tillskärare hitåt

Jo, jag fattar att det är nåt html-tjosan som gör att de båda bilderna ser ut att vara olika placerade fastän de är centrerade båda två. Stå ut.

Egentligen gillar jag den här blå toppen. Men den är trång under armarna på nåt sätt. Hade den hängt på en galge på en affär hade den fått hänga kvar, men nu har jag den.
Jag har också en stickning som nu har kommit till ärmhålen och den kombinationen gör mig nervös. Det är ju bra om jag inte gör om samma fel.

När jag läser inlägget där den färdiga toppen presenteras ser jag att jag inte var riktigt nöjd då heller. Jag minns att det var mycket tjafs med ärmarna, men jag vet inte vad jag då var missnöjd med och skulle "ha i åtanke" vid nästa projekt.

Nå. Kanske att det syns på den andra bilden att "vecket" som blir när man viker tyg i ärmhålan sitter uppe på ärmen och inte i sömmen, vilket hade varit snitsigare. Men varför blir det så?
Anar att det har nåt med ärmens utseende att göra och kanske också med ärmhålets utseende.
För stort ärmhål? För liten ärm?
Andra delar av ärmen ser fin ut, men tydligen skulle det finnas tyg nån annanstans.

Och varför skriver jag inte ut saker så jag kan tipsa mig själv en annan gång? (Och andra kanske)

Den blå!

Här kommer då några bilder på den färdiga blå toppen. Nästan tre månader tog det att knåpa ihop den. Fast då stack jag ju emellan med vantarna... Men ändå. Så "svisch" som jag trodde den skulle gå att göra gick det Inte...

jag har kommit till insikt om en del detaljer på den här som jag frångått beskrivningen och att det kanske inte var så himla bra. Ska ha dem i åtanke när jag så småningom ska göra den gröna.

Men nu är det svarta sjalen som gäller!

Garn?

Helt oskyldigt gick jag in på Hemslöjden i eftermiddag och frågade efter Östgöta pälsullsgarn. Jodå, det hade de. Och så rev hon lite i en hylla och fick fram en härva ... stoppgarn? Alltså. Jag trodde inte att något så tunt egentligen kunde få heta garn. (Var går den vedertagna gränsen mellan tråd och garn?)

Stoppgarn har jag sett upplindat på pappbitar. Men här var det en hel stor härva på ett hekto. Man köper fisk i hekto. Inte stoppgarn.

Men sjalgarn... *ler fånigt*

Den blå avslutades äntligen i går kväll. Jag tappade räkningen på hur många gånger jag gjorde om ärmarna, men en eller två gånger efter senaste ärmrapporteringen här i alla fall. Och då tror jag att jag var uppe i 2½ ärm...
Den blev ganska bra. Hade man kunnat kavla ut en bra ärm ur en deg, testa, kavla en ny, dra lite i den, så hade antagligen ärmarna blivit mer optimala. Nu funkar de.

Nu är den rundstickan ledig. Tills imorgon eller nåt. Ska först nysta precis hur många meter sjalgarn som helst. Och antagligen hade det varit bra för den allmäna hygienen om jag hade dammsugit också innan jag försjunker i sjaaaalen...
Men ikväll är jag trött...

Blä blä dubbelblä...

Nej, det här går ju inte.
Jag inser att urringningen är lite vääl urringad. Det är svårt att hålla bh-banden dolda. Ärmarna är för snäva. Alltså för få maskor på varvet, de drar urringningen utåt sidorna.

Det blir till att repa upp ner till urringningens början, göra om den (mer tyg) och sticka vidare ärmar. De är bra alldeles nertill, men måste tydligen ökas snabbare/mer.

Så var det med det "snart"...

komplikationer

Om det bara hade handlat om att göra alla moment så hade den blå toppen varit klar nu. Men icke...
Ärmkullarna blev för korta, likaså ringningen. Så axlarna mittemellan stod upp och såg hur fula ut som helst.

Jag hade anat det där med ärmkullarna, så jag sydde i ärmarna nerifrån och upp på båda sidor, så det var inte mycket att sprätta. Jag hoppas det räcker med att ha fyllt på med fyra varv.

Ringnignen var det sämre med så den får jag göra om helt och hållet. Nåja. Några varv hit och dit...

När jag gjorde den gula toppen (samma beskrivning men mycket grövre garn) var jag orolig att jag inte skulle hinna göra hela ringningen där bak, så jag gjorde den lite bredare från start än beskrivningen.
Det höll jag kvar vid när jag gjorde denna. Det behövdes sannerligen inte för att hinna, men det blev en snygg urringning på ryggen som får stanna kvar. (Tänk empireklänning.)
Bilder på den klara toppen hoppas jag kan levereras snart.

Avbön

När jag gjorde den gula toppen berättade jag om hur bra det är att istället för att avmaska sätta maskorna på en tråd och använda dem "à la naturel" när man syr ihop stycken.
Jag har nästan slutat tycka så. Jag vidhåller på axlar och under ärmar, men inte längs "avmaska en maska i början på varje varv"-kanter.



Titta på de översta bilderna. På den första är det hur snyggt ihopfogat som helst. (Ärmen är till vänster.) Jag jobbade på bra igår under fotbollsmatcherna och såg framför mig hur den blå toppen skulle vara klar idag.
Men sen... (andra bilden, där ärmen följdaktligen är till höger), på andra sidan kulle på ärmen: Stora fula hål. Tnkte att det kanske hade att göra med att jag nu sydde ihop uppifrån och ner, istället för nerifrån och upp som på framsidan.
Avbröt och sydde nerifrån istället upp för halva sidan, men icke. Det blir hål.




Så jag gjorde en liten provlapp idag i solskenet/ skuggan under äppelträdet. En med "avmaska en maska i början på varvet"-kant. Sen sydde jag på den på prov.


Och si så snyggt det blev!
Så det blev till att ta loss den nästan helt isydda ärmen och repa upp ärmkullen på den och tillika repa upp ärmkullen på den andra.
Nu stickar jag flådiga ärmkullar med avmaskade kanter och det kommer att bli en fröjd att sy dit dem.

Hoppas kan man ju...

Fotbollen igår gav resultat

Utan att vara anmäld på Fotbollsstickningen tog jag mig för att sticka vid tv-n när Sverige spelade mot England. Äntligen nådde ärmhålets höjd 8 inches och jag fick maska ihop axlarna på min blåturkosa sommartopp i Brilla.

Så nu är det bara halsringningen och ärmarna kvar...
(Å andra sidan har jag inga andra stickningar som konkurrerar just nu, så det borde gå fort.)

Den gula toppen i Rowan Summer Tweed har genomgått tvätt, men är inte torr än. "Undvik direkt sol vid torkning" stod det på banderollen, så jag lade den på en ställning på balkongen i skuggan. Sen for jag på jobbet. Och sen började det regna... Nå. Nu står konkarongen inomhus. Jag tog olivoljetvålen istället för rekommenderade tvålflingor. Säg inte att det var fel. (Animaliefibrer som animaliefibrer, typ, tänkte jag.)
Funderade en stund på att använda schampo. Men då skulle antagligen den intressanta havslukten gömmas. Hur kommer det sig att silke luktar hav?

Den gula är klar. Nästa.

Vilken dag som helst kan vi synkronisera mig, t-shirt, kamera, batteri och fotgraf... Helst med väder och ljus också...

Nu har det varit otroligt vackert och igår fäste jag de sista trådarna på den gula ute vid havet.
Den blev bra, men hade vinstat på att bli liiite längre i livet. Den känns aningen trång vid ärmarna, men funkar bra.

Efter havsutflykten började jag på en provlapp i det turkosa Brilla. Maken tittade på garnet och kommenterade att det påminde väldeligt om blått nylonrep... Som tur är glittrar det något mindre som stickat än som nystan. Vill jag tro iaf. Det är olika i olika ljus.
Jag är glad att jag stickade den gula före den blå. Brilla är ett mycket fogligt och lättstickat garn. Helt utan t-t-t-t-effekten som Rowan silk tweed hade.




Sitter och funderar kring om det inte ska vara ett litet diskret ytmönster på denna. Återigen kamerans färgåtergivning... Den är så stark i färgen, men en liten liten gnutta grönare. Och glittrigare. På bilden ser det ut som om det var ylle...