I mer idrottsintresserade sammanhang utläses nog rubriken som Tour de France. Den började idag.
Men i mer ulliga sammanhang utläses den Tour de Fleece. Den började också idag.
När cyklisterna trampar uppför berg och nerför berg och genom byar och städer och mellan böljande sädesfält ... så trampar spinnerskorna spinnrockar för glatta livet och förvandlar topsband och kardflor till trådar och garn. (Spinning som spinning, liksom.)
Det är som spinnarnas motsvarighet till stick-OS, fast varje år.
Och så är det lite som Lottens julkalender i det att om man redovisar vad man åstadkommit under en dag på ett speciellt forum på ravelry så är man med i en utlottning. Så har jag förstått det i alla fall,
Nej, jag är inte med.
Det talas om så storstilade planer och att typ spinna dygnet runt på Spinning in Sweden. Och just det där gränslösa slöjdandet ska jag egentligen försöka låta bli, av ergonomiska skäl. Dessutom blir jag stressad av att se summan av vad alla andra gör och jämföra med mitt futtiga resultat. Det är ju kul att läsa de ymniga konversationerna också, vilket ju tar sin tid det med.
Så idag har jag faktiskt inte spunnit alls faktiskt.
Istället har jag stickat på min ... lila sommartopp! (Det hade ni aaaldrig trott, erkänn!)
Idag nådde stickningen ner till jeanslinningen och jag beslutade att nu är det slut med mörkgredelint liv med flätor. Nu är det dags för mörklila resår som stämmer med flätorna.
Jomen så måste det ju vara. Man kan ju inte ha två aviga, fyra räta, två aviga i flätpartierna och så stämmer det inte med resårens alternering mellan aviga och räta. Sånt får de hålla på med i konfektionsindustrin.
Jag har stickat och stickat och stickat och kommit .... 2 cm på resåren. Hm. Det kan nog vara så att det ingick en massa flätvarv i den där uppräkningen av hur mycket jag stickat.
Dock verkar inte linet bli jättelyckligt av att det finns resårer att krympa ihop omkretsen med. Jag har inte bestämt mig för vad jag ska tycka om det. Antingen kommer det sig om ett tag eller så blir det inte någon hållihopeffekt och då får jag fundera på hur jag vill ha det.
Vid lunchtid tog jag en liten promenad ner på stan.
Jag har nämligen stickat klart min (tredje) swagger! Nu även halskanten! (Det tog nästan ingen tid alls igårkväll trots att jag dragit på det.)
Så nu är det bara knapparna som skiljer den från nuläget till klar.
När jag stickat den förra flyttade jag över finknapparna från den första swaggern och så satte jag i "fulknappar" i den första. Den kunde man nämligen inte ha bland folk, men den kunde ju värma här hemma ...
Skulle jag göra samma manöver den här gången? Sprätta bort 14 knappar och sy dit dem "en swagger bort". Det kändes inte som överkomligt. Av någon anledning kändes det mer överkomligt att promenera ner till stan och köpa nya knappar på Hemslöjden.
Men de ligger fortfarande kvar i påsen.
Men snaart så!
Då har jag knappar i swaggern.
Då har jag en lämplig kant nertill på sommartoppen och stickorna i ärmarna.
Då har jag tagit tag i hälkonstruktionen på raggsockorna. (Det är tur att
andra tänker så att man kan härma.)
Då har jag kommit fram till mitt
laxrosa ceciliagarn och kan fundera hur det skulle kunna vara kompatibelt med
Isagers beskrivning Fletninger och helst med min kropp också.
Dessutom har jag snart spunnit klart det växtfärgade garnet så att andra garn kan träda fram för att bli till. Det är 62 gram kvar att spinna ...
(Asså ... TdF startade på lördagen. Mitt skrivande startade också på lördagen. Men så blev jag lite sinkad så det hann inte ut förrän på söndagen.)
