Det här med att karda … det är så konstigt …

Alltså, det är inte så konstigt att tufsig ull blir som luftigt sockervadd, men hur går det till?

Vi börjar med att titta på kardorna. Man har två. De benämns undre och övre. Den undre hålls med skaftet uppåt och den övre med skaftet nedåt under tiden man kardar. Hur man än sen viftar med kardorna så behåller de sina respektive namn genom hela kardningen.

Vi sätter på lite ull för att se hur den förflyttar sig på kardorna. I vanliga fall sätter man ju ull längs hela kanten mellan C och D på underkardan, men vi gör så här för syns skull idag. Man sätter ullen med rotänden (där som den är avklippt från fåret) upp mot linjen A-B och låter topparna hänga ut över kanten.

Nu ”borstar” man med den övre kardan på den undre: lägg kardorna på varandra och dra isär dem i skaftriktningarna. (Fast den undre ligger stadigt mot benet.) Då fastnar en del av ullen på den övre istället.

Sen vänder man den undre och byter riktning på den övre.  Kolla youtube för en mer visuell beskrivning … Då föser man över ullen från den övre till den undre. Ull som har sitt ursprung på A-C-kanten hamnar då längs B-D-kanten och vice versa. Fortfarande har ullen riktningen rotänden upp mot A-B-linjen. Man gör så här för att i praktiken så blir ullen närmast botten i kardan inte så mycket ”borstad” som den närmare ”ytan”.

Avfösningen gör att ytullen från övre kardan hamnar som översta lager på underkardan. Men, när man sen börjar karda igen så hamnar den närmast botten på överkardan. Man kan göra jämförelsen med att grädda pannkakor: ullen i överkardan har blivit vänd.

En liknande pannkaksvändning görs också för underkardans ull.

När sen all ull är genomkardad och fluffig, det kan gå åt flera vändningar, föser man över all ull till underkardan och börjar rulla ihop den, som en rulltårta fast utan sylt, från C-D-kanten upp mot A-B.

 

Et voilà! En kardrulle!

Män Jössäs!

Idag kom mitt traderapaket och det innehåll precis det som det skulle. Om jag lagade middag när jag kom hem med det? Glöm det! Här måste ju sländan testas!

Skillnaden mot min gamla snigelskridarslända var enorm. Som skillnaden mellan en gammal sjuk och trött hund och en tio veckors valp med turbo.
Nja, nu var ju den jämförelsen tio år bort så jag ska inte säga att jämförelsen är helt adekvat. Men fort gick det. Och ludd krävde den.


Hittills (en timmes experimenterande) har jag kommit fram till:

Jag började snurra sländan åt fel håll (nedför höger lår istället för vänster) så det här lär bli mitt första entrådiga garn.
"From the fold" är inte metoden som gäller för oss just nu. Ullen ska hellre vara väl förberedd med mycket "predraft", alltså utdragen till en lång korv där man spinner från änden. (För-dragen? Du ser, Karin! Det fattas ord på svenska numer!)
Men den ska nog också hellre vara tvättad än otvättad.
När jag lindar upp tråden på sländan ska jag inte linda upp all tråd. Då finns det en buffert av tråd som kan ta emot snodden medans jag intar läget "börja spinna" och kommer igång att spinna.
När jag sen tar upp sländan (genom att göra "imse vimse spindel-rörelser" runt tråden för att linda upp den på fingrarna) så gäller samma sak: inte ha en kort tråd som får ta hand om all snodd. Eller ännu hellre: stanna sländan så inte en kort tråd får ta hand om all snodd.

Med all denna empiri i huvudet och middag i magen säger jag "på återseende" till bloggläsarna. Jag kan inte sitta här längre. Jag måste ju spinna!

(Bilder kan inte komma ifråga i nuläget då det inte finns nån kamera hemma.)
(För-dragna ullen kardades med de nya kardorna. Jag är såå nöjd! Det är glimåkrakardor med tygbotten och jag tror de är tätare än de som jag fått låna. Mer om dem i ett annat inlägg.)

Mer inköp! inkl OT

"Köp och köp, aldrig hör jag något annat", klagade Anton Svensson i Katthult. Det är inte nån större risk att någon skulle säga det i det här hemmet, om det inte skulle handla om mjölkkonsumtionen då möjligtvis ...

Men nu handlar det inte om mjölk eller smålandsbönder utan om nåt så modernt som Tradera. Där hittade jag ovan visade objekt på ett utrop och det visade sig att mitt bud räckte till. Vi får väl se hur fina kardorna är, men det stod att de var fullt funktionsdugliga så då är de väl det. Det har varit säljarens farmors i alla fall har framkommit i senare korrespondens.

Om det nu är så bra som jag hoppas så sparade jag typ 400 kr jämfört med att köpa nyproducerat.
Vad jag ska köpa för det? (som Alma hade sagt) Nej det finns inget inplanerat. Jag tror jag sparar dem till "allmäna konkursen".

Men jag måste ju få berätta vad som hände när jag skulle betala inropet. Eftersom säljaren har ett konto på en viss bank så for jag till den. Sladdade in till stan sisådär kvart i tre på cykel. Alla vet vi ju att bankerna stänger klockan 15. Förvisso. Men denna har kommit på en annan begränsning: inga kontanter efter kl 13. Jag hade gapskrattat om någon hade berättat om det, men cykelsvettig är det lätt att hålla sig för skratt. Nå, det gjordes ett undantag för den här transaktionen och jag fick gjort mitt ärende.

Har ni hört om nåt liknande? En bank som inte vill hålla på med pengar?

Frågelåda

"Frågelåda" definieras här och nu som: jag ställer frågorna och den som vet nåt svarar klokt och efterlängtat.

Man börjar med att ta "råull" och lägga på underkardan. Är det här lagom mycket?

Sen ska man karda tills det finns lika mycket i båda kardorna. Jag lyckas inte klura ut hur man gör för att uppnå det tillståndet. Innan jag vet ordet av är underkardan tom ...
... och överkardan full. Hver gang. Och det kvittar om jag kardar några tag eller många. Vad gör jag för fel här?
Dessutom blir det hela tiden "u-svängar" runt de översta "tag-garna". Dessa är fotogra-ferade efter det att de lossats från överkardan och den ullen överförts till underkardan. Det ska nog inte bli några u-svängar, men hur undviker man dem? (Just överföringen verkar jag iaf ha koll på.)

Nå i alla fall, så när man har kardat "en tuss" så lossar man den från kardan och lägger ovanpå den förra "tussen" och så vidare i en hög som så småningom blir tio "tussar" hög. (Den här är inte klar än.)
Och så rullar man ihop "tuss-högen" och nu kallas denna tjocka rulle "kardflor".
Varför gör man kardflor?
För sen drar man ut fibrer ur kardfloret och lägger ut på underkardan likt "råullen" på första bilden och kardar ett varv till ...
... för att sen fösa av kardan och då ska den rullas i en "spiral-formad rulle" enligt boken. Det är tydligen denna "korv" (kardrulle) man ska närma sig spinnrocken med.
Men mina kardrullar blir måttligt "korviga". De blir mer som de där lagren som bildar kardfloret, fast dubbelvikt.

Och "spiralformat", det förstår jag inte alls. Jag förstår av bilderna att man rullar dem "parallellt" som när man rullar ihop en matta. Men "spiralformat" får mig att förstå att rullen ska bli sned, så där att "den gamla långsidan", kortsidan på rullen, ska ringla sig upp längs rullen.
Det som sitter i min karda är alldeles för "kort" för att lyckas rullas ihop så spiralformen får vänta.
Hur får jag till snyggare kardrullar?

Fram till ikväll har jag nog tyckt att jag varit rätt så bra på att karda.
Igårkväll försökte jag mig på att spinna på kompisens spinnrock men det var high tech! Jag har inte C-kursen på den civilingenjörsutbildningen, helt klart.
När det då stod i boken att det är svårare att karda än att spinna då blev jag tveksam till om jag lyckats göra nånting rätt.

Väldigt tacksam för svar ...

4,8 kilo!

Jag vet inte hur mycket det är i förhållande till hur mycket ett får har på sig, men det är ganska mycket när man packar ihop det ... för att inte tala om när man häller ut det ur påsen.


Jag har hunnit karda en liten liten del av allt, det är fånigt hur lite som ryms på en karda, så det gäller att inte höja blicken och se ut över de oceaner som ännu inte är kardade. (Den ull som finns i bakgrunden är bara uthälld ur säcken, inte uppvikt som den som ligger i förgrunden.)

Kardorna har jag fått låna av en arbetskamrat till min man och nästa vecka ska en annan bekant sätta mig in i spinnrockens mysterier.
Hon har en sån där fin modern spinnrock med en skiva snarare än hjul. Undrar om man ska slå sig på en sån eller om man ska försöka snoka reda på en gammal. Problemet med en gammal på annons är att de kallar det spinnrock men det fattas grejer. Ungefär som att sälja en cykelram under beteckningen "cykel" ...

Först prövade jag att tvätta ullen, men det sade spinnkompisen att det skulle man inte göra för då försvann lanolinet. Jag är inte helt säker på att hon har rätt, för jag tvättade ganska varsamt och med ulltvål. Men skillnad blev det ju: Till vänster är det tvättad kardad ull, till höger otvättad kardad ull. Lite smått ohygieniskt tycker jag att det verkar att sitta och damma med fårbajs, men jag får väl helt enkelt bestämma mig för att slänga bort de testarna.


Nä, nu ska jag karda vidare ...

Jag ska få ett får!

Eller ja, jag ska få det som ligger kvar när ett nyklippt får reser sig och går iväg.

Här är jag nybörjare så det skriker! Hjälp mig!
Sortera?
Tvätta?
Karda?
Spinna?

När jag tänkte på kardor så blev jag fundersam. Jag och mina dåliga tummar. Vad finns det för knep i detta?

Jag har inga redskap som behövs mellan fåret och stickorna. Kan man låna? Kan man köpa "bra men billigt"?

Även det mest självklara platsar i kommentarsbåset.