tisdag, januari 29, 2019

startitis?

Så här långt räckte det ljusblå presentgarnet med bambu. Vi återkommer om fortsättningen längre ner.  I detta stadium befann sig den enda stickning jag hade när jag akut behövde en stickning! Inte värre akut än att jag kunde undvika ytterligare ett par raggsockor, men akut.  Jag gick ner i ullrummet och tittade i lådorna. Jag fann en hel del Gjestal naturgarn tretrådigt och Garntjänsts tretrådiga. Överblivna efter olika tröjprojekt. Månne de kunde bli en tröja NU? (Det är alltså inte något akut behov av stickat som gäller, utan ett akut behov av att sticka.)

Jag gick till maken: behövde han händelsevis en tröja? Nej.
Behövde jag en tröja? Njae … Men jag behövde en stickning, så vi kan nog klämma in en tröja till när den dagen kommer.
Den här gången gjorde jag en sån där uppläggning så att det ser ut som att resåren rundar uppläggningskanten, tubular cast-on. (Kolla en pikétröjekrage, så fattar du.)


Man använder skräpgarn som man sen klipper bort (på videon, från 5 minuter) eller petar upp (snåla jag: Då är det bra med ett halt garn).

Man lägger bara upp hälften av maskorna och sen gör man ett omslag mellan varje. Så tyvärr blev första försöket ca tio maskor för trång, men nu fungerar halsringningen.
Det blir en tröja med tunt ok, och den här gången får klimtinspirationen äntligen utrymme. (Se även gammalt blogginlägg)
(Fast den rapport som är längst ner ska repas upp. Efter att ha använt brunt i någon form i alla andra så blir det alldeles för hårt att använda grått och antracit.) Jag är nu alldeles i faggorna av ärmhålen, jag anar att det blir lagom sedan jag avslutat nästa rapport (=den som jag ska repa upp).


Den ljusblå sommartoppen ovan är också ett sätt att undvika att göra fler raggsockor. Efter att ha gjort de här

så kände jag att nu fick det vara nog. Och samtidigt … var det dags att utveckla.
Vad händer om man gör en Judys magical cast-on, som man ju gör när man startar sockor längst fram i tån, och så kallar man den "linjen" för axelsöm? Och så gör man "tåökningarna" bara på ena sidan och kallar det för ärm, och så stickar man fram och tillbaka och vänder på den andra sidan och kallar det för halsringning?
Ja, det går sådär. Det blir en liten bula högst upp på ärmen, så jag modifierade min idé. 
Istället gjorde jag en uppläggning enligt ovan, men stickade först en liten lapp med hälften av maskorna innan jag längs ena stadkanten tog upp maskor som jag på en gång dubblerade.
Sen fortsatte jag med min idé.
Det blev bättre, men någon annan får räkna ut hur det blir snyggast. Antagligen genom att göra lappen längre, kanske använda en ökning som man kan göra varje varv åtminstone i början innan varannanvarvsökningarna börjar och följer bålstyckenas lodräta "kant" längs ärmhålet.
Sen ska man också samtidigt tänka på hur man vill forma halsringningen och när det är lämpligt förena de båda axlarna i nacken och så småningom också framtill. Inte förrän då blir det dags att sticka runt runt.

Ärmarna blev några varv långa och jag gillar den anspråkslösa rullkanten som blir av att bara köra på med slätstickning hela vägen ut.

Men den senaste bilden så avslöjar jag lösningen på garnbristproblemet. Jag tog min magtröja och gick till LYS:en och frågade efter mer garn. Naturligtvis fanns varken kulören eller färgbadet så en annan lösning krävdes. Det fick bli ljusbeiget likadant garn.
Jag repade upp till strax under ärmarna och började randa en övergång: 1varv beige, 8 varv blått, 2 varv beige, 7 varv blått, 3 varv beige, 6 varv blått, osv. 
Nu håller jag på med sistslurken innan det är dags för att göra kanten. Jag tror inte det fungerar med slätstickning ända ner utan det får bli räststickning eller "falsk rätstickning" på slutet.
(Falsk rätstickning: *1 varv avigt, 1 varv 1r, 1a*. Det ser rätstickat ut, men det får lite egenskaper av resårstickning.)
Det blev en hel del blått över, men jag tror att jag gör halsriningen i blått istället för i beiget som jag hade tänkt förut. Så bryter det inte överenskommelsen om blått upptill och beiget nedtill

LYS ja …
Jag hamnade på en annan LYS ute i skogen och blev förtjust i en härva garn som jag aldrig brukar se åt. 
Genom att lägga härvorna i de sista solstrålarna hoppades jag att lystern i de blanka delarna skulle synas, men nja.
Fast egentligen var det ju den här medelhavsinspirerade färgkombinationen som först fångade min blick:
(Men som ni ser så är inte skuggsidan så lysterframkallande i bilderna.)
Tanken var en stor och underbart vacker sjal som skulle kunna bli en present. Snopet upptäcker jag att en härva nog egentligen räcker till en sjal, på stickor nr 8. Och jag som köpte två i var kulör. (För att jag inte riktigt kunde bestämma mig.)
Nåja. Det blir nog någon reda med det också.

Riddari?
Va? Jag hör inte riktigt … 



torsdag, januari 10, 2019

obloggad julklapp

Kommer ni ihåg den tecknade serien på tv Monsterskolan? Innan jag gjorde den rosa kanten uppe vid fingrarna tyckte jag att de här halvvantarna/handledsvantarna var ganska lika Oblina.


Ett helt hemmagjort projekt, om man bortser från att ullen är fådd. Gotlandsull och rosa fina lockar som jag fick i julklapp för en del år sen, köpta hos Limmo Design.
Garnet spann jag på Louëten, också en julklapp för en del (fler) år sen.

Bonusbild:
Man är nog ganska nördig när man snabbt läser ULLGARNER på den där fina skylten i december …
Jag hann faktiskt fundera över i vilken riktning affären skulle ligga innan jag läste noggrannare ...

onsdag, januari 02, 2019

Årsberättelse 2018

1. Roligaste stickprojekt.
Den bruna (ännu inte klara) riddarikoftan, den grå sirikoftan, den blå sommarkoftan

2. Tråkigaste stickprojekt.

Kanske att inte ha större fantasi än att återigen lägga upp till ett par raggsockor. Jag tror det blev tre par på raken här i höst.

3. Största garnhändelse. 
Det blev faktiskt grönt av blå lupinblommor!

4. Årets bästa läsupplevelse/poddupplevelse.
Nördic knitting levererar ännu!
Kan man räkna in sybingon här? Den var jättekul i år! Nästa år ska jag försöka komma ihåg att tipsa min kollega.

5. Årets tema med variationer. 
Variationer? Ja kanske lite. Men sockor i alla fall. (De två senaste paren som blev klara är inte redovisade än.)

Kan också vara fyra koftor, varav tre är klara: 

En är gul och hemgjord ända från ulltussarna; 
en är blå och av en sladdrigare variant än jag brukar sticka; 
en är en grå Siri, 
en är en brun Riddari och således stickad nerifrån, till skillnad från de andra, och ska steekas.

6. Det klurigaste.
När louët-rocken föll isär och jag skulle laga den. Men hur kommer man åt?

7. Årets "Äntligen!"
Gula hemspunna koftan!!

8. Årets "Det SKA gå!"
Kan också ha varit när Louëtrocken föll isär.

9. Årets snopnaste. 
Kanske att den antika tvättmaskinen inte gick igång? 
Eller att det tretrådiga omgjorda sockgarnet blev så ojämnt fördelat i färgerna? 
Eller att min underkjol gömde sig i några månader så att jag behövde sy en ny? (Ej redovisat)

10. Årets träff 
Två gånger har jag haft spinnskola för en elev i taget. 
Stickcaféerna på Reuterdahls matsalar uppskattar jag. 
Samt träffen jag kallade samman till för att få en prick i sybingon. 
Måste jag välja? Nä!

11. 2019 års planerade stickprojekt
Nej, jag har nog faktiskt inga planerade projekt. Mer än att klippa steeken på Riddarin och göra klart den.
Och att se vad det blir av mitt lilla klur-projekt som jag håller på med där jag använder det ljusblå garnet jag fick i somras.
Och så får vi se hur det går med syskonbarnen.

Sen finns det ett projekt som jag inte vet hur det går med: auktionen till förmånen för Musikhjälpen gav 400 kr, vilket jag är jätteglad för. Men jag har inte fått svar från vinnaren om när spinnkursen ska ske. Det finns en del logistiska hinder, verkar det som.

Ska vi fortsätta på icke-stick-projekt så har jag en dröm om att sy en skjorta också.

12. Angående planerade projekt inför 2018: revision
Bli klar med gula koftan! Check!
Och med den tjockgarnade oktröjan. Check!
Sen har jag nog inga planerade projekt. Det skulle vara om syskonbarnen inkom med önskningar till lovade tröjor. Men de växer väl per månad i den åldern så det kanske är smart att vänta med det. Syskonbarnen har i ett fall inkommit med färgönskan. Men alla andra parametrar är obesvarade.
Jo! Men den där Klimtiga koftan: Høstruta. Den kan jag tänka mig. Det skulle bli premiär för steekning. (Hjälp!) Nej, den har inte blivit av. Men den är fortfarande fin.
Att faktiskt ta tag i Fiberprojektet skulle kunna vara nåt. Och att överhuvudtaget spinna upp alla fiber. Och färga lite med allt färgmaterial jag har. Ähum … lite spunnet har det blivit, och lite kammat. Men jag har inte riktigt haft ro till det. 
Och färga grönt med lupin har jag ju fått till. Men det gjorde ont i mig i somras att se alla lupinerna stå där och invadera dikena och ingen var där och frossade i att plocka åt sig färgningsmaterial. Det blir ju så vackert ockra eller grönt.

Kvar från 2017 års planering är:
Ja just det, spinna en koftmängd av gotlandsull. Jag får återkomma.
Likaså har det inte gått iväg någon beställning till Magasin Duett.

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2018?
Tänk om jag hade kunnat svara "ja!"? Men nej. Ännu har jag inte vågat klippa steeken … (För jag tänker att jag behöver vara skärpt och jag har inte haft de förutsättningarna än sedan det blivit dags.)
Men jag var ganska fearless när jag satte saxen i den ofärdiga klänningen och gjorde en kjol av den istället. Det är jag väldigt nöjd med. Att alls sy är jag också nöjd över.

14. Årets tacksammaste
Kanske var det hon som var här och lärde sig spinna ute på altanen?
Eller hon som fick de grå vantarna med röd mudd?
Eller den slaktade klänningen som nu äntligen fick bli en färdig och användbar kjol?



Årets mest frustrerade bloggare? Jag försöker verkligen få enhetliga brödtexttyper resp rubriktyper. Men det försöker inte blogspot.
Må detta inte bli starten på en ovänskap.