Ligger lite efter ...

Helt plötsligt tittade jag i spalten här bredvid och upptäckte att en bomullstopp som jag t o m använde förra sommaren stod under "på stickorna".  Helfel jue!

Det är den som fått sin ljust lila/blå färg av den lila lintoppen som jag tvättade.

Jag har gjort en diskret markering av sidan med en avig maska var fjärde varv.

Likaså stod min sjal i gotlandsull som WIP (Work In Progress). Den blev till för att garnet jag spann blev för tunt för att passa ihop med mitt gula koftgarn.
När ni tänker "gotlandsull" så tänker ni säkert som jag: "Nåt så mjukt!" Men inte den här gången. Det här garnet är ganska hårt spunnet så det är faktiskt nästan stickigt! Det känns nästan som helgerån att ha gjort det på det viset, men jag sätter upp det på nybörjarkontot.

Sjalen är stickad uppifrån nacken och nedåt/utåt. Mönstringen är lite slätstickningsränder här och var. De följer varven.
Ökningarna har skett vartannat varv vid sidan (kanten upp  mot halsen), på mitten (mitt bak) och efter ett tag även precis framför mitt på axeln. På det viset böjer sig kanten mot halsen något tvärare in mot mitt fram och sjalen ligger snyggare. Jag gjorde likadant på den här sjalen, som är den första jag gjort i eget garn. (2011)

För övrigt ...

... har jag blockat kittywake och det visade sig att det fattades ca 1 dm ärmkullekant för att fylla ärmhålet. Så nu stickar jag om ärmkullen.
I min knappburk har jag hittat några ljusbruna plastknappar som kanske skämmer koftan med sitt material, men de är 1) lagom stora, 2) tillräckligt många, 3) rätt snygga i färg mot koftan.

Och så har jag plockat fram bomullstoppen som så plötsligt blev tvungen att bli till förra året för att den lila lintoppen fällde så förbaskat med färg när den tvättades. Snart är jag klar med kroppen (och när jag skrev det så kom jag att tänka på att jag bara mäter ärmhålet - inte när det är dags att göra urringningen ...)

Lite stora projekt att släpa på, men det får jag ta. Nån måtta på sockstickandet får det ju vara.
(Däremot finns det anledning att gå igenom somliga hemstickade tunnare sockor fram på  stortån. Någon eller någon annan har en skarp stortånagel som sliter hårt.)

grytlappar

För några veckor sen blev jag helt plötsligt utan stickning där jag var! Vilken tur att Coop Forum har en rätt bra garnhylla (Järbo soft cotton) även på denna ort och jag hade en virknål i necessären.
Jo, för somliga grytlappar är nu så grisiga att det vore trevligt att ersätta dem. Men köpe i tyg är väldigt stela och trista, därför(?) tänkte jag nu göra egna.

Som vanligt så hinner jag glömma bort hur man våffelvirkar, men duröret tillhandahåller instruktionsfilmer så problemet finns nästan inte.

Men ett litet problem är att få dem lika stora ... Längst ner är den första grytlappen som nästan inte fick någon hank för att garnet tog slut. Uppe till höger var nästa försök: konstiga kanter.
Den uppe till vänster blev så fin att jag bestämde mig för att ge bort den.

Men skulle jag våga mig på att virka en till efter det här äventyret? Nej, det fick bli en dominostickad som blev partner till den. Jag använde stickor 2½. Inte så knepigt som man skulle kunna tro (tunna stickor och tjockt garn) och lappen blev tät och fin. Dess hank är i-cord-stickad.

Egentligen hade jag tänkt försöka utröna hur den här grytlappen är gjord, men jag har inte haft någon framgång. Nån som vet?

laxrosa sommartoppen!

 Förra sommaren träffade jag en som hade Marianne Isagers linne Fletningar på sig. Då bestämde jag mig pronto för att göra ett eget.

Men så var det det där med jag och linnen. Jag vill ha ärmar. Men ärmar ingick inte i Isagers beskrivning. Och Isagers originalgarn hade jag inte råd med heller utan använde garnet Cecilia som jag så påpassligt köpt på utförsäljning när en garnbutik skulle sluta.

Ärmarna är stickade i  hälften så tjockt garn och uppifrån och ner de med. Ceciliagarnet är 6-trådigt, men ärmarna är alltså stickade av bara tre trådar, jag splittrade garnet. Men jag fortsatte att sticka med 3½-orna.

Livet är flikigt nedtill, men så ville jag inte att ärmarna skulle bli. Så när mittmaskan signalerade "lagom lång ärm" stickade jag förkortade varv på undersidan. (Det kan man ju om man stickar rundstickning.) Jag stickade dem ca 7 maskor kortare vid varje vändning. Sen stickade jag rätt över varvet med det aviga varvet som inleder kanten.

I början ökade jag både i mitten och i sidorna på ärmen, precis som när man stickar en trekantssjal uppifrån. Det blev rätt mycket maskor med tiden och för att stävja det tänkte jag sluta öka i sidorna efter ett tag. Men det var som att ärmhålen var generösare på bakstycket. Så jag slutade bara på den sidan som vetter mot framstycket.
Jag gjorde också så att när jag var framme vid "botten" i ärmhålet lade jag upp alla maskor som krävdes för "botten" på en gång och när jag då kunde sticka runt så minskade jag motsvarande under ärmen som jag ökade mitt på ärmen.

Hälften kvar

För sisådär tjugo år sen stickade jag en tröja till min femåring eller nåt. Bomullsgarn, patentstickning, tjock, tung ...
Att klä på en femåring en tröja som väger nästan ett halvkilo är nog ingen god idé. Så den blev aldrig klar. Dragkedjan som jag planerat ha i ena raglansömmen på framstycket kom aldrig på plats och femåringen blev större.

Idag har jag äntligen tagit tag i saken och nu består den av ett halvkilo nystan. Sen ska den bli nåt annat, men jag vet ännu inte riktigt vad.

facit

Härvorna skimrade i rosa och mer gredelint när jag sköljt dem för hand i diskhon och sen hängt ut dem på tork.

Så jag gjorde en rövare och slängde dem i maskinen på "sköljning". 52 minuter senare plockade jag ut något som gav mig skrämselhicka. Inte på grund av färgen utan på grund av oprydligheten. Så nu har jag försökt "kamma till dem" och de påminner nu om härvor. Gredelina.

Det är en vansinnig färgåtergivning på bilden. Men den lilla "ringen" högst upp är det rosa som låg till höger i förra inlägget. Den lodräta lilla härvan är den gredelina som låg till vänster på samma bild.
Det syns i alla fall att rufshärvorna är ganska lika den gredelina.

ännu mer konstigt

Provfärgningen blev som sagt vänt lila, helt en färg som skulle passa tant Gredelin.

Så vad har hänt när fyra härvor av exakt samma garn  doppas ner i exakt samma färg några dagar senare och de blir rosa?

Njae, helt exakt var det kanske inte. Den lilla provfärgningen gjordes i en glasburk i mikron, härvorna gjordes våta i vatten och sen åkte de ner i kastrullen. Men ändå!

Kanske har det blå på nåt sätt dunstat? Blå dunster har man ju hört talas om.
I värsta fall får jag väl doppa ner originalgarnet (sommartoppen) i blötan igen och hoppas på att det finns kvar lite blått i den som kan fästas på bomullen ...

Saker blir så lätt komplicerade

Som häromdagen t ex.
Äntligen fick jag ändan ur och tvättade min lila sommartopp i lin.

Helt plötsligt stod jag med ett handfat fullt med den vackraste mörklila färg man kan tänka sig. (Att det dessutom luktade ammoniak var inte fullt lika mysigt.)

Såna rikedomar kan man ju inte bara spola ut i avloppet hur som helst, det säger ju sig självt.
Varför inte försöka få det att fästa på ull?
Men jag hade inte någon betad ull.

Alltså fick jag ställa mig och beta ull. Det är inte vad det låter om man bara känner till att kor betar gräs. Beta ull är att man häller alunsalt i vatten som man sen värmer lite och sen värmer ännu mer när man hystat i lagom mycket ull. (Lagom mycket är ett hekto, men eftersom jag inte rymde mer än ett halvt i kastrullen så fick jag göra det i två omgångar.)

Om allt fungerar som man vill fastnar alunsaltets joner (i alla fall den ena sorten) på ullen och knyter sen till sig färgmolekyler som då sitter stadigare fast än om de bara skulle sitta fast i själva ullen. (Alla kommer ihåg att salt består av positiva joner och negativa joner som har slagit ihop sig, men som särar på sig när man löser saltet?)

Men nu fungerade inte allt som jag ville. Ullen blev knappt "angripen" av färgen alls.

Nåja.
Ull är proteinfiber. Lin och bomull är cellulosafiber. De färgas inte alltid av samma sorts färgkemikalier. (I det här sammanhanget ingår växtfärgning i "kemikalier" då även sådan färgning sker pga kemiska processer, om än med "naturliga beståndsdelar".)

Men sån tur att jag har en stor kon vitt bomullsgarn sedan två evigheter sen som jag ärvde efter mormor! En liten provhärva i en glasburk med vätska i mikron i två minuter blev vänt syrenlila.

Så jag började härvla upp vitt bomullsgarn från konen för att stoppa härvan i färgvattnet. Men så kom jag på att det kan ju vara smart att kolla på ravelry om det finns någon fin beskrivning som jag kan använda garnet till. Varför färga t ex hundra meter om det visar sig att jag vill ha 120, typ?

Men då måste jag ju ha koll på masktätheten, så det blev till att sticka en provlapp.

Bara för att jag äntligen fick ändan ur och tvättade min lila sommartopp ...