grytlappar

För några veckor sen blev jag helt plötsligt utan stickning där jag var! Vilken tur att Coop Forum har en rätt bra garnhylla (Järbo soft cotton) även på denna ort och jag hade en virknål i necessären.
Jo, för somliga grytlappar är nu så grisiga att det vore trevligt att ersätta dem. Men köpe i tyg är väldigt stela och trista, därför(?) tänkte jag nu göra egna.

Som vanligt så hinner jag glömma bort hur man våffelvirkar, men duröret tillhandahåller instruktionsfilmer så problemet finns nästan inte.

Men ett litet problem är att få dem lika stora ... Längst ner är den första grytlappen som nästan inte fick någon hank för att garnet tog slut. Uppe till höger var nästa försök: konstiga kanter.
Den uppe till vänster blev så fin att jag bestämde mig för att ge bort den.

Men skulle jag våga mig på att virka en till efter det här äventyret? Nej, det fick bli en dominostickad som blev partner till den. Jag använde stickor 2½. Inte så knepigt som man skulle kunna tro (tunna stickor och tjockt garn) och lappen blev tät och fin. Dess hank är i-cord-stickad.

Egentligen hade jag tänkt försöka utröna hur den här grytlappen är gjord, men jag har inte haft någon framgång. Nån som vet?

klarvåfflat

Nu är grytlapparna färdiga.



Men det är konstigt att de kan bli så olika stora bara av att vara olika garn.
Som bilden pedagogiskt försöker återge så är den stora lappen virkad av dubbelt muskat-garn och den mindre av dubbelt mandaringarn. Så himla stor skillnad tycker jag inte det är på de garnerna om man jämför dem tråd mot tråd.
Men det gick åt nästan exakt två nystan av det grönmelerade garnet till det här projektet och inte ens ett helt av det gråa.
Lapparna innehåller lika många maskor.

Grytlappar

Det är knepigt det där med måttliga uppkopplingar. På bussen i söndags fanns det internet och det dög till att kolla på youtube med.
Mitt mobila internetabonnemang räcker inte till så mycket om jag börjar gå igång på youtube så det låter jag bli. Men det gör ju inget resonerade jag, för det finns ju datasal på skolan! Jo, visserligen, men de datorerna är inte tillräckligt uppdaterade för att man ska kunna kolla på youtube. Och skolans trådlösa har ännu inte blivit helt färdigt, så man kan inte koppla upp sin egen dator mot det än.
Tur att det finns garnglada damer i personalen som låter en se på youtube på deras datorer. Det var ju bara det att min lektion började och den pratglada virkaren på filmen aldrig kom fram till väsentligheter ...

Det jag funderade över var om man skulle tänka mosstickning eller resårstickning för att få önskvärt resultat. Så långt hann jag aldrig kolla på filmen. Så jag joxade på och virkade och knörvlade så gott jag kunde.

Men som ni ser så blev det ganska platt i början. Det var för att jag tänkte mosstickning. Sen blev jag sur och tänkte resårstickning och si! Genast blev det så "kuperad terräng" i arbetet som jag önskade. Fast det är svårt att virka runt stolpar i första maskan. Så då blev det fyra likadana maskor i början och i slutet.

Till slut insåg jag att den här grytlappen inte duger annat till än att vara pedagogiskt åskådningsmaterial och började på nästa istället, vis av de erfarenheter som den här givit mig.
Så nu när den här är avbildad ska jag repa upp den och göra om den. Och byta virknål tror jag för den jag har använt har haft för lite hake så det dubbla garnet har haft svårt att dras med. Dessutom är hålen att dra garnet genom något trånga också och det tror jag, som stickare, kan skyllas på för liten virknål.
Om någon mer erfaren virkare vill kommentera detta så vore jag tacksam.

(Om Yll och tyll? Affären såg helt annorlunda ut än jag fantiserat ihop så jag har ännu inga kommentarer om den. Mer än att jag kände på en uppstickad barnkofta i silke som ... inte kändes. Det var mysko men begärupptändande.)

Helgens garneri

Helgens garneri har bestått i att jag i torsdags eftermiddag stickade klart raggsockorna. Jag har varken fäst trådar eller fotograferat, men det lär komma.

Sen började jag dela det garnet. Två restnystan ska bli åtta singlar. Och likadant med de andra raggsocksresterna från mitt fyndande förra våren.
Så småningom ska dessa 24 singlar förenas till ett tretrådigt garn som världen sällan skådat. (Frågan är om världen insett att den saknat det; troligen inte, är svaret.) Och så är det tänkt att det garnet på nåt vis ska bilda ett par sockor till. Inte riktigt lika tjocka, men det blir bra det med. Tror jag. Det sägs bli vår.

På lördagen hade jag planerat att åka iväg på en spinnträff. Men jag blev tvungen att revidera de planerna.

Idag har garnsplittrandet fått ersättas av "byta dragkedja i dotters kjol". Ja, hon är stor nog att kunna göra det själv. Men eftersom inte heller jag är bekväm med uppgiften så kunde jag tänka mig att hjälpa henne med det. (Hon fick istället hjälpa mig att sprätta när jag sytt fel och det inte fanns strålkastare nog att se stygnen med mina ögon.)

Nyss stickade jag klart den lilla scarfen och nog blev den liten alltid. Det är inte lätt att ha den två varv med knyt runt halsen. Om det räcker med att blocka eller om den bör övertas av någon annan med smalare hals är frågan.
Den får jag fotografera samtidigt som sockorna.

Däremot har jag nu förevigat hundjackan med mannekäng. Riktigt om det blev ett bra resultat har jag dock inte hunnit kolla och jag fick inte med mig bilderna heller.
(Oj vilket bildparty vi ska ha nästa helg!)

Nu har jag suttit och kollat våffelvirkning på youtube. Det var flera år sen min mamma lärde mig och jag gjorde två grytlappar. Nu har mitt hyreskök akut brist på grytlappar och kanske kan jag göra något åt det. Ska bara skaffa bra garn. (Detta var kod för "Äntligen har jag nån anledning att gå in på Yll & Tyll!")

Hjärtekatter

Jag släntrade förbi en blogg som hade en länk till en blogg som berättade om ett projekt.

Jag virkar inte, men tänker att om någon av mina läsare gör det så vill jag inte stå ivägen för er möjlighet att hjälpa till.

Nytt projekt!

Vad svårt det är att ta kort på sig själv så här!
Finns det någon som ser några likheter? Jag använder överblivet garn sen lintröjan jag gjorde förra sommaren.
Jag är skeptisk till att man ska göra två luftmaskor i gallret men bara hoppa över en maska i första varvet. (Och i de följande, enligt beskrivninen, men enligt bilden sätter man ju stolpen runt luftmaskbågen.)

Jag håller alltså på att ... virka! Jag har nog inte virkat på nästan tjugo år! Nå, det går ganska bra. Sånär som på att jag behövde fler maskor för att ta mig runt ett varv än beskrivningen redan på varv fyra ... men det fick vara.

Men som sagt, jag är lite skeptisk till beskrivningen av gallervirkningen. Jag tycker att det verkar som att omkretsen bara blir större för varje varv. Och på bilden från Garnstudio verkar den vara mer cylindrisk.