Bildbevis

Här är den bruna swallowtail-sjalen! Känner någon igen kulören/garnet? Visst serru, det är samma garn som makens tvåändstickade tröja.
Den här sjalen är stickad på grövre stickor än enligt beskrivningen (Interweave knits hösten 2006), nr 6, men varenda maska finns med på beskrivningen.

Det enda problemet är att jag tvättade den med ett schampo innan jag sträckte ut den, och den schampodoften är alldeles för stark och påträngande för att man ska vilja vara i närheten några längre stunder. Lösningen är nog att skölja den otroligt länge en gång till. Men då måste jag ju lägga den i sträck igen och såå skoj var inte det.

Nåja. Nu är den förevigad på internet iaf.

(Är det nåt jag hatar så är det den här dumma olaten som både blogger och lunar har börjat med: att avstava ord hur som helst och utan bindestreck. Kan någon hjälpa mig att klura ut hur man går runt det så varsågod!!)

Nej, det är inte jag. Det är en liten modell som någon skämtsam gav mig för några år sedan. Men ungefär så där såg det faktiskt ut tidigare idag i vår trädgård. Fast i skala 1:1.

Jag slutförde den bruna grova swallowtail-sjalen. Och jag har ju förtjust insett att den blir stoor. Men när jag fick stickan ur arbetet så blev jag nästan häpen att den inte var (ännu) större.
Men vänta bara tills den är blockad.

Den också. Det finns mycket som ska trängas där nu. Och allt är i "ska-sen-läge".

Den blå ormen som såg så komplicerad ut är inte så svår som den ser ut. Den var bara hopknölad. Egentligen är den tre sidor av en tavelram, typ. Men nu har jag förhoppningsvis stickat klart den. Den står också i kö till blockningen.

Jag undrar vad som står i vägen, egentligen ...
Oviljan att vistas i källaren när det är så vackert väder ute?

Knitty

Nu har nya knitty kommit ut på nätet. Den enda som jag blev lite sugen på är tangerine twist. Men jag är numera lite kluven till stickade kortärmade sommartoppar. Den gula i Rowan Summer Tweed är lite tjock i förhållande till sin ärmlängd. En kofta hade varit bättre i det garnet. Och den blå är inte så tunn den heller.
Återstår att se hur den gröna är. När jag väl fått sytt dit ärmarna med någon sorts garn. Jag börjar inse att Evita är och förblir slut slut slut.

Nåja. Min första svarta spetssjal är blockad! Bild kommer. Den verkar ha blivit lagomt stor nu. *förtjust*

Den kraftiga swallowtail-sjalen är den som oftast stickas på nu. Den blir gosig, mer som en "filt" än som en skir sjal. Än så länge är jag bara på blomknoppsmönstret och jag har mina funderingar om jag ska nöja mig med att bara sticka det. Och eventuellt bården. Liljekonvaljpluppande ser jag inte fram emot ...

Jaja mamma. Jag ska sticka klart din kofta innan vi ses. Det är tanken. Men jag tror att jag måste vara så himla koncentrerad så just nu passar det inte. Det är knepigt att mäta och jämföra vanligt slätstickat "tyg" och den kraftiga kanten som på längden är en kraftig resår, alltså töjbar. Att då få först den ena knäppkanten lagom lång och sedan därefter få knapphålen jämnt fördelade på den andra. Nej. Det är inget jag gör i ett nafs medans jag gör något annat.

Kl 05.10

Ibland undrar man ju om man är riktigt klok.
T ex när man sitter upp hela natten och stickar för att spetssjalen ska vara blockad och klar före lunchtid nästa dag.

Samtidigt så hade jag nåden att sticka rätt nästan hela tiden trots att de meditativa rörelserna i avigvarven när man inte behöver tänka nästan fick mig att somna. Det kunde ju blivit en grov pannkaka av tilltaget också, menar jag, med mycket gråt och förtvivlan.

Halv sex, efter en rekordsnabb blockning som antagligen inte alls är så stramt uppnålad som det borde vara, kröp jag ner i sängen bredvid min make som snart skulle kliva upp. "Tokfia" var epitetet jag fick, och det var nog sant. "Sov gott!" fick jag med mig också, och det höll fram till tiotiden.
Tror det blir en tupplur nånstans på dan ...

framsteg.

Helt plötsligt kom jag på ett "använd-ningsområde" för swallowtail-sjalen. Studentpre-sent. På fredag. Hjälp!

Igårkväll började på liljekonvaljmönstret. Bilden visar när jag hade gjort klart blomknoppsmönstret.

Efter ett jobbigt avigvarv i morse kom jag på det världsbästaste sättet att sticka ihop fem maskor: Sticka med en sticka som är ca 1 mm smalare. Sen är det bara att häkta på den nya maskan på rätt sticka igen.

Och det här med stickning som avkoppling. Det kan inte gälla spetsstickning. Urkoppling möjligen. Det är omöjligt att göra någonting annat än att sticka. Men kroppen spänner sig av koncentrationen.

Tack!

Nu vet jag

1. Det finns åtminstone 6 stycken som läser min blogg lite nu och då.
2. Hon som designat sjalen har gjort rätt.

Och hur det nu var så var det roligt att sticka sjal i grovt garn också, så nu har jag två svalstjärtssjalar på gång. Hepp!

Undrar om jag har haft så många WIPpar samtidigt tidigare.

Den svarta sjalen är ju "bara" att blocka.

Den gröna toppen borde kunna få sina ärmar isydda med något annat material än samma garn, för det har tydligen svepts bort från Jordens yta. Jag blir så less.

Mammas kofta borde vara klar på några dagar om jag lägger manken till. (Men det var ju det då ...)

För att inte tala om att somliga böcker borde komma före i prioritet ...

Provlapp

Det var inte lätt att ta en bra bild precis.

Delen till vänster är enligt beskrivningen: lyft en, sticka 2 tillsammans, dra den lyfta över; och den till höger är stickad: lyft 2 maskor, sticka en, dra de lyfta maskorna över.

Den till vänster lutar alltså och den till höger är centrerad. (Det handlar om hur "skaftet" går upp i knoppen, sett från detta håll. Man stickar ju uppifrån och ned.)

Jag kan nog inte riktigt bestämma mig för vilken "gör 3 till 1" som är snyggast.

Omröstning således!

Alla uppmanas att komma med synpunkter. Även "det kvittar" duger som kommentar.

Resultat

Ni får inte se min förstoringsprovlapp, för det blev inte någon bra bild, men lita på mig. Den som hittade på Swallowtail shawl kan mycket väl ha provat att göra skip2tog, knit 1, slipstsover och funnit det fulare än slip1, knit2tog, sso. För det är det.

Nu är det min sak att besluta om jag ska repa upp det jag stickat med fel "minska2" eller bara vissla oskyldigt och göra rätt i fortsättningen.

Och så måste jag besluta mig för om "provlappen" ska bli fullstor, och i så fall om jag ska fortsätta att sticka olika "minska2" på vardera sidan mittmaskan.

Vicka probläm.

Det smartaste lär väl dock vara att låta bli dessa stickningar tills det är dags att resa nånstans igen (i början av juni) och "ta tag i" mammas kofta - eller för den delen det jag borde i det offentliga livet.

Så här blev klockarmbandet som jag gjorde. Rätt bra. Det håller iaf klockan på plats. Jag kan rekommendera eventuella efterföljare att tänka minst en gång till innan man sätter fast armbandet i klockan. Mitt hamnade "uppochned". Alltså klockan hamnar upp och ned (kl tolv rätt ner) när jag försöker sätta på mig klockan som jag alltid gjort.

Antagligen kan man vända bandet, men det var ett himla pill att trä in bandet innanför pregarna så jag låter bli. (Antagligen är det minst lika enkelt att pilla bort pregarna och vända på det sättet.)

Sjalbilden är alltså den första bilden på min swallow tail som jag började på i måndags på bussen. Vi får se om jag stickar helt enligt beskrivningen vad gäller rapporter eller om jag förlänger den. Det kan ju vara fiffigt att ha en liten sjal också.

Jaja, jag ska blocka den andra sjalen.

Resepackning

I måndags morse skulle jag resa bort och sova över en natt. I söndags packade jag väskan.
Med stickningen.
Fast den var så stor (mammas kofta) att den inte fick plats.
Och lintröjans beskrivning nummer två hade ännu inte kommit i brevlådan.

Grävde i mitt garnlager som mestadels består av rester och försökte komma på ett litet projekt.
Vojne vojne. Eller inte.
Det blev en swallow tail i samma svarta sjalgarn som jag använt i den andra sjalen. På hemvägen i eftermiddags klurade jag ut automatiken i stickningen. I början är åtminstone jag alldeles bunden av beskrivning/diagram. Jag förstår inte vad som ska bli vad. Jo, omslag blir hål, men resten.

Efter ett tag kom jag på att jag inte är säker på att tre-ihop-stickningen ska luta. Är det inte snyggare med en centrerad?

Det går inte riktigt att avgöra i oblockat svart tunt garn. Funderar på att sticka en "förstoring" i ett tydligare garn.

När jag kom hem hade stickbeskrivningen äntligen kommit med posten, så nu har jag gjort ärmhålsavmaskningarna på bakstycket. Jippi.