omkrets. Men dottern bestämde sig för att det blir bra. Så då blir det bra. Basta.

Nä, måste gå och sticka vidare...
(Regiastrumpan har bara några varv kvar innan avmaskning.)

Och hur lätt är det att få Blogger att uppdatera idag?? Inte alls skulle jag vilja säga.
Under tiden har jag gått över till att sticka med magic loop. Först på den kortare stickan som helt plötsligt hade snott åt sig tre av fyra socksidor (vanligt problem när man stickar med två rundstickor) och då lika gärna kunde få alla fyra. Och sen kokte jag det längre slingrande monstret och fick en spak, fin slät och gick över till den, för den korta blev väl kort.

Jag gillar ganska bra att sticka med magic loop.

torsdag, oktober 26, 2006

reklam från hifiklubben


På framsidan av en annonsbilaga som kom med tidningen i morse sitter en "kizz-målad" person och stickar i soffan.
Men vad sjutton stickar han?
Blågult på strumpstickor, så långt är jag med.
Delen under hans vänstra ringfinger verkar vara avmaskad och det som är på de stickorna han håller i verkar stickas fram och tillbaka.

Och hur kan man stå ut med att få så stora glapp vid bytet mellan stickorna? Eller är det en spetsstickningsrand? Lite längre ner på stickningen verkar det inte vara så nämligen, mer som att han gjort en kil där...

Nån som har nån koll på vad han stickar?

Själv gnetar jag på lite grand med regiastrumpan. Jag är på skaftet och väntar på att garnet ska ta slut så jag kan börja på nästa.

Fast de där tidsfördrivsstrumporna får nog ligga ett tag, jag har fått beställning på två par raggsockor från dottern. Månne hon kan berätta vad det ska vara för färg också så jag kan handla garn?

tisdag, oktober 24, 2006

Idag på bussen

satt jag och läste sånt jag måste läsa.

Nånstans från de bakre regionerna hörde jag (innan alla gymnasieleverna klev på) plötsligt klick klick...

Som den Napoleon jag är rapporterar jag härmed till alla Lafayette:
strumpstickor, metall, 2½:or.

Övervägde att avslöja mig som kollega, men plikten kallade så jag läste vidare. (När gymnasisterna klivit på, med öronproppar.)

Så satt du på övervåningen i en blå buss i afton (16.30-17.45), där temperaturen spräckte termometern, vad stickade du?

lördag, oktober 14, 2006

Litet försök


På sticklistan skrivs det då och då om färgning. Man kan färga med allt från medel som är till för färgning, växter, amerikanska läskessenser, och svampar.

Jag testade häromsistens att fäga med svampar. Jag plockade lite svamp, osäkert vilka sorter, och sen testade jag. Små mängder svamp kräver små mängder vatten och små mängder garn. All uppvärmning gjordes i micron och ingen termometer användes.

På bilden syns uppifrån och ner:
Originalfärg på garn
Obetat garn färgat i A-badet
Betat garn färgat i A-badet
Betat garn färgat i B-badet
Obetat garn färgat i B-badet
Originalfärg på garn

Betningen bestod i att jag blötte garnet i äppelcidervinäger.
Alun eller vinsten som mitt recept föreslog fanns inte hemma när jag drog igång.

Det verkar inte vara så stor skillnad på färgämnena i A-svampen och B-svampen. Kulören är den samma. Det är lite skillnad i styrka, men det kan ju bero på mängder, temperatur och tid.
Den stora effekten av färgningen kom sig av betningen.
Utan betning ser det färgade garnet ut att vara ett annat bad av originalfärgen.

Det är lite skoj att man kan färga så här. Precis som med Kool-Aid (amerikanska läskessensen) är det relativt harmlöst kemiskt sett.
Det är billigt. Man får en anledning att gå ut i skogen. Man får ta och lära sig andra svampsorter än kantareller och smörsopp.
Skogspromenaden är inte "värdelös" bara för att man inte hittade kantareller utan bara "värdelös" svamp. (Att gå ut i skogen och röra på sig kan inte vara värdelöst, oavsett svamptillgång.)

Undrar om inte jag ska önska mig en bok om svampfärgning i julklapp? Några tips eller varningar?
(Lägg märke till att det nu finns fungerande kamera här igen!)

torsdag, oktober 05, 2006

OS-stickningen

Nån som var med? Nån som skrev ut sitt diplom?

Jag tror inte jag gjorde det. Och nästa vecka ska jag hålla ett litet föredrag om sånt som är roligt med internet. Och då tänkte jag bl a prata om OS-stickningen. Det skulle vara skoj att kunna visa upp ett diplom. Någon som kan tänka sig att låna ut sitt?

(Jo, jag är behörig för jag blev färdig med mina vantar.)

torsdag, september 28, 2006

Vidare...

"Hur gick det med den där urringningen?" frågade Heidi.

Tja... Är det den gröna du tänker på?
Den har jag helt lämnat åt sidan.
Jag håller på med heltidsbaserad lönesysselsättning numera.
Jag har stickat klart den förstoring jag planerat av sjalen. I oblockat skick ser det ynkligt ut. Månne det kan bli till förnöjsamhet om jag blockar den. Jo, jag ska, men sen nån gång...

Istället har jag nu äntligen fått ordning på regiastrumporna.
Jag ihärdar med att försöka sticka det här paret från strax ovan hällappen och framåt, och sen fyller på med strumpskaft så långt garnet räcker. Nu blir det i rätt storlek. 25% mindre än förra försöket... (Man kan ju undra om det finns nån som helst matematisk begåvning i mig...) Jag har gjort klart hälen (med lappen i gåsögestickning) och håller nu på att gasa på med 14m på var sticka fram emot tårna på första sockan.

Dessvärre har vi drabbats av stora kamerabristen.
I somras gick den fådda kameran sönder. Raskt köptes en ny. Dels för att den behövdes "imorgon" och dels för att vi inte trodde det fanns garanti kvar. Det visade det sig att det fanns. Så nu är den på lagning.
Den nya kameran tappade bort sig i skogen för några veckor sen. Kan ni förstå hur den bar sig åt för att öppna kardborreknäppningen på hölstret som maken hade vid bältet?
Han blev ganska förtvivlad, men idag har jag fått en avi som jag starkt anar att den betyder ersättningskamera på posten.
Har vi tur återfinns den andra och lämnas in till fabbo polisen som vet att vi är av med den. Vips skulle vi i så fall ha TRE kameror!

Men det är inget skoj att blogga utan kamera. Så det är en anledning till att det inte blivit så uppdaterat här.

fredag, september 01, 2006

Uppföljning av läget

Den gröna har kommit in på halsringningen. Men jag tror det blev nåt kajko med "minska vartannat varv" i samband med Morden i midsummer.
Tycker det är svårbegripligt detta: först står det: "avmaska i början på varvet 2ggr". Det gör ärmurtagningar på båda sidor. Man avmaskar i början på räta varvet och i början på aviga varvet. Helt logiskt.

Sen ska man avmaska ytterligare på samma ställe 2ggr. Då tycker jag det verkar som att man avmaskar vartannat varv i var sida. Från rätsidan avmaskar man på ena sidan. När man sen kommer till den sidan på avigsidan avmaskar man inte, men däremot avmaskar man på nästa varv, det räta.

Sen ändras vokabulären i beskrivningen: avmaska 1m vartannat varv 3 ggr.
Blir det med samma intervall som tidigare, eller blir det bara varannan gång man gör (t ex) räta varvet, vilket i så fall, om man räknar antal maskor ovanpå varandra maskan bredvid blir fyra varv?

Sånt gör mig konfunderad.


Sjalen håller på att bli större. Den är min dagstickning, i ordentligt ljus. På kvällstid går jag över till den mer lättsedda gröna. Igår upptäckte jag ett förargligt fel 6 varv ner (eller nåt). "Går det så går det. Går det inte så går det inte" tänkte jag och repade upp några maskor i början på en blomsterruta. Och si! Det gick! Jag behövde inte repa upp 6 varv längs ytterkanten på en numera rätt så stor sjal, en maska efter den andra. (För vem kör med livlinor? Inte jag just nu iaf...)
Jag kände mig berättigat mallig över bedriften.
(Men hur kunde jag ha missat felet för det första?)