Nu!

Nu kan jag modella för akutstickningen. Den har varit klar ett tag, men det har inte jag.

Det är ett par sockor i miniraggi med Fleegles heel stickade från tån.

Under tiden har jag roat mig med ett nystan Merilla som jag fick nu i sommar (tillsammans med ett par raka stickor av 2½mm modell). 60% merino och 40% akryl. Ett nystan är 50 g och 400 m. Himla mjukt och himla tunt.

Det är alltså vähäldigt frestande att få för sig att sticka spetssjal av det. Men kära kära Ravelry hjälpte mig. En användare sade att hon, liksom en annan, var sur på att garnet inte tog till sig blockning. Alltså att när man spänner ut en våt sjal och låter den torka så ska den behålla den formen. Men det gör inte det här garnet. En utblockad sjal i Merilla skrumpnar lätt ihop och ser inte alls snygg ut, utan nystickad.

"Men då!" tänkte jag. "Då stickar jag ett par strumpor!" Med 40% akryl borde det kunna bli bra tålighet även om de är tunna. Provlapp stickades och jag konstaterade att det blev inte alls ett så fast tyg som jag tänkt, ens med så tunna stickor. Det gick liksom lätt att dra det snett och vint och jag tänkte att de strumporna kommer att halka runt och korva sig så att jag blir galen.
Så på't igen med sjaltänk.

Citronsjalen var en fluga när den kom för flera år sen. Jag tänker att det är inte så mycket hålmönster i den som kan desavoueras av att blockning kollapsar. Men så är jag ju lite snål ... Så de där tjocka partierna, där man ska sticka med dubbelt så många maskor som i de omgivande, där har jag bara ökat med 50% istället för med 100%. (Delvis för att "receptet" säger att man ska använda ett nystan som är 430m och jag vill att garnet definitivt ska räcka.)

Jag lade upp på tunna stickor, för det blev en himla massa "öglor" som jag inte förstod vilken som var vilken när jag hade större grovlek. Men efter ett tag bytte jag upp mig till 3mm. Jättefint tyg. Men när sjalen växte och behövde utrymme även på kabeln stötte jag på problem. Garnet fastnade ideligen i ett litet hack i övergången mellan kabel och sticka och rätt vad det var gick det av! Så jag bytte till 3½ för att övergången var så slät på den. Antagligen skulle jag kunna byta till 4mm:s, precis som man "ska", men jag tycker det blir lagomt glest redan.
Eftersom jag har tunnare stickor än "man ska" så blir sjalen mindre också. Men jag fortsätter "samma likadant" bortanför receptet. Och ungefär där, när jag gick utanför, så hade jag bara använt 25g. Så det blir nog nåt enormt. Kanske. På vart tionde varv ökar man 24 maskor. Nu är jag uppe i ca 250 maskor per (glest) varv. Jag anar att det går åt rätt mycket garn till avmaskningsvarvet och att jag inte blir förtjust om garnet tar slut innan det varvet ...

Om onsdagarna ...

... kan man gå på syjunta på Murbergets friluftsmuseum. Närmare bestämt i/utanför skolan.
I onsdags var jag där.
De flesta broderade, några virkade och jag och en till stickade.

Det blev en anledning att börja tala om ravelry och stickpoddarna (Kalmarbloggen har just släppt avsnitt 29!).
Det blev också lite snack om att spinna och olika sätt att sticka hälar.
Rent av att jag ska få lära ut spinning nån dag! (Fast inte på själva syjuntan, tänker jag.)

Fram tills friluftsmuseet stänger är det alltså syjunta på onsdagar från kl 13.
Jag tror inte jag ska gå på onsdag pga andra åtaganden, men sen så!

TdF!

I mer idrottsintresserade sammanhang utläses nog rubriken som Tour de France. Den började idag.
Men i mer ulliga sammanhang utläses den Tour de Fleece. Den började också idag.

När cyklisterna trampar uppför berg och nerför berg och genom byar och städer och mellan böljande sädesfält ... så trampar spinnerskorna spinnrockar för glatta livet och förvandlar topsband och kardflor till trådar och garn. (Spinning som spinning, liksom.)

Det är som spinnarnas motsvarighet till stick-OS, fast varje år.
Och så är det lite som Lottens julkalender i det att om man redovisar vad man åstadkommit under en dag på ett speciellt forum på ravelry så är man med i en utlottning. Så har jag förstått det i alla fall,

Nej, jag är inte med.
Det talas om så storstilade planer och att typ spinna dygnet runt på Spinning in Sweden. Och just det där gränslösa slöjdandet ska jag egentligen försöka låta bli, av ergonomiska skäl. Dessutom blir jag stressad av att se summan av vad alla andra gör och jämföra med mitt futtiga resultat. Det är ju kul att läsa de ymniga konversationerna också, vilket ju tar sin tid det med.

Så idag har jag faktiskt inte spunnit alls faktiskt.
Istället har jag stickat på min ... lila sommartopp! (Det hade ni aaaldrig trott, erkänn!)
Idag nådde stickningen ner till jeanslinningen och jag beslutade att nu är det slut med mörkgredelint liv med flätor. Nu är det dags för mörklila resår som stämmer med flätorna.
Jomen så måste det ju vara. Man kan ju inte ha två aviga, fyra räta, två aviga i flätpartierna och så stämmer det inte med resårens alternering mellan aviga och räta. Sånt får de hålla på med i konfektionsindustrin.
Jag har stickat och stickat och stickat och kommit  .... 2 cm på resåren. Hm. Det kan nog vara så att det ingick en massa flätvarv i den där uppräkningen av hur mycket jag stickat.

Dock verkar inte linet bli jättelyckligt av att det finns resårer att krympa ihop omkretsen med. Jag har inte bestämt mig för vad jag ska tycka om det. Antingen kommer det sig om ett tag eller så blir det inte någon hållihopeffekt och då får jag fundera på hur jag vill ha det.

Vid lunchtid tog jag en liten promenad ner på stan.
Jag har nämligen stickat klart min (tredje) swagger! Nu även halskanten! (Det tog nästan ingen tid alls igårkväll trots att jag dragit på det.)
Så nu är det bara knapparna som skiljer den från nuläget till klar.

När jag stickat den förra flyttade jag över finknapparna från den första swaggern och så satte jag i "fulknappar" i den första. Den kunde man nämligen inte ha bland folk, men den kunde ju värma här hemma ...
Skulle jag göra samma manöver den här gången? Sprätta bort 14 knappar och sy dit dem "en swagger bort". Det kändes inte som överkomligt. Av någon anledning kändes det mer överkomligt att promenera ner till stan och köpa nya knappar på Hemslöjden.
Men de ligger fortfarande kvar i påsen.

Men snaart så!
Då har jag knappar i swaggern.
Då har jag en lämplig kant nertill på sommartoppen och stickorna i ärmarna.
Då har jag tagit tag i hälkonstruktionen på raggsockorna. (Det är tur att andra tänker så att man kan härma.)
Då har jag kommit fram till mitt laxrosa ceciliagarn och kan fundera hur det skulle kunna vara kompatibelt med Isagers beskrivning Fletninger och helst med min kropp också.

Dessutom har jag snart spunnit klart det växtfärgade garnet så att andra garn kan träda fram för att bli till. Det är 62 gram kvar att spinna ...

(Asså ... TdF startade på lördagen. Mitt skrivande startade också på lördagen. Men så blev jag lite sinkad så det hann inte ut förrän på söndagen.)
 
 

sommarlov

Det är mycket att stå i när man kommer hem för sommaren:
sova sovmorgnar, sitta uppe halva nätterna för att man fastnat i träsket att vilja lokalisera sig i världen, beundra potatisblasten som knappt krupit upp ur jorden, förfära sig över och "ta tag i" brännässlors och kvickrötters etableringsframfart (Fräken bara suckar jag över. Det kanske är vackert med en rabatt i stort sett bara bestående av fräken?), hugga och slita i döda syrengrenar, mer artificiell träning samt spinna och sticka dårå.

Från de senare fronterna kan rapporteras:

Entrådigt S-spunnet garn att ta med till Brån i helgen. Sisådär 36 x 1,40 m. (Jo för inte ser jag på spolen hur mycket det överensstämmer med påbudet "några tiotal meter"; jag behövde vinda upp det på knäpphärveln.)

Den lila sommartoppen har nu börjat förses med flätor lite här och var i den nya nyansen. Antagligen går det även åt att minska lite här och där. Men då blev jag så trött i huvudet att jag gick hit och skrev istället.

Det långsamma projektet med att spinna växtfärgad ull har fått sig ungefär två timmar vid spinnrocken. Det behövs några timmar till innan den här spolen är full och jag kan tvinna den första delen av garnet.

Svarta bönor är inhandlade. Enligt det allvetande nätet blir ull blått av att bada i blötläggningsvattnet, kallfärgat. Om man då först färgar ullen gul med hjälp av lökskal, visst borde väl summan bli grön då?

I Brån ska jag få vara med om att sortera en fäll, alltså få lite mer kunskap om hur man sorterar ull. Så det där med färgningen väntar jag med tills jag vet lite mer.

Jag ska även ta reda på hur mycket ull jag behöver färga för mitt projekt.

Raggsockorna blir inte vanliga raggsockor. Jag experimenterar med en "gusset" mitt på foten (ungefär som maevastrumporna) men har nu hamnat i ett läge där det inte är optimalt att sticka med magic loop: framochtillbakastickandet går inte att utföra så långt som jag tänkt. Så där behöver jag byta till strumpstickor, eller i alla fall sätta sockorna på var sin sticka.
Men just nu är det mer akut med sommartoppen.

Och nu när jag taggar det här inlägget så inser jag att jag ju har swaggern uppspänd på sonens säng. Han kommer hem endera dagen. Läge att förändra läget.

Vår!

Ja, i alla fall räknar Coop Forum kallt med det. Så de rear nu ut raggsocksgarn: 3 nystan, betala för 2. Eftersom jag vill ha hela par så köpte jag 6 nystan och betalade för 4.

Det här är de färger jag köpte i år. (Jag fick tag på ett nystan som var jättesnyggt, men jag hittade bara det så den färgen blev det inte.)
Raggsockor igen?! Ja, det är så bra att ha ett litet lager av raggsocksgarn. Rätt vad det är behöver man en liten stickning att ta med (för de andra är för stora eller för krångliga) och då är det bara att greppa tag i ett par nystan och en rundsticka av storlek 4 och dra. Och på nåt sätt så går de åt. Av de senaste tre sockparen jag stickat så har jag bara ett par kvar. De andra har hastigt blivit presenter.

Men just nu har jag en behändig ta-med-stickning. Så här i fastan är det rätt färg på den också.


Det är en "top-down set-in-sleeve"-modell på den. Den stickas alltså uppifrån och nedåt och den har "kavajisättning" på ärmarna istället för raglanskärning som annars är vanlig när man stickar uppifrån.
Jag hittade beskrivningen på ravelry.
Man börjar med att lägga upp bakstyckets maskor för nacken. Och tre maskor till för vardera framsidan av axeln.
Sen ökar man 6 maskor per varv tills axeln kommit fram till armkrönet.
Då sätter man markörer som avdelar 6 maskor till vardera ärm. Sen ökar man på ärmen varje varv. (Och fortsätter att öka "mitt fram" så att ändarna på varvet så småningom möts.)


Jag har nu bestämt mig för att ändarna på varven möts mitt fram så nu blir det rundstickning. Det är tänkt att det ska bli en sommartopp.
När jag tog med mig härva och stickor för några veckor sen så trodde jag att storlek 3-4 mm på stickorna borde bli bra. Jag hade nämligen spanat på ravelry på projekt stickade av det här(?) garnet. Men det blev alldeles för glest. Så på en lunchrast rusade jag iväg till närmaste garnbutik och köpte 2:or. Det känns pilligt och det känns inte som det räntar "ett enda dugg", men det blir bra konsistens på tyget.

Ska man använda tjockare stickor ska man nog tänka luftig kofta istället för topp.

Bojkott? Uppdaterat!

Arrangörerna av ett stort sportevenemang som kommer att äga rum i Europa nu i sommar har blivit sura.
Evenemanget förekommer på olika ställen runt om i världen vart fjärde år.
Korrigering. Sedan några år förekommer det vartannat år, varannan gång är det vintersporter som det tävlas i och varannan gång är det sommarsporter.

Jag tror ni vet vad jag menar för evenemang. Men man får inte nämna det. För då kan de bli arga och säga att man profiterar på deras namn.

I alla fall säger kommittén som stöttar idrottarna från USA att man profiterar på evenemanget om man till evenemangets och deltagarnas ära inte bara följer det från tv-soffan utan också deltar i en lika världsvid stickgala eller vad man ska säga. En jättestor Knit-A-Long är kanske en bättre beskrivning.
En där man inte tävlar mot andra utan mer pressar sig själv mot klockan, där man pressar sig själv att utföra stickprestationer som man förut inte riktigt vågat sig på. Enligt kommitten är detta en skymf mot idrottarna. Så därför får inte ravelry tota ihop sitt communitynamn med förut nämnda evenemang.

Evenmanget säger sig representera ideal som går bortom sport för att omfatta kultur och utbildning, tolerans och respekt, världsfred och harmoni.
Tydligen så går inte en stickcommunity med två miljoner medlemmar runt om i världen som delar sina erfarenheter med varandra ihop med evenemangets ideal.

Är man inloggad på ravelry kan man se tråden som handlar om detta. Där kan man läsa om folk som tänker bojkotta evenemanget och alla sponsorer.

Av någon anledning kommer jag att tänka på upprördheten när Rolf-Göran Bengtsson vann Jerringpriset. Någon har missbedömt någon annan. Och då sätter någon annan ner foten. På någons tår. Ba' så någon vet att någon annan också har fötter.

Uppdaterat!
Efter 2288 mer eller mindre upprörda inlägg i tråden låstes den. Och nu när jag tittade så visade det sig att USA:s olympiska kommitte har bett om ursäkt för att de trampade det världsvida stickkollektivet på tårna. Vi var tydligen en och annan som hörde av oss på olika sätt.

Det var ju inte alls meningen att vi skulle ta illa upp av ett standardbrev ... Nä, "a competition that involves an afghan marathon, scarf hockey and sweater triathlon, among others, tends to denigrate the true nature of the Olympic Games. In a sense, it is disrespectful to our country’s finest athletes and fails to recognize or appreciate their hard work." står det ju i alla brev som inte vill höra talas om att någon annan använder ord som börjar på olym- eller slutar på -pics/-piad ...
Som tröst vill de nu ta emot saker som vi stickat - gratis!
(Ähum, det skymfade idrottarna för ett dygn sen, nu vill de ha sånt här skymfande ... Ingen fattar nånting ...
Speciellt inte USOC.)

Nu får vi hoppas att arrangörerna i London kan få ordning på kuddutdelningen också!

Ännu mer uppdaterat
Nej, ravelympics fick inte heta så utan fick byta namn till ravellenic games, alltså en hopkoppling med hellen, från Hellas, Grekland på grekiska.

Påskdags!

Nu är det påsk på gång.

Mina väl underrättade vänner på ravelry visste att berätta att man inte fick spinna eller dra slipsten på dymmelonsdagen, det vill säga igår. Överhuvudtaget skulle alla hjul stå still, all kringgärning skulle upphöra. (Och då förstod vi att scrolla med hjulet på musen borde ingå, och cykla och köra bil, även om flera av de föremålen inte fanns på den tiden som detta skrock uppkom. Frågan är om man får rundsticka?)
Såna skulle nämligen förvärra Kristi plågor och dessutom skulle taket blåsa av om man spann.

Det senare är jag personligen väldigt intresserad av att det ohänder.

Men så funderade jag på det där med Kristi plågor. Om man tänker att det som hände hände då så är det ju färdiglidet. Men ser man det som att han dog för våra synder, d v s för världens bortvändhet från Gud, så kan man ju se det som att man bidrar till den om man inte ids bry sig om att han dog utan håller på med vardagen istället, spinner t ex.

Jag antar med ledning av detta att spinnförbudet gäller fram till tredje dag påsk, även om Nordiska museet menar att kringgärningarna inte skulle ske onsdag till lördag.

För att vara på säkra sidan (vem vet hur skrockfullt försäkringsbolaget är?) så har jag bara tvättat ull på sistone.

Nu har jag kommit så här långt. Jag fick ju modifiera "allt" eftersom beskrivningen ansåg att jag skulle ha 64 maskor på varvet medan mina fötter tyckte att det räckte med 46 maskor. Iaf med det här garnet, Online supersocke Wellness II-Color.

Det gjorde att det blev färre rutor på ovansidan foten och sedan även längs med sidorna.
Eftersom antalet ökningar mitt fram beror på antalet varv som behövs för att fotens längd ska bli rätt så fick jag bara nätt och jämnt plats med fyra mossränder där. Och på hälsidan blev det sen bara två ränder (46 maskor, remember?) fast jag utökade så att det blev 48 maskor för jag tänkte det skulle stämma bättre med matematiken, fast det gjorde det ju inte ... (Så nu är det 5 räta och 7 räta på sidorna om en och samma rand. Skit samma.)

Jag har stickat båda strumporna samtidigt på magic loop och det gick bra ända tills jag skulle börja ta av maskorna där rutraden slutar för att förbinda dem med hällappen. Ena sidans rutmaskor satt ju på andra sidan skiftet ... Så just hälarna har jag gjort o-samtidigt på var sin rundsticka. (Att ens prova med att göra hällapparna samtidigt, med extra mycket maskor på stickorna har jag redan prövat och funnit farligt.)

Nu är det bara skaften kvar och det roliga i stickningen är slut. Så frågan är hur långa skaf jag ska ha? Det finns vansinnigt mycket garn kvar så det kan nog räcka upp emot ett par knästrumpor. Frågan är om det finns någon användning för det.

Jag gick förresten in på Ravelry för att se om någon annan hade rapporterat någon liknande omräkning. Det hade inte någon så jag tänkte lägga upp min bild på de här. Men lyckas inte få in bilden i rutan. Den hoppar bara bort. Någon som fattar vad jag gör för fel?