Visar inlägg med etikett rundstickor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rundstickor. Visa alla inlägg

torsdag, oktober 18, 2018

Riddari!

Jag följer med strömmen. Tror jag. Jag gör en Riddari. Jag började idag.
Dvs igår satt jag och gick igenom 20 sidor (av 60) på Ravelry för att kolla färgsättningar. Jag sparade dem jag gillade för att se om det fanns något system i det. Jo, jag gillar inte när det blir tydliga ringar, den delen ska helst vara lite diffus, lite Bohusaktigt.

Och så kollade jag upp vilka affärer som hade Lettlópi i min stad. (Men fråga mig inte var jag kollade, för det minns jag inte.) Det fanns i alla fall på tre ställen. En större affär som jag missat att de sålde garn, en mindre affär som jag vet säljer garn, och så var det nånstans utanför stan.

Den större affären har bättre plats, således har de större sortiment, resonerade jag. Men det visade sig att de bara hade annat Sandnes-garn. Så då for jag på den mindre affären. Jag var inte först som hade varit in där för att köpa garn till Riddari. Så kan vi säga. Men det fanns garn till mig med.

Med hjälp av telefonens kameras svartvitfunktion bestämde jag mig för de här färgerna. Den gula och den havrefärgade är inte helt identiska i svartvitt, men ligger så nära varandra att jag tror de blir bra till ringdelen.

Bålen stickar jag i Rust Heather-färgen. Resten kallas  Barley (den jag nyss kallade havre), Mimosa och Golden Heather.

"Lägg upp 200 maskor." Tricket för att inte ha slut på garnände vid 184 upplagda maskor, eller ha en dryg halvmeter kvar när maskorna är gjorda är enkelt: Låt ett annat nystan få stå för "garnänden". Ta garn från två nystan och knyt ihop dem med en ögla och sätt den på stickan. Börja lägg upp maskor. Räkna inte öglan som maskor. Så nästa varv när öglan "sitter i vägen": sätt en säkerhetsnål i öglan istället. (Så att den inte går upp. Jag vet inte vad som händer då, men det är onödigt att något dumt händer.) När maskorna är på plats kan man ta av det garn man inte stickar vidare med, naturligtvis med en lagom ände att fästa. Den extra fästningen är det billiga priset för att inte behöva göra om uppläggningen.

Jag har tänkt göra en kofta. Mitt livs första steek! Kammebornia som leder KAL-en tipsar om att inte sätta ihop mitt fram med en steek förrän efter resåren. Jag anar att det är för att inte den kraft som ändå läggs på resåren ska kunna repa upp arbetet. (Ja, jag är skeptisk till steek, men alla säger att man kan klippa, så jag litar och litar och litar och litar … och tvivlar.)
Mitt tips är att även om man gör en tröja så kan man även göra rullkanten före resåren fram och tillbaka, innan man sätter ihop arbetet och stickar runt. Varför? Jo, för har man en för snurrig rundsticka (eller bara otur, eller slarvar) så är det lätt att man har vridit uppläggningen och så måste man göra om alltihop. Med några varv stickade innan man sätter ihop så är det lättare att se att det blir rätt. Den lilla sömmen som behövs för att sy ihop även rullkantens sidor kan man fixa med uppläggningsgarnets ände innan man fäster den.


torsdag, augusti 18, 2016

Nu!

Nu kan jag modella för akutstickningen. Den har varit klar ett tag, men det har inte jag.

Det är ett par sockor i miniraggi med Fleegles heel stickade från tån.

Under tiden har jag roat mig med ett nystan Merilla som jag fick nu i sommar (tillsammans med ett par raka stickor av 2½mm modell). 60% merino och 40% akryl. Ett nystan är 50 g och 400 m. Himla mjukt och himla tunt.

Det är alltså vähäldigt frestande att få för sig att sticka spetssjal av det. Men kära kära Ravelry hjälpte mig. En användare sade att hon, liksom en annan, var sur på att garnet inte tog till sig blockning. Alltså att när man spänner ut en våt sjal och låter den torka så ska den behålla den formen. Men det gör inte det här garnet. En utblockad sjal i Merilla skrumpnar lätt ihop och ser inte alls snygg ut, utan nystickad.

"Men då!" tänkte jag. "Då stickar jag ett par strumpor!" Med 40% akryl borde det kunna bli bra tålighet även om de är tunna. Provlapp stickades och jag konstaterade att det blev inte alls ett så fast tyg som jag tänkt, ens med så tunna stickor. Det gick liksom lätt att dra det snett och vint och jag tänkte att de strumporna kommer att halka runt och korva sig så att jag blir galen.
Så på't igen med sjaltänk.

Citronsjalen var en fluga när den kom för flera år sen. Jag tänker att det är inte så mycket hålmönster i den som kan desavoueras av att blockning kollapsar. Men så är jag ju lite snål ... Så de där tjocka partierna, där man ska sticka med dubbelt så många maskor som i de omgivande, där har jag bara ökat med 50% istället för med 100%. (Delvis för att "receptet" säger att man ska använda ett nystan som är 430m och jag vill att garnet definitivt ska räcka.)

Jag lade upp på tunna stickor, för det blev en himla massa "öglor" som jag inte förstod vilken som var vilken när jag hade större grovlek. Men efter ett tag bytte jag upp mig till 3mm. Jättefint tyg. Men när sjalen växte och behövde utrymme även på kabeln stötte jag på problem. Garnet fastnade ideligen i ett litet hack i övergången mellan kabel och sticka och rätt vad det var gick det av! Så jag bytte till 3½ för att övergången var så slät på den. Antagligen skulle jag kunna byta till 4mm:s, precis som man "ska", men jag tycker det blir lagomt glest redan.
Eftersom jag har tunnare stickor än "man ska" så blir sjalen mindre också. Men jag fortsätter "samma likadant" bortanför receptet. Och ungefär där, när jag gick utanför, så hade jag bara använt 25g. Så det blir nog nåt enormt. Kanske. På vart tionde varv ökar man 24 maskor. Nu är jag uppe i ca 250 maskor per (glest) varv. Jag anar att det går åt rätt mycket garn till avmaskningsvarvet och att jag inte blir förtjust om garnet tar slut innan det varvet ...



fredag, juni 29, 2012

Provlapp?

Som jag skrev häromdagen så påbörjade jag en provstickning.
Nä, inte en vanlig lapp, det bidde en sjal ... Eller ja, provlappandet blev början på en sjal som ju som sjal betraktat måste vara större än en provlapp. Så de där garnerna till nånting kom väl till pass. På bilden väntar det fingerspunna tretrådiga garnet på att få komma med och nu har jag hunnit några varv med det.

Frågan som provlappen skulle ge svar på var: ska jag spinna/tvinna si eller så? Si och så skiljs på den här bilden av ett avigvarv.


Nåntinggarnerna stickade jag varannat varv med. (Med rundsticka behöver man inte göra två varv i taget. Man stickar ett rätt varv med färg A, sen ett rätt varv med färg B. Sen ett avigt varv med färg A och sen ett avigt med färg B.) I och med att det ena garnet bestod av flera nyanser så ser det inte så randigt ut som det stickats.


Nu får vi se hur långt det tunna garnet räcker. Jag stickade sjalen på nr 7-stickor, men det blir lite väl "nätigt" för så tunnt garn så jag har tagit stickor nr 5 till det. Men för att då inte dra ihop alltihop så har jag gjort ett omslag efter två maskor längs hela varvet.
 
(Jag stickade en liten provlapp och måttade mot sjalstickningen. Det gick åt 1½ gång så många maskor på provlappen jämfört med sjalen. Alltså öka efter varannan maska. Eftersom de andra ökningarna i sjalen är omslagsökningar så tyckte jag att det passade med omslagsökningar. Jag tror också att de är lite mer "flexibla" än om man ökar i en maska längre ner så att ökningen blir tätare.)
 
Jag började förresten med att sticka sjalen på nr 5, men det blev för stabbigt. Det var mer "koftatyg" än draperande sjaltyg.

söndag, april 08, 2012

Glad påsk!

Spinnrockarna har stått still och taket ligger kvar. Alles gut således. Nu har jag återupptagit rundstickandet av ärmar på samma rundsticka. Bålen är "nog" uppe vid halsringningen på framstycket och för att spara tid när jag får beslustångest om axelsömsavmaskningarna så har jag börjat på ärmarna, nerifrån.



Före påsk tvinnade jag tvåtrådigt. Det blev två härvor. Detta var den första; första bilden visar härvan uppspänd på härveln och den andra visar hur mycket härvan snor sig själv.

Nästa härva blev lite mindre, för den begränsades inte av spolens storlek utan av att ena singeln tog slut.


Det är fortfarande en bra bit kvar till ett homogent garn som är balanserat (dvs att härvan inte snor sig runt sig själv).

Men trots att andra härvan är värre obalanserad så gjorde jag somliga förbättringar tror jag. När jag märkte att det skulle bli ojämnt stannde jag rocken (ser man på bilden så förstår man att det inte skedde varje gång ...) och så exeperimenterade jag hur jag skulle hålla singlarna för att de skulle gå jämlikt in i garnet. Ibland fick jag hålla den ena mer i linje med garnet och den andra ut åt sidan, ibland den andra för att det skulle se bra ut.
Huruvida detta förfarande har gjort något åt balansen eller om garnet "slutar lyssna på mamma" när jag släpper det vet jag inte. Men synpunkter och tips emottages gärna.

torsdag, april 05, 2012

Påskdags!

Nu är det påsk på gång.

Mina väl underrättade vänner på ravelry visste att berätta att man inte fick spinna eller dra slipsten på dymmelonsdagen, det vill säga igår. Överhuvudtaget skulle alla hjul stå still, all kringgärning skulle upphöra. (Och då förstod vi att scrolla med hjulet på musen borde ingå, och cykla och köra bil, även om flera av de föremålen inte fanns på den tiden som detta skrock uppkom. Frågan är om man får rundsticka?)
Såna skulle nämligen förvärra Kristi plågor och dessutom skulle taket blåsa av om man spann.

Det senare är jag personligen väldigt intresserad av att det ohänder.

Men så funderade jag på det där med Kristi plågor. Om man tänker att det som hände hände då så är det ju färdiglidet. Men ser man det som att han dog för våra synder, d v s för världens bortvändhet från Gud, så kan man ju se det som att man bidrar till den om man inte ids bry sig om att han dog utan håller på med vardagen istället, spinner t ex.

Jag antar med ledning av detta att spinnförbudet gäller fram till tredje dag påsk, även om Nordiska museet menar att kringgärningarna inte skulle ske onsdag till lördag.

För att vara på säkra sidan (vem vet hur skrockfullt försäkringsbolaget är?) så har jag bara tvättat ull på sistone.

fredag, december 31, 2010

Sent ska syndaren vakna

... sägs det.

När jag satt och skrev ihop min årsredovisning så insåg jag att det fattades bild på mina orangerandiga strumpor i mellanraggi. Så här kommer det en bild på dem. Jag är inte helt förtjust då jag tycker de är en aning trånga att få på sig.

De har en annan egenhet också, kan ni se "fejlet"? Det borde inte kunna få uppstå tycker jag. Fabrikanten har klantat till det.



Bland mina julklappar fanns inte bara tre rundstickor med mjuk slang (varav två med trästickor, vilket gör mig livrädd att bryta av dem pga slarvig behandling!) utan även en härva entrådigt garn i kraftiga färger från lila till vinrött över rött. Rimmet handlade om "en tröja - men du får börja". Jag är ganska säker på att det inte räcker till en tröja, men nån sorts magvärmare i moss-stickning kanske?


Jag pratade med två damer i väl pensionerad ålder häromdagen och nämnde att entrådigt slätstickat blev vridet. Det kände de inte till. "Hur kan du veta så mycket?!" var deras häpnad över detta.
Vid vilken generation försvann sånt ur allmänt medvetande? Eller har det aldrig funnits där? (Jag tror inte mamma heller vet det, kanske inte mormor visste. Men mammas mormor visste nog.)

lördag, september 04, 2010

*morr!*

Vad gör man om man råkar ha sönder rundstickan när man är ute och reser (och inte är i närheten av någon butik som säljer rundstickor)?

Man försmäktar utan rundsticka i nästan ett dygn innan man kommer hem, pussar lite på maken och letar och letar och letar och finner ingen fyra-rundsticka ... och istället säger "jaja, det går nog lika bra med en 3½:a."

Liite får jag nog skylla mig själv och allmänheten varnas härmed för att begå samma misstag som jag:
Jag följde Barbros beskrivning på hällappshäl från tån (ingen skugga över Barbro dock) men borde gjort hälarna på en socka i taget.
När man gjort halva hälen ska man sticka ut hela varvet. Då hamnade jag på att göra nästa häl (eftersom jag stickar med magic loop som alltid).

DÄR borde jag bara ha föst över maskorna på den sockan och gjort klart första hälen innan jag sen gjorde hela nästa häl. (Vilket antagligen hade givit ett fös-varv till, men vad vore det mot en överansträngd rundsticka som inte kunde hysa alla maskor fördelade på två sockor och dessutom manövreras.)

Antingen har jag lagt alla mina fyror "på nåt bra ställe" som inte är så bra och ihop med alla andra rundstickor, eller så har jag faktiskt inga fler och behöver re-investera i sådana.
Månne det rent av skulle kunna bli såna där exklusiva? Månne jag kanske kan önska ett par såna i julklapp?

lördag, november 22, 2008

Ordning och reda


Imorse vaknade jag med en idé som inte alls tog lång stund att realisera. Istället för att lägga alla rundstickorna i sin lilla låda och alltid behöva skjutmåttet för att leta rätt storlek så kan man ha en liten etikett som man trär in stickan i. Alla stickor av t ex storlek 3½ (och de är av någon anledning i betryggande majoritet) är nu uppträdda på "etiketten" som det står 3,5 på.

Etiketten har jag gjort av en bit handdukshanksband som jag sytt ihop till en ring.

Vi får se om detta var en bra idé eller bara en ganska bra idé. Det finns kanske en risk att de trasslar in sig i varandras etiketter.


Det blev två knappar över när jag sytt i alla i koftan. Men det är ju alltid bra att få med extraknappar, tänker jag. Vilken påse är snyggast?

söndag, mars 23, 2008

Lite fel bild


(Bilden från brio.net)

Egentligen var jag ute efter en annan leksak från samma period i livet: Man bankade ner korta stavar i ett hål. Hålet rymde flera stavar och krökte sig. Resultatet var att när man bankade ner en stav så ploppade det ut en stav ur mynningen på kortsidan. Någon som minns?

Vadan dessa nostalgiska minnen?
Tja. På den tiden var det ju roligt att det kom ut en i andra änden.
När man sitter och tar upp 240 maskor (exakt!) längs en långsida på en sjal är det inte riktigt lika skoj när rundstickan visar sig vara för kort när man äntligen har pejl på att om jag tar upp en maska där, och en där, och ... [totalt fyra maskor] - och rätt vad det är upptäcker att maskor sluppit löst i andra änden och all räkning återigen är förgäves.

Längre sticka?
Och hur får man tag på en sån på påskdagen?

På nåt sätt förstår jag att jag nog borde tentaläsa istället.