Årsberättelse 2020

Det har kommit in en del syprojekt också i mitt liv. Så jag reviderar mina rubriker till att använda ordet 'projekt' istället för 'stickprojekt'. 

 

1. Roligaste projekt. 

Det projekt som fanns mest glädje och förväntan i var nog den glittriga boleron. Ett maffigt lyxigt plagg helt utanför min ordinarie garderob som skulle bäras på en glad och rolig kväll. Men nä. Det blev pandemi och den roliga kvällen har gått och lagt sig i ett dammigt hörn och tror att den ahaldrig blir av. Jag hoppas att den har fel, men jag anar att vi får vänta till våren 2022 ...

 2. Tråkigaste projekt. 

Det förbannade lappandet! Alltså, själva lappandet var enkelt och hållbart. Men att det ideligen skulle behövas!

 3. Största garnhändelse. 
Kanske Tant Koftas Tjorvengarn. Ett sockgarn som är helt osyntetiskt och utan superwash. Kanske inte helt smart att göra moss-stickningsränder på hälarna till en sån som jag som har så lätt att få skoskav. Men jag kanske lär mig nån gång.

 4. Årets bästa läsupplevelse/poddupplevelse. 

Det kan nog vara den helt stick-och-sy-befriade Kul att du håller på med Sara Parkman och Sibille Attar. Hur är det att vara en skapande person som helt plötsligt inte får skapa? En professionell skapare som blir av med förutsättningarna för att få skapa sig sin inkomst? En inblick i en bransch som jag inte vet så mycket om, mer än kärleken till det man gör.

 5. Årets tema med variationer. 

Det är väl som vanligt sockor/strumpor. Förutom de som synts i bloggen så finns det några obloggade. (De är inte ens fotograferade så det är ingen ordning på nånting här.)

 6. Det klurigaste. 

Jamen det måste väl vara det där med sprundkantningen på ärmen på Projekt Skjorta. Eller hur man syr ihop ett ok och sen viker till det så att det blir snyggt. Såna där konster klarar jag inte av att räkna ut. Det är rena Rubiks kub. Så tacksam för noggranna instruktioner.

7. Årets "Äntligen!" 
När Projekt Skjortan äntligen var klar. Så stolt jag var! (I några minuter innan jag insåg att den inte passade där den skulle sitta.)

Det kan också vara att vandringen i riktning mot Trondheim äntligen påbörjades. Jag har drömt om den i sisådär 15 år och nu är jag och en vän faktiskt igång. (Vi har kommit ca tre mil.)

 8. Årets "Det SKA gå!" 
När jag stoppade ner mina fötter i vandringskängorna dag tre? Men det gick inte. Jag fick avbryta där.

Eller det enträgna arbetet med toiller till Projekt Skjorta.

 9. Årets snopnaste. 

Dotterns fina julklapp hon fick, grytlappar, är inte dokumenterade.

I konkurrens med när skjortan i punkt 7 inte passade.

10. Årets träff 

Kanske när jag och min kompanjon i Projekt Skjorta tog oss för att turista lite och for på Länsmuseet i Härnösand och såg Studio Sjus utställning. 

I konkurrens med vandringen mot Trondheim. Dels mötet med min vän, dels mötena vi hade längs vägen.

11. 2021 års planerade projekt

Min dröm är att jag "swoosh" bara blir klar med Projekt Skjorta 2.0 och blir jättenöjd.

Ytterligare en spinnkurs är inropad på Musikhjälpens auktion, så den kanske blir av. (Börjar bli lite luttrad ...)

Jag blir inspirerad av de som syr hela sin garderob. Men jag har ingen aning om lämpliga mönster för min skicklighet och min kropp. Och så tror jag att jag har kläder och varför då göra fler? Det är ju själva produktionen fram till tyget som kostar på miljön. Men det verkar ta en halv evighet för mig att faktiskt bli klar. Så kanske göra i lugn och ro medans det finns saker i garderoben att ta på sig? 

Det vore intressant att gå en helgkurs eller nåt i klädsömnad med en skicklig sömmerska som handledare. Men dels ska det inte finnas någon pandemi, dels ska det finnas en kurs när jag har möjlighet att gå den.

Nä, jag är inte så bra på att planera framåt. Det enda i den riktningen är väl att jag då och då köper strumpgarn/raggsocksgarn och så blir det nytt för fötter. Den Stora Planeringen händer väl ungefär när sybingobrickan släpps och det gäller att pussla ihop så många rutor som möjligt på så få projekt som möjligt.

12. Angående planerade projekt inför 2020: revision 

Auktionen av en spinnkurs till förmånen för Musikhjälpen gav 400 kr, vilket jag är jätteglad för. Men det kom en pandemi i vägen ...

Projekt Skjorta avslutade första skjortan. Flera toiller senare finns det fortfarande ännu ingen färdig version två, men en ganska långt gången, i mörkgrå lakansväv. Planen är att bli klar.

Ollen med Klimtoket ligger fortfarande i sin påse och dammar. Den behöver läggas ut plant tillsammans med en tröja med ok som passar. (Riddarikoftan?) Och så behöver det tänkas utifrån det.

 13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2020? 

Njae. Jag har nog hållit mig till vedertagna projekt. Möjligen att en egenpåhittad hälkonstruktion kan räknas dit. Och den är inte dokumenterad i vare sig skrift eller bild.

14. Årets tacksammaste
Det är kanske responsen på spinnfilmen. Men också att jag är tacksam för det arbete som filmaren/klipparen/ljudpåläggaren/musikern lade ner på den. Jag höll kanske på tre kvart. Han höll på i tolv timmar. Och den blev så fin!

Årsberättelse 2019

Det har  kommit in en del syprojekt också i mitt liv. Så jag reviderar mina rubriker till att använda ordet 'projekt' istället för 'stickprojekt'. 

1. Roligaste projekt.
Det kan vara att göra klart Riddari. Nu kan jag steeka.
Att formge det orangea M:et och få till det var också kul.

Om jag även får ta med oavslutade projekt så är skjortprojektet också en självklar kandidat. Både att jag gör en skjorta och att vi gör det tillsammans. Jag känner mig kompetent och det är skön känsla.

2. Tråkigaste projekt.
Det får jag nog säga är de där skjortlagningarna som blev så efterhängsna. En lagning gick upp och den andra skjortan fortsatte att gå sönder på en massa andra ställen.

3. Största garnhändelse.
Det kan vara när jag i höst "bara skulle titta" i en garnaffär och där finner det ultimata garnet för ett önskat projekt.
Det kan också vara när jag hamnade på Coops vårutförsäljning och handlade raggigarner i mängder och i olika tjocklekar.
I mängd är de ungefär likvärdiga.

4. Årets bästa läsupplevelse/poddupplevelse.
Förutom ständiga Nördic knitting så måste jag ju nämna Bernadette Banner på Youtube.
Och eftersom jag läst en bok så får den också komma med: Gör skillnad! (Men köp den hellre hos din lokala bokhandel, för hen behöver ditt stöd för att kunna finnas kvar. Eller överta ett ex, ännu bättre resursmässigt.)

5. Årets tema med variationer.
Åtta par sockor/strumpor konkurrerar väl ut allt annat?

6. Det klurigaste.
Kan kanske vara sybingon. Hur får man in så många rutor som möjligt i så få projekt som möjligt?

7. Årets "Äntligen!"
Kan också vara sybingon. Förväntan inför att årets bricka ska släppas.
Det kan också vara den oväntade glädjen i magen när jag återsåg mammas gamla tröja, nu på mina stickor. Jag visste inte att jag hade saknat den.

8. Årets "Det SKA gå!"
När fram- och bakstycke inte alls var lika långa när det var dags att montera fastän de hade varit det tidigare. Tror jag.

9. Årets snopnaste.
Att det inte blev någon spinnkurs?

Men en snopenhet som gick åt andra hållet, till en oväntad belåtenhet, är den lilla gröna väskan med blixtlås. "Vad ska jag ha den här till?" har övergått till en självklar förvaring av alla sladdar och tillbehör till mobilerna.

10. Årets träff
Det var nog en av de första träffarna inför skjortprojektet. Det fanns kvar lite sommar och vi satt på balkongen och fikade och gick igenom det tjocka häftet med instruktioner för att göra Harrison shirt. En pirrig förväntan som övergick i måttagning och utvecklande av mönsterpapper på golv och bord och ett idogt ritande.

Det kan också vara någon av de gånger jag varit på stickcafé, både i stan och på landet. Tyvärr så stämmer inte tiderna så ofta.

Eller när det äntligen kom några barn och ville spinna i sockenstugan.

11. 2020 års planerade projekt
Vi ska bli klar med skjortorna. Sen ska jag använda min och inse vilka förbättringar jag ska göra inför att jag gör den i ett finare tyg. Jag hoppas att det finns lintyg som är tätare än det som finns i köpeskjortorna. (Tänk en linnedamastduk som hopplöst förstörts av mjukmedel och/eller torktumlande. Fast utan mönstervävningen dårå. Så tät vill jag ha. Tror jag.)

En ny spinnkurs är utauktionerad under Musikhjälpen 2019. Den har nog bättre förutsättningar för att bli av.

Ollen med klimtoket får väl bli av.

Sen hoppas jag att det finns lämpliga projekt för sybingon 2020.

12. Angående planerade projekt inför 2019: revision
Nej, jag har nog faktiskt inga planerade projekt. Mer än att klippa steeken på Riddarin och göra klart den. Klar och nöjd! Och så mycket beröm för den som jag fått. Och imponerade blickar när folk förstått att jag gjort den själv, även när klippningen inte kommit på tal. (Vad är det med folk?)

Och att se vad det blir av mitt lilla klur-projekt som jag håller på med där jag använder det ljusblå garnet jag fick i somras. Det blev en sommartopp med egenpåhittade axlar.

Och så får vi se hur det går med syskonbarnen. Det blev en mörkblå tröja i shetlandsull med ett oranget M på magen. Men systern har inte kommit in med något önskemål.

Sen finns det ett projekt som jag inte vet hur det går med: auktionen till förmånen för Musikhjälpen gav 400 kr, vilket jag är jätteglad för. Men jag har inte fått svar från vinnaren om när spinnkursen ska ske. Det finns en del logistiska hinder, verkar det som. Det blev inget av med det. Logistiken kom i vägen.
Ska vi fortsätta på icke-stick-projekt så har jag en dröm om att sy en skjorta också. På gång!

Kvar från 2018 års planering är:

Høstruta är fortfarande fin. Men nu har jag ju ett annat klimtigt projekt, om än det måste repas upp fullständigt. (Eller i alla fall till strax under halsringningen.)

Att faktiskt ta tag i Fiberprojektet skulle kunna vara nåt. Jag har kammat klart. Och reviderat idén om hur jag ska spinna. Så 2020 ska jag väl göra det ...

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2019?
Jag har ju för sjutton steekat!
Och stickat en (i två ex) komplicerad lapp för att laga Minettakoftan under ärmarna.
Sen har jag ju uppgraderat mitt syende.

14. Årets tacksammaste
Kan vara min mamma när hon öppnade min julklapp.

Årsberättelse 2018

1. Roligaste stickprojekt.
Den bruna (ännu inte klara) riddarikoftan, den grå sirikoftan, den blå sommarkoftan

2. Tråkigaste stickprojekt.
Kanske att inte ha större fantasi än att återigen lägga upp till ett par raggsockor. Jag tror det blev tre par på raken här i höst.

3. Största garnhändelse. 
Det blev faktiskt grönt av blå lupinblommor!

4. Årets bästa läsupplevelse/poddupplevelse.
Nördic knitting levererar ännu!
Kan man räkna in sybingon här? Den var jättekul i år! Nästa år ska jag försöka komma ihåg att tipsa min kollega.

5. Årets tema med variationer. 
Variationer? Ja kanske lite. Men sockor i alla fall. (De två senaste paren som blev klara är inte redovisade än.)

Kan också vara fyra koftor, varav tre är klara: 
En är gul och hemgjord ända från ulltussarna; 
en är blå och av en sladdrigare variant än jag brukar sticka; 
en är en grå Siri, 
en är en brun Riddari och således stickad nerifrån, till skillnad från de andra, och ska steekas.

6. Det klurigaste.
När louët-rocken föll isär och jag skulle laga den. Men hur kommer man åt?

7. Årets "Äntligen!"
Gula hemspunna koftan!!

8. Årets "Det SKA gå!"
Kan också ha varit när Louëtrocken föll isär.

9. Årets snopnaste. 
Kanske att den antika tvättmaskinen inte gick igång? 
Eller att det tretrådiga omgjorda sockgarnet blev så ojämnt fördelat i färgerna? 
Eller att min underkjol gömde sig i några månader så att jag behövde sy en ny? (Ej redovisat)

10. Årets träff 
Två gånger har jag haft spinnskola för en elev i taget. 
Stickcaféerna på Reuterdahls matsalar uppskattar jag. 
Samt träffen jag kallade samman till för att få en prick i sybingon. 
Måste jag välja? Nä!

11. 2019 års planerade stickprojekt
Nej, jag har nog faktiskt inga planerade projekt. Mer än att klippa steeken på Riddarin och göra klart den.
Och att se vad det blir av mitt lilla klur-projekt som jag håller på med där jag använder det ljusblå garnet jag fick i somras.
Och så får vi se hur det går med syskonbarnen.

Sen finns det ett projekt som jag inte vet hur det går med: auktionen till förmånen för Musikhjälpen gav 400 kr, vilket jag är jätteglad för. Men jag har inte fått svar från vinnaren om när spinnkursen ska ske. Det finns en del logistiska hinder, verkar det som.

Ska vi fortsätta på icke-stick-projekt så har jag en dröm om att sy en skjorta också.

12. Angående planerade projekt inför 2018: revision
Bli klar med gula koftan! Check!
Och med den tjockgarnade oktröjan. Check!
Sen har jag nog inga planerade projekt. Det skulle vara om syskonbarnen inkom med önskningar till lovade tröjor. Men de växer väl per månad i den åldern så det kanske är smart att vänta med det. Syskonbarnen har i ett fall inkommit med färgönskan. Men alla andra parametrar är obesvarade.
Jo! Men den där Klimtiga koftan: Høstruta. Den kan jag tänka mig. Det skulle bli premiär för steekning. (Hjälp!) Nej, den har inte blivit av. Men den är fortfarande fin.
Att faktiskt ta tag i Fiberprojektet skulle kunna vara nåt. Och att överhuvudtaget spinna upp alla fiber. Och färga lite med allt färgmaterial jag har. Ähum … lite spunnet har det blivit, och lite kammat. Men jag har inte riktigt haft ro till det. 
Och färga grönt med lupin har jag ju fått till. Men det gjorde ont i mig i somras att se alla lupinerna stå där och invadera dikena och ingen var där och frossade i att plocka åt sig färgningsmaterial. Det blir ju så vackert ockra eller grönt.

Kvar från 2017 års planering är:
Ja just det, spinna en koftmängd av gotlandsull. Jag får återkomma.
Likaså har det inte gått iväg någon beställning till Magasin Duett.

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2018?
Tänk om jag hade kunnat svara "ja!"? Men nej. Ännu har jag inte vågat klippa steeken … (För jag tänker att jag behöver vara skärpt och jag har inte haft de förutsättningarna än sedan det blivit dags.)
Men jag var ganska fearless när jag satte saxen i den ofärdiga klänningen och gjorde en kjol av den istället. Det är jag väldigt nöjd med. Att alls sy är jag också nöjd över.

14. Årets tacksammaste
Kanske var det hon som var här och lärde sig spinna ute på altanen?
Eller hon som fick de grå vantarna med röd mudd?
Eller den slaktade klänningen som nu äntligen fick bli en färdig och användbar kjol?



Årets mest frustrerade bloggare? Jag försöker verkligen få enhetliga brödtexttyper resp rubriktyper. Men det försöker inte blogspot.
Må detta inte bli starten på en ovänskap.

Årsberättelse 2017

1. Roligaste stickprojekt.
Det är nog Aeolian-sjalen. Att den faktiskt blev till efter alla år som dröm.

2. Tråkigaste stickprojekt.Det var nog de där svarta mellanraggisockskaften som fick nya fötter. Det tog så lång tid att ta upp maskorna och börja sticka. Och så blev det bara ett par sockor som behövdes.

3. Största garnhändelse.
Kanske den lilla batten som blev väldigt mjuk till makens mohairhalsduk. Det är så svårt att spinna och tvinna likadant rätt igenom när man tvättar och sen stickar av det första för att sen spinna mer och tvätta det medan man spinner nästa osv.

4. Årets bästa läsupplevelse/poddupplevelse.
Det nyaste på stickpoddfronten är "Garnbaciller, marschfeber och andra autoimmuna sjukdomar".
Men jag håller nog fast vid att Nördic knitting är den bästa stickpodden.
Och så gillar jag podden Återskapat. Speciellt textilavsnitten.

5. Årets tema med variationer.
Sockar, sockar och sockar.

6. Det klurigaste.
Att när armen var läkt klura ut var i aeolian-sjalen jag var.
Men också att designa makens fiskehalvvantar ända från fiberval. Jag kände mig så himla kompetent.

7. Årets "Äntligen!"
Aeolian-sjalens tillblivelse och färdigställande.
Men också att äntligen få flytta ihop med maken igen i ett annat hus i en annan stad.
På senhösten blev det ett äntligen till: jag började rida igen.

8. Årets "Det SKA gå!"Antagligen något jobbrelaterat när allt körde ihop sig och skulle ske ungefär samtidigt.
Det kan också vara att försöka få plats med allt lupin.
Eller att rymma alla de krukväxter som hade många fler fönster i förra huset.

9. Årets snopnaste.
När jag insåg att jag brutit mig. Igen.

10. Årets träff
Kanske samtalet som så småningom kommer att utmynna i en liten spinnskola hemma hos mig under året?
Eller evenemanget som resulterade i ett tovat sittunderlag. (Väldigt obloggat kom jag på nu.)
Några wwkipday eller wwsipday blev det inte för mig i år.

11. 2018 års planerade stickprojekt
Bli klar med gula koftan! 
Och med den tjockgarnade oktröjan.
Sen har jag nog inga planerade projekt. Det skulle vara om syskonbarnen inkom med önskningar till lovade tröjor. Men de växer väl per månad i den åldern så det kanske är smart att vänta med det.
Jo! Men den där Klimtiga koftan: Høstruta. Den kan jag tänka mig. Det skulle bli premiär för steekning. (Hjälp!)
Att faktiskt ta tag i Fiberprojektet skulle kunna vara nåt. Och att överhuvudtaget spinna upp alla fiber. Och färga lite med allt färgmaterial jag har.

12. Angående planerade projekt inför 2017: revision
Håller på ... (gula koftan). Av olika anledningar spann jag inte det garnet under semestern. Kanske att jag hade brukat mer allvar med den i somras i så fall.
Aeolian-sjalen blev klar.
Gotlandsullsgarn till kofta har det inte blivit något av. Men jag gillar fortfarande idén.
Silke-tweed-garnet från Magasin Duett har fortfarande inte hittat hit.

Kvar från 2016 års planering är:
Fiberprojektet. Det har nog hamnat i UFO-läge, egentligen nästan UnStartedObject ...

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2017?
Kan det vara att alafosslopikoftan och tjockgarnströjan bara letade sig upp på stickorna och började forma sig? 

14. Årets tacksammaste
Det kanske var jag som fick en större gryta?

Årsredovisning 2016

1. Roligaste stickprojekt.
Barbiekläderna. För de var bara på skoj och utan mycket beskrivning.

2. Tråkigaste stickprojekt.
Den gula koftan när jag insåg att det inte blev bra att kombinera grå ränder med förkortade varv för bysten. Koftan i sig är inte så tråkig, men att det är motgångar med den är tråkigt.

3. Största garnhändelse.
Nej någon sådan kommer jag inte på i år.

4. Årets bästa läsupplevelse/poddupplevelse.
Det kan nog fortfarande vara Nördic knitting. Men jag har nu även hittat Stickkontakt. Fler stickpoddar är bäst.

5. Årets tema med variationer.
Tre teman kan skönjas: strumpor/raggsockor, babymössor och barbiekläder.

6. Det klurigaste.
Den rosa boleron till Barbie. 

7. Årets "Äntligen!"
Att stickpodden kom ut med avsnitt nr 51?
Eller att vi kom fram till Santiago de Compostela?
Eller att jag kom tillbaka till Högbonden efter tolv år?


8. Årets "Det SKA gå!"
Där får väl den pågående gula koftan kvala in. Var det tredje oket som gäller nu? Eller fjärde?
Det kan ha varit Caminon också.

9. Årets snopnaste.
Merillagarnet. Inte ett sjalgarn och inte ett strumpgarn utan ett ... citrongarn.
Det kan ha varit att jag hamnade på akuten också.

10. Årets träff
Kanske de samtal som blev på Högbonden när jag satt där och spann med pinne.

11. 2017 års planerade stickprojekt
Bli klar med gula koftan! 
Jag har dessutom börjat på den där gula sjalen som jag köpte garn till för många år sen. Det blir en aeolian.
Sen anar jag att jag borde spinna ett koftgarn av gotlandsull så att nästa kofta inte behöver ta så lång tid att få klar som den gula. Kittiwake har fått lagningar på armbågarna och borde därmed ha pensionerats från offentligheten, men den väntar på den gula för att ta över ...
Sen har jag hört talas om händelser som ska ske som nog kommer att uppmärksammas med något stickat.
Och så tycker jag att magasin duetts silke-tweed-garn ser så inbjudande ut ...

12. Angående planerade projekt inför 2016: revision
Håller på ... (gula koftan)

Kvar från 2015 års planering är:
Fiberprojektet. Det har nog hamnat i UFO-läge, egentligen nästan UnStartedObject ...
Och fortfarande kastar sig raggigarnerna på mig på Coop.

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2016?
Jag har försökt. Jag har i alla fall inte gett upp om gula koftan även om luften går ur mig när jag inser att jag måste göra om ...

14. Årets tacksammaste
Presentvantsmottagaren? 
Eller resesällskapet till Högbonden? 

Årsredovisning 2015

1. Roligaste stickprojekt.
 Makens t-olle. Tänka och klura och få ett bra resultat utan att bli galen av många upprepningar. Att jag var på semesterresa under tiden kan också hjälpa till att ge goda minnen.

2. Tråkigaste stickprojekt.
Rick-strumporna blev inte så bra i det garnet. Och att det garnet hade så trist färgrapport. Den stickade kassen blev fel i proportionerna, vilket kanske också placerar den här. (Ni får väl se nån gång ...)

3. Största garnhändelse.
Störst och tråkigast är att regnbågsgarn upphör.

4. Årets bästa läsupplevelse.
Återigen, jag läser inte så mycket. Men eftersom jag tog upp Stickpodden förra året så kan det kanske gå in med poddar i år igen? Att det finns flera bra poddar är bra nu när Stickpoddarna har fått lite annat för sig och inte uppdaterar så ofta. Nördic knitting kan vara den bästa. Lågmälda Johanne och Heléne är tålmodigt metodiska.

5. Årets tema med variationer.
Fyra sockor och fyra babymössor. Nåt sånt kanske? Och då vinner nog sockorna som är olika alla paren.

6. Det klurigaste.
Hur jag stickade fast den lila kanten på baksidan i t-ollen. Men att tänka ut kassen var också kul.

7. Årets "Äntligen!"
Att jag rotade fram det gamla traderainropet och förvandlade det till en kittiwake.

8. Årets "Det SKA gå!"
Att jag för att få fram så mycket brunt garn som möjligt till t-ollen rotade igenom olika påsar med konstiga provlappar för att repa upp och tillföra ytterligare något varv på t-ollen?
Eller kanske att det måste gå att eliminera färgproblemen i min kittiwake. 

9. Årets snopnaste.
Att presenthalsduken blev så tung.

10. Årets träff
I år har jag nästan bara jobbat känns det som. Inga wwkipdays eller wwsipdays eller andra garnrelaterade träffar har besökts. Men jag har en arbetskamrat som även har ryafår. Det är mysigt att inleda våra planeringsträffar med lite ullprat.

11. 2016 års planerade stickprojekt
En kofta av egetspunnet garn.

12. Angående planerade projekt inför 2015: revision
Bara använda stashat garn/fibrer har gått ganska bra. Men det är svårt att gå förbi Coops raggsocksgarnsrea på vårkanten utan att ett halvdussin nystan smiter med hem. Lite garn som inköpts på fått presentkort har också hittat hem.
Fiberprojektet har inte rört sig nämnvärt framåt.
Datortid vete sjuttan om det blivit mindre av. Surfandet har till stor del ersatts av patiensläggande.

Kvar från 2014 års planering är:
Allt som har med fibrer och spinnande att göra.

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2015?
Jag försökte ju hitta på ett eget sockmönster. Jodå. Det blev ett par sockor. Men det är inte så jag hoppar jämfota av tanken på dem. Kanske att t-ollen skulle kunna gå in här? Vem hade hört talas om en t-olle tidigare? Men när jag nu sitter och läser igenom hela bloggen från 2015 slår det mig: kassen i hampa! (Det är inte någon ordning på den här bloggerskan. Hon är dålig på att redovisa färdiga saker!)

14. Årets tacksammaste
De som fått grytlappar som de inte nänns använda?

Årsredovisning 2014

1. Roligaste stickprojekt.
Att det fanns en baby att sticka mössa till.

2. Tråkigaste stickprojekt.
Svarta raggsockor.

3. Största garnhändelse.
Det måste ju vara när jag färgade egenkardat och egenspunnet garn med egenodlad vejde. Garnet, tre härvor, fick ligga i lite olika länge så att de fick tre olika nyanser.

4. Årets bästa läsupplevelse.
Jag läser inte så mycket böcker, men jag började ju läsa "the intentional spinner" och det var intressant. Men om man talar om "passivt intagen stickkultur" så skulle ju dansk tv:s "Den store Strikkedyst" kunna gå in under den här kategorin och det var ju skoj. Och så ser jag ju alltid fram emot Karin och Elins nya avsnitt på stickpodden.

5. Årets tema med variationer.
Två mössor till mig och en till en baby? Två par presentvantar och ett par småbarnsvantar? Två färdiga sommartoppar och en påbörjad? Sockor i olika storlekar? (Även om de mestadels var av samma modell.) Men även kategorin färga garn kan komma in här. Jag har färgat med vejde, med svarta bönor och med KoolAid i år. Dessutom försökt återanvända läckande färg (från lila lintopp till ull och bomullsgarn).

6. Det klurigaste.
Det här med ärmar och ärmhål och hur de blir bäst både till utseende och funktion.
Hur man får färg att fastna på fibrer i den omfattningen man vill ...

7. Årets "Äntligen!"
Här kommer helt klart mitt nya yrkesliv på första plats. Till och med allt garnrelaterat bleknar.

8. Årets "Det SKA gå!"
När jag stod där med allt det mörklila vattnet och tyckte att det borde färga av sig på nåt nyttigare än avloppet.

9. Årets snopnaste.
Att tredje swaggern redan blivit sliten. Och att när jag äntligen gjorde om ärmmuddarna så verkar det som att jag stickade ena mudden med för tunn sticka.
Men det kan också vara den stora variationen i färg i de olika härvorna som jag stickar kittiwakekoftan i.

10. Årets träff
Ja eftersom den enda garnrelaterade träff jag varit på var den i Gåltjärn förra vintern så får det bli den.
Fast å andra sidan ... ibland kommer dottern hit och stickar på sin tröja. Hon fick garn och support som födelsedagspresent. Det är mysigt och kan gå in som årets träffserie.

11. 2015 års planerade stickprojekt
Det är Fiberprojektet som är det stora projektet. Det som ska gå från otvättad ryaull till något fantastiskt vävt. (Fast det är ju inte stickat.)
Behovet av presentvantar bedöms som obefintligt.
Göra slut på stashen är ju lite väl överoptimistiskt som mål. Men vi kan väl säga så här: bara använda stashat garn och stashade fiber är målet för iår.
Det har inte blivit så mycket spunnet i år som jag velat. Kanske för att jag suttit för mycket fast i den här maskinen. Så färre datortimmar och fler garntimmar skulle kunna vara en målsättning för 2015.

12. Angående planerade projekt inför 2014: revision
De lila och laxrosa sommartopparna är klara.
Presenten är klar. Babypresentmössan är klar.
De röda lockarna är provspunna och provstickade. Men funna för få för att räcka till för ett koftprojekt. Jag har funderat på att köpa komplettering, men har inte hunnit till skott.
Den gröna silkesflätan är ännu orörd.
Den fantiserade fibern är köpt och mestadels tvättad och bitvis kammad. (= Fiberprojektet)
(Materielförstärkningen för ändamålet, kammar och turkisk slända, är också gjord.)


Kvar från 2013 års planering är:
Fortfarande ingen gul sjal ...

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2014?
Njae. Det här är nog ett mellanår.  
(uppd) Men jag har ju spunnit lite spännande istället. Först mellogarnet som blev ett par vantar:tvåtrådigt 1s+1z och sen det tretrådiga garnet av raggirester 2z+1s där s-kardelen är omsnodd från att ha varit z.

14. Årets tacksammaste
Babymössemamman?
Eller mottagaren av årets första par presentvantar som tänkte lägga dem på en hylla för beundran istället för att använda dem?

Årsberättelse 2013

1. Roligaste stickprojekt.
Anledningen till presentvantarna var rolig. Och att det går att variera temat så många gånger. Och att tankar om vantarna gick hem hos mottagaren.


2. Tråkigaste stickprojekt.
När det lila lingarnet tog slut och jag hamnade i att fortsätta med ljusare garn ... tävlar med hitchhikerscarfen som jag gjorde i alldeles för stickigt garn för att kunna användas ... och med den röda sarisilkesjalen som ni ännu inte fått se här. Den var ljuvlig på flera sätt, men den bidde ju alldeles alldeles för liten!


3. Största garnhändelse.
Att mitt växtfärgade tvåtrådiga garn äntligen blivit klart. Eller att jag gjort bouclégarn. Eller att jag fick en hel hoper av mina vänner och släktingar att spinna i somras. Eller det där sarisilkegarnet som låg och ropade på mig och var så mjukt så mjukt så mjukt ...


4. Årets bästa läsupplevelse.
Jag är inte så bra på att läsa stickrelaterad litteratur. Min värld svämmar över av Annan Viktig Litteratur som "borde" läsas och relateras till och dras slutsatser från i sådan utsträckning att "läsning" för länge sedan tappat nöjesegenskapen. Men när jag skriver det här minns jag svagt att jag låg på sängen och läste något intressant garnrelaterat för kanske ett år sen, eller i somras, inte vet jag. Och det gillade jag. Vad det nu kan ha varit ...


5. Årets tema med variationer.
Det är väl som vanligt sockar. Fyra par varav tre par i samma garnsort (raggi), tre olika sorters hälar.
Det kan också vara sommartoppar. Jag har stickat mycket på dem, men de är ännu inte alldeles klara, även om en av dem har varit klar.
Man kan också säga att "föreläsningsstickandet" har innehållit olika variationer: två par raggsockor, en slipover (ännu ej klar), en sjal (hitchhikern), grytlappar.


6. Det klurigaste.
Det måste ha varit Fletninger av Marianne Isager, som går under beteckningen laxrosa sommartopp i spalten här bredvid. Det var ett himla jockel att alltid komma ihåg att öka och minska som man skulle. Rätt vad det var så var det olika många maskor på delarna IGEN!
Men att sticka uppifrån och ned med "axelsöm" är ju inte helt lätt-tänkt heller, men genialt kontruerat.
(lila sommartoppen)


7. Årets "Äntligen!"
Det finns två nominerade: liturgiska halvvantarna som legat med ofästa trådar i flera år. Det tvåtrådiga växtfärgade garnet som jag gjort. Jag började med färgningen, lite planlöst men nyfiket i september 2011, och i juli i år blev det klart. Det tog alltså inte riktigt två år ...


8. Årets "Det SKA gå!"
Kan det ha varit när grytlappsgarnet nästan inte räckte, fast precis?


9. Årets snopnaste.
När det mörklila lingarnet tog slut och det bara fanns gredelint på affären.


10. Årets träff
Ha! Skitenkelt! Spinnträffen i Brån hos Limmo design! Gott om spinntanter i olika åldrar, modeller, storlekar och skicklighet. Ja, det gällde redskapen också.
Men om alla internetrelaterade träffar är inberäknade så tar Lottens båsträff upp konkurrensen.

Av diverse logistikskäl, inte bara mina egna, så blev det varken någon wwkip-dag eller wwsip-dag för mig i år.


11. 2014 års planerade stickprojekt
Jag har en i-cord-avmaskning att göra på den lila sommartoppen.
Jag ska göra ärmar till den laxrosa sommartoppen.
En halv present måste se dagens ljus.
I vår lär ett barn se dagens ljus (nej, inte släkt med mig) och då blir det väl till att knåpa lite.

I övrigt tar jag dagen som den kommer.
Det finns tvåtrådigt växtfärgat garn och en himla massa köpegarn så i den mån det kan anses planerat så är det väl lämpligt att jag använder det garn som jag har.
...
Fast då var det det där med att göra garn ... Såna drömmar finns också. Både de röda fina lockarna jag fick i julklapp 2012 och den fina silkesflätan som kom i slutet av sommaren, och den fantiserade fibern som jag fantiserar om att kamma och spinna och tvinna(?) och väva.



12. Angående planerade projekt inför 2013: revision
Det fastelila garnet är alldeles strax sommartopp.
Det gula garnet är fortfarande inte någon sjal.
Det tunna garnet är det som fortfarande finns i mina fantasier.

Kvar från 2012 års planering är:
Tja, det finns ju nu en del egenspunnet garn och lär väl alltid finnas ostickat sådant. Men jag har ju stickat en halv mössa och ett par tretrådiga sockor. Även om de garnerna inte till fullo är producerade av mig.
Fårbaskern beslöts inte bli av.


13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2013?
Ja att kasta sig över sommartopparnas egensinniga konstruktioner kan väl kallas för fearless?


14. Årets tacksammaste
Kan det ha varit Lotten som fick supervarma sockor?

Men tänk så olika ...

KaosJenny skrev i en kommentar på förra inlägget:

"Låter som ett produktivt år... KUL! Kram"

Och då blev jag fundersam. Produktiv? Jag som hela året haft en massa o-ullig nytta att göra som hängt över mig hela hela tiden. Jag hade hoppats att bli klar till sommaren ... eller åtminstone i tid till det viktiga datumet i augusti ... eller åtminstone i september! Dåå skulle jag kunna tvätta ull och spinna och färga och joxa hela hela hösten!

Men min o-ulliga nytta drog ut på tiden och inte förrän kvällen innan jag åkte iväg där på bussen i november var jag FÄRDIG! Och sen har det ju varit Lottens julkalender och sjukdom och en massa annat decemberrelaterat och inte alls någon tid för ull. (Eller jo, hade jag hittat avstängningsknappen på datorn lite oftare hade det kanske blitt nåt.)

Så medan jag har levat med känslan att jag "inte hunnit nåt ju" så kan det uppfattas som ett produktivt år ...

Hm. Det där är nåt att tänka på ... Har man fokus på det som faktiskt blir av eller har man det på allt det ogjorda?

  

Årsberättelse 2012

1. Roligaste stickprojekt. Trots att resultatet blev så kliigt att det passar in under nästa kategori så får jag nog räkna in provlappssjalen här. Den konstruerades lite under Cajsa Warg-betingelser: "lite så här och sen gör vi sådär. Hur gör vi sen? Jo, så!" och blev trevlig att se på. Månne den kanske blir hanterbar som plagg av en tvätt?

2. Tråkigaste stickprojekt. Trots att det innehöll det fantastiska att sonen önskade sig något stickat så kan jag nog inte säga att julklappshalsduken var såå rolig, trots det kalasmjuka garnet. 1r 1a i 1½ meter under tidspress var inte så himla inspirerande. Å andra sidan kan nog mottagandet bli höjt till ovanstående kategori: roligaste stickprojektet.

3. Största garnhändelse. Har nog inte riktigt hänt. Men en förutsättning är den rödfärgade ullen jag fick i julklapp.

4. Årets bästa läsupplevelse. Här har inte lästs något stickrelaterat alls tror jag. Inte i bokform i alla fall. Jag har hängt mycket ( = ungefär dagligen) på Spinning in Swedens forum och där förekommer visst stickprat. Men jag skulle vilja, med lite skohorn med avseende på ordet "läsning", klämma in den svenska stickpodden här.

5. Årets tema med variationer. Sockor. Hur mycket variation med avseende på modellen som det blivit kan ju diskuteras. Men med eller utan sprund, med resår ända fram på foten, tomathäl och paprikahäl. Jo, men det var ju några olikheter.
Ett annat tema med viss variation är färga med lökskal. Ibland blir det gult, ibland blir det brunt. Men jag har ju gjort vissa tester som gett vissa klargörande.

6. Det klurigaste. Kanske vantarna på skrå? Men de blev inte riktigt behagliga att ha på sig. Känslan "fel sko på rätt fot" infann sig, om än på händerna. (Man måste göra mer plats åt tumköttet. Kanske låta bli att göra hoptagning på ena sidan av tumsidan?)

7. Årets "Äntligen!" Svågerns tröja är klar! Fyra år tog det från tanke till leverans.

8. Årets "Det SKA gå!" Julklappshalsduken.

9. Årets snopnaste. Jag tror kategorin får utgå i år och ersättas med Årets "Nää!"

10. Årets träff: wwsipday! Sen var det ju kul att jag två gånger under sommaren hade lite inofficiell spinnskola här hemma. Eleverna hade kul och verkade intresserade av att fortsätta.

11. 2013 års planerade stickprojekt: Jag håller på med ett projekt nu som jag planerar vara klar med om några veckor. Då ska jag börja med en sommartopp i linne i det fastelila garnet. Sen finns det ju ett gult garn som ropades in en gång i tiden för att bli en sjal. Det kanske kan vara dags nu? Dessutom planerar jag att spinna ett tunt garn för att väva en sak av.

12. Angående planerade projekt inför 2012: revision

• fårbasker Ajdå. Måste kolla om det fortfarande är aktuellt.
• presenter åtgärdat/pågående
• svågertröjan KLAR!
• stickat av egenspunnet Hm. Fortfarande inga planer (men planer på att ge mig på att väva en sak). Fast jo, ett par vantar av det där tjocka garnet som verkar komma ur Louët-rocken.

Kvar från 2011 års planering är: Inget!

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2012?  Njae. Skulle väl möjligen kunna vara vantarna på skrå. Det var en idé som ville se vart den bar om den fick komma ut genom stickorna. Fearless dreamer stämmer nog bättre i år: gott om idéer och måttligt med tid att realisera dem.

Årets tacksammaste är en kategori som tillkom förra året. I år är de nominerade: Louët-rocken med tillhörande ull samt de röda lockarna och presentkortet. Att maken lyckades reparera en brist på gröna rocken tror jag vi få stoppa in här också.

Årets "Nää!" Det måste vara den gröna spinnrockens nuvarande hälsa, sprickan i tröskeln. Jag "borde ta tag i" den saken, men det har varit så mycket annat som har måstat ta plats här i livet så det är inte gjort än. Men det måste ske 2013.

Och detta var mitt 500:e inlägg. En annan mer bloggrelaterad (än stickrelaterad) sak har hänt under 2012: för första gången har det varit fler än hundra besök på bloggen på en och samma dag. Och det har hänt ett flertal gånger. Det tycker jag är roligt och trevligt. Jag hoppas att ni också tycker det. Förhoppningsvis blir det en del sticktid över under nästa år så då blir det kanske lite mer ordning på bloggandet också.

Årsberättelse 2011

Jag inser att de här frågorna kanske inte riktigt stämmer med mitt "garnliv". Det innehåller ju inte längre bara stickning utan även garnproducering. Men eftersom dessa frågor har hängt med hela tiden så får de stå kvar och så får jag svara så gott jag kan.

1. Roligaste stickprojekt. Två saker: maevastrumporna för de blev så snygga och hemspunna sjalen just för att jag nån gång började med ull och så slutade det med en sjal.



2. Tråkigaste stickprojekt. Sista babymössan, tror jag.



3. Största garnhändelse. I meningen "mest omfattande" är det helt klart det projekt som innefattar färga ull, kamma, så småningom spinna kambullarna och som redan resulterat i tretrådigt fingerspunnet garn. (Satellitsländetvinnat)



4. Årets bästa läsupplevelse. Jag har tre böcker som är nominerade, men ingen av dem har jag hunnit läsa speciellt mycket. Men mest knollror kommer jag nog få av ullboken som jag fick i julklapp. (Som kommer att redovisas sen nån gång.)


5. Årets tema med variationer. Kan det vara något annat än babymössorna? De flesta gjordes i samma modell, men det blev olika garn i dem.



6. Det klurigaste. Två saker nominerade. Den konstiga bruna toffeln som ännu ej fått någon make (stickad från mitt under foten och utåt). Z-muffen. Först gjorde jag en "inomhusmuff" och sen vidareutvecklade jag den till en utomhusmuff som dottern fick i julklapp.



7. Årets "Äntligen!" Nä, inte svågerns tröja i år heller. Det får istället bli när jag hittade en grupp blodspindelskivlingar.



8. Årets "Det SKA gå!" Någon av alla de gånger när jag slagits med en spinnrock om att tråden inte alls ska gå av utan bara bli fin och fara in på spolen i lagom takt.



9. Årets snopnaste. Den sista babymössan som jag på något konstigt vis fick för mig skulle passa en vuxen när jag lade upp för den. Men den misslyckade framställningen av färg ur avocoadokärnor tror jag tar priset. Det var inte bara snopet utan förtvivlat.



10. Årets träff Återigen kommer spinnrockarna fram och kniper diplomet. Två är nominerade: rockspaet och världsvida spinnaoffentligtdagen. Men mötet med min bruna rock kanske också skulle kunna platsa?



11. 2012 års planerade stickprojekt Jag har fått i uppdrag att sticka en fårbasker. Jag ska bara... först. Sen har jag två presenter inplanerade varav jag börjat på en. Den andra ska inte vara klar förrän om knappt ett år. Svågertröjan bör väl få ett avslut nån gång - varför inte iår? Sen tycker jag att något av de garn som jag hoppas göra borde få bli mer än garn. Men än har jag inte fått några visioner i ärendet.


12. Angående planerade projekt inför 2011: revision Jag skrev att jag väl skulle göra något av julklappsgarnet. Det ligger orört. Däremot blev födelsedagsgarnet en julklappsmössa, men odokumenterad.


Kvar från 2010 års planering är: svågertröjan. Som alltid.


13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2011? Tja. Fearless dyer snarare. "Allt" som jag har tittat på i höst har bedömts i termer av "kunna avge färg". Somligt har jag prövat och en del har jag förkastat.

Årets tacksammaste är en kategori som inte funnits tidigare. Det är en knepig sak att skilja i detta. Jag låter nog diplomet gå till alla tre som nominerats: den grå gotlandsullen, mohair-ullen(heter det ull?) och ullboken som jag fick av maken i julklapp.