Så här blev klockarmbandet som jag gjorde. Rätt bra. Det håller iaf klockan på plats. Jag kan rekommendera eventuella efterföljare att tänka minst en gång till innan man sätter fast armbandet i klockan. Mitt hamnade "uppochned". Alltså klockan hamnar upp och ned (kl tolv rätt ner) när jag försöker sätta på mig klockan som jag alltid gjort.

Antagligen kan man vända bandet, men det var ett himla pill att trä in bandet innanför pregarna så jag låter bli. (Antagligen är det minst lika enkelt att pilla bort pregarna och vända på det sättet.)

Sjalbilden är alltså den första bilden på min swallow tail som jag började på i måndags på bussen. Vi får se om jag stickar helt enligt beskrivningen vad gäller rapporter eller om jag förlänger den. Det kan ju vara fiffigt att ha en liten sjal också.

Jaja, jag ska blocka den andra sjalen.

Resepackning

I måndags morse skulle jag resa bort och sova över en natt. I söndags packade jag väskan.
Med stickningen.
Fast den var så stor (mammas kofta) att den inte fick plats.
Och lintröjans beskrivning nummer två hade ännu inte kommit i brevlådan.

Grävde i mitt garnlager som mestadels består av rester och försökte komma på ett litet projekt.
Vojne vojne. Eller inte.
Det blev en swallow tail i samma svarta sjalgarn som jag använt i den andra sjalen. På hemvägen i eftermiddags klurade jag ut automatiken i stickningen. I början är åtminstone jag alldeles bunden av beskrivning/diagram. Jag förstår inte vad som ska bli vad. Jo, omslag blir hål, men resten.

Efter ett tag kom jag på att jag inte är säker på att tre-ihop-stickningen ska luta. Är det inte snyggare med en centrerad?

Det går inte riktigt att avgöra i oblockat svart tunt garn. Funderar på att sticka en "förstoring" i ett tydligare garn.

När jag kom hem hade stickbeskrivningen äntligen kommit med posten, så nu har jag gjort ärmhålsavmaskningarna på bakstycket. Jippi.

Evita!

Nu är det bekräftat. Det finns inget mer ljusgrönt Evita på Garntjänst.

Finns det hos någon av er? Hör av er om det så bara är 2 meter!

Världsstickdagen 2007

Hurra! Caféstickerskorna här i stan nappade och har anordnat! För mer information kolla deras blogg! Hoppas vädret blir lika fint då som förra året och att jag kommer ihåg solskyddskrämen ...

Ni kan nog inte ana vad jag håller på med.

Jo, svart nånting i en bandgrind, men vad?

Lingarn.

För någon månad sedan gick mitt klockarmband sönder. Jag testar att väva ett nytt.

Först hade jag tänkt göra ett med brickband och "tuskaft", men det föll på antalet brickor tillgängliga. Och alla mjölkpaketen hade för en gångs skull just kastats bort, så jag kunde inte göra nya. Så det fick bli bandgrinden, med fasan att bandet obemärkt blir bredare och bredare.

Jag är lite orolig att inslagen ska vara för glesa. Hur sjutton får man stopp på ett "ränn" på ett smalt band?

I bortre änden ska jag försöka göra en snygg avsmalning och sen i hitre försöka sy ihop runt själva spännet som jag så klurigt har sparat från armbandet som gick sönder.

För att göra så få sömmar som möjligt trär jag klockan på bandet, så att bandet fortsätter under boetten. Kanske att jag ska sy runt pinnarna så att den sitter fast. Funkar det så funkar det. Går det inte så får jag väl köpa ett då.

Där!

För tjugo år sedan ungefär såg jag en annons i Vi-tidningen som jag rev ut. Den gjorde reklam för att åka till Österrike. Anledningen var bilden. Den var väldigt inzoomad och jag fastnade för de små rutorna strax framför kvinnan.

Idag gick jag in på knitty och fann den här koftan och då kändes det som: den är lösningen på längtan efter mönstret på målningen.

Vet inte riktigt om någon annan fattar hur det hänger ihop, för egentligen är det inte alls likt. Men det bryr jag mig inte om.

senaste nytt

Oj vad mycket som inte har med stickning att göra som har hänt på sistone. Därför har det inte hänt så mycket som har med stickning att göra.

Men jag har iaf stickat en bit till på mammas blå kofta och vägt nystanet som är kvar och räknat och haft mig.

Bilden är ett irl-montage som ska försöka belysa hur lång jag beräknar att koftan blir.

Knäppkanten som skymtar måste förlängas och den andra kanten också göras.

Efterforskningar har inletts om var den försvunna beskrivningen har tagit vägen. Ännu inga framsteg på den fronten. Men framstycket skulle ju vara likadant som bakstycket i ganska många centimetrar så jag började på det på bussen för några veckor sedan. Men så här kan jag ju inte hålla på! Antingen får den rackarns beskrivningen pallra sig fram eller så får jag skicka efter en ny. Alldeles i onödan. Eller, nja.

De gröna ärmarna är ... klara. Elller nåt. Garnet räckte preciis till att få en ärm som räckte runt hela ärmhålet och ca 1 cm lång ärm därefter. Men det räcker inte till att montera.
Ärmarna hade gärna fått vara liite längre ändå. Finns det någon som råkar ha ett nystan Evita i ljusgrön färg (nr 567) som bara ligger och aldrig blir nåt? Är det färgbad 29733 bleve jag ännu gladare om jag kunde få köpa det.