måndag, juni 24, 2019

Årets sybingo har släppts!

Fredrika på vinden ordnar sybingo i år igen. Jag har bara precis sett Att, och skummat igenom bingobrickan, men inte hunnit ta in och fundera.






Följ nu länken och läs om regler och tips och vinster och allt annat som kan vara bra att veta, så kör vi!

fredag, maj 17, 2019

En lista

Jag hittade en lista hos Alicia Sivert om skapande. Jag är ju inte så multiteknikskapande som hon. Men det kan ju vara kul ändå.

Vilka tekniker skapar du mest i?

Stickning. Det är liksom så jag gör. Men ibland händer det att jag behöver ett garn som jag kan göra själv. Så då spinner jag. Fast egentligen spinner jag nog för att det är kul att fluff blir tråd. Sen kan man ju förhoppningsvis använda tråden också. Att kunna bestämma kvaliteten på tråden för att man har en tanke om användningen är en nivå jag försöker vara på. Förra sommaren sydde jag en del i tyg, men det hör till ovanligheterna. Jag skulle vilja utveckla det.  Sen kan det vara roligt att växtfärga också.


Vilken är din bästa sida som hantverkare?

Jag har tålamod.


Vilken är din sämsta sida som hantverkare då?

Jag har svårt för att sy i tyg. Eller klippa i det, kanske. Eller en kombination?

Vilket projekt är du mest nöjd med?

Men så kan man väl inte säga? Att jag kan välja mellan olika koftor i olika kulörer och grovlek är jag nöjd med. Att jag har tänkt ut något från början och sen tillverkat det är jag nöjd med. Men då är det ju nästan allt.

Men jag blev väldigt nöjd med att jag klädde om barnvagnen för drygt 30 år sen och den såg nästan precis ut så som den gjorde när jag blundade och sen gick in i tygaffären för att se om det fanns sånt tyg. Men nu finns inte vagnen i min ägo så det blir ingen skrytbild. Med tanke på min medfödda otur vad gäller klippa och sy satte jag upp en regel: Inga klipp efter kl 22. Det räddade mig från en hel del missöden.


Har du något katastrofprojekt?

Ja. En barntröja i bomullsgarn. Patentstickad. Alltså blytung. Aldrig färdig. Numera i nystan.

Vad inspireras du av?

Framsprängda bergsväggar, deras struktur och färger. Färgkombinationer. Former. Arkitektur. Garn. Knasiga tankar utanför lådan.

Vart tycker du bäst om att skapa?

Till målet.
Var jag tycker bäst om att skapa? Hemma i soffan. Kanske i uterummet.

Hur tycker du bäst om att skapa?

Sticka!

Vilket är ditt bästa skaparminne?

Kanske något där jag tar något gratis och gör något av det och det fungerar och så är det inte mer med det, men andra häpnar och undrar och jag förstår inte frågan. Gör inte alla så?
(T ex när jag tog fårull som fastnat i buskarna och gjorde en liten garntåt som jag då behövde. Eller när jag gick ut i syrenbusken och hämtade en klyka som jag kunde slynga med, istället för att köpa en slynggaffel eller försöka slöjda ihop en.)


Vilket är ditt sämsta skaparminne?

När avocadokärnorna kokade ihop till en slemmig gröt och mina förväntningar att färga garn den dagen gick om intet?

lördag, april 27, 2019

Inte så bara

"Jag är nu i hälpartiet." skrev jag i en kommentar till inlägget om trubbel på jobbet.
Jo ni. Där var jag länge, kan jag säga. Många gånger.

Jag hann faktiskt göra sockorna helt klara, så när som på dra av tråden, innan det uppdagades att makens vrister inte gick ner i de trånga strumporna. 
Så det blev till att göra om hälområdet. Rent av framför det för att öka maskantalet till 52 från 48. Men sen blev det i alla fall 48 maskor i resårskaften och det fungerar.

Idag är de ordentligt invigda och fick godkänt. Sista dagen med isfiske. Björkarna började slå ut i förrgår.

Så nu håller jag på med provlappar till den blå tröjan. Jag har nog fastnat för dubbelt garn på stickor 4 mm. Men jag har inte räknat på om jag har tillräckligt med garn än. 

Så tänkte jag göra typ Slanted sleeven eller Contiguos. Men Slanted sleeven har fel masktäthet och har ingen generell beskrivning. Det har Contiguos, men jag har för mig att den är väldigt hög i nacken. 
Så nu har jag beställt ett häfte från 1996, skrivet av Barbara G Walker för 276 kr. Antagligen är jag galen.
Men som jag förstod det på de andra metoderna "som  skiljer sig från Barbaras" så börjar man på axlarna för att sedan knyta ihop dem i nacken. Antagligen så som jag själv gjorde på min blå-grå sommartopp. Typ. Fast inte med "tå-axlar" utan med "axelsöm".

Riddarin är perfekt när det är kvällspromenad med hunden. Fast den är fortsatt oblockad.

måndag, mars 25, 2019

Blått garn!

Nu har det hänt!
Blått garn är inhandlat. Mått på mottagaren är mottaget. 

Kvarstår: härvla och tvätta garnet; nysta det, provsticka och sticka på riktigt.

fredag, mars 22, 2019

trubbel på jobbet

… kan få oanade konsekvenser.

Vi har såna där nycklar med en blå blipp på. Somliga lås blippar man, andra stoppar man in nyckelaxet i nyckelhålet och beroende på tillåtet tillträde så öppnar man dörren på sedvanligt sätt.

Häromdagen skulle jag blippa in mig. Men inget pip, inget klick i låset. Så småningom kom någon på att jag tappat både den blå knappen och kretskortet under. Jag har ingen aning om hur det gått till.

Så då fick jag lägga mina planer på hyllan och uppsöka låsföretaget istället. Sån tur att detta uppdagades en vardag mitt på dagen i den geografiska del av mitt arbete som ligger nära tätorten. (Det skulle kunna hänt några mil därifrån på helgen likaväl.)

Nåväl. På grund av omständigheter skulle det dröja att få till nyckeln så jag passade på att ta lunch, på närbelägna Coop, fast det egentligen inte var dags enligt min kropp. Så jag strosade in på Coop för att se vad som skulle passa mig bäst. Det visade sig vara det här:
Det är snart slut på vintern och Coop har som vanligt utförsäljning på raggigarner, och dessutom på mellanraggigarner.  Ta 4 betala för 3 respektive ta 3 betala för 2. Hoppsan. Den trasiga nyckeln gick på 675 spänn! Plus ett set med strumpstickor 2½. För man kan ju inte sitta och vänta med en massa garn bredvid sig utan att sticka! Det fattar väl alla.
(Jodå, jag fick i mig lite lunch också.)

måndag, mars 18, 2019

Riddari!

18 februari hände det!


Jag klippte i Riddarin! Det gick jättebra. Jag fick ju en så vass och fin sax av maken i present i somras.

Såna här knappar valde jag. Så småningom stickade jag knapphålskanten. Det visade sig att knapphålen behövde vara över tre maskor. Nå. Det går ju det med.

Sen  låg den ett tag. För jag hade ju hört att man skulle sy på ett fint band på baksidan för att täcka franskanten, men det kändes för komplicerat.
Men så häromdagen blev jag inspirerad av Limmodesign på instagram som bara vek in franset och sydde fast raden med virkade maskor i plagget. Hepp så enkelt det verkade!

Så då gjorde jag likadant.
Och sen sydde jag dit knapparna. För första gången använde jag mig av garn, det var ju så stora hål i knapparna.

Och lagom till att Melodifestivalsfinalen var klar så var koftan Riddari det också!
Jag har använt den en dag och den är liite stickig på ryggen när man bara har tunn trikå emellan och dessutom lutar sig mot bilstolens ryggstöd.
Dessutom så flärpar nederkanten upp om man inte knäpper igen. Kanske en blötläggning och en blockning av kanten kan göra skillnad för dessa båda problem.

fredag, mars 15, 2019

sommartopp med avläggare

I brist på fotograf så att jag kan modella så får stolen i "kuvösen" duga. (Yes! Solen är tillbaka! Man kan vara i kuvösen!) Nederkanten blev rätstickad och likaså halskanten. Alla trådar är fästade. Nu väntar vi bara på sommaren.

Det blev garn över. Och i mitt bakhuvud låg orden från garnförsäljaren: disktrasa. Jag tänkte istället: grytlapp.
Först började jag så här. Men repade upp och gjorde om:
Den är stickad med en teknik som jag inte vet vad den heter, dubbelstickning? Varannan maska stickas rät och hör till den här sidan. Varannan maska stickas avig och hör till baksidan som också blir slätstickad. Eftersom färgen växlar mellan sidorna (blå här och beige på samma ställe på andra sidan) så binds sidorna ihop och det blir ett tjockare tyg, men smidigt. Det knepiga innan man fått in rätta knycken är att hålla det garn som man inte stickar med just då på ett sådant sätt att det så att säga ligger inuti tyget. Inledande och avslutande beige kant stickas med två garn för att få samma kvalitet på tyget där. Det gäller också att hålla tungan rätt i mun på vilken färg som ska väljas. Jag har missat på ett ställe, men det får vara. Såna gånger tänker jag "Det är inget mästarprov. Kan jag leva med det? Är det lätt eller komplicerat att rätta till?"

Jag lade upp 42 maskor och stickade sedan första varvet med dubbelt garn. Nästa varv började jag med "dubbelstickningen". När jag maskade av stickade jag först ihop maskparet från fram- och baksidan innan avmaskningsvarvet. Hanken (som inte behövs hemma i vårt kök, men som ju hör till) är i i-cord-snodd.

Det blå garnet räckte längre än jag trodde, så nu håller jag på med en till.

tisdag, mars 12, 2019

Sen berättelse

Nej, jag var inte riktigt lugn och avslappnad vid jul.
Hur kan jag ha missat att berätta om sticklitteraturen jag fick i julklapp av min syster?
Min syster bor på Gotland, därav den lokala förankringen. 

Jag blev väldigt glad, då jag hört talas om Hermanna Stengårds arbete med att inventera gotländsk sticksöm på 1920-talet.
Så bra att bokförlaget Rediviva gett ut en faksimilupplaga. 
Mönstret med fåglarna på framsidan minns jag från en stickbeskrivning i tidningen Vi för sisådär 30 år sen. Och si! Originalbeskrivningen finns med på sidan 39 i Hermannas bok. Jag stickade den i ganska kraftigt garn till min då lilla dotter (eller före hon kom?) och den användes nog bara en gång eller nåt.

Plisséstickning har jag aldrig hört talas om. Men att sticka triangelmönster med omväxlande räta och aviga trianglar tycker jag mig ha sett i andra sammanhang, typ såna fiskartröjor som bara har mönstring upptill och då enfärgat. Jag har aldrig tänkt att det skulle ha någon sorts veckande effekt. Men det har det tydligen. En bok som inspirerats av en stickad kjol i Hermannas samlingar på Gotlands läns Hemslöjdsförening på Langska huset i Visby. 
Plisséstickningsboken är skriven av Ulla Persson och Kicki Trodin, samma Kicki som har Ateljé Huskroken. Därav den lilla pamfletten om deras garn som kom med på köpet.

Tack syrran!

tisdag, januari 29, 2019

startitis?

Så här långt räckte det ljusblå presentgarnet med bambu. Vi återkommer om fortsättningen längre ner.  I detta stadium befann sig den enda stickning jag hade när jag akut behövde en stickning! Inte värre akut än att jag kunde undvika ytterligare ett par raggsockor, men akut.  Jag gick ner i ullrummet och tittade i lådorna. Jag fann en hel del Gjestal naturgarn tretrådigt och Garntjänsts tretrådiga. Överblivna efter olika tröjprojekt. Månne de kunde bli en tröja NU? (Det är alltså inte något akut behov av stickat som gäller, utan ett akut behov av att sticka.)

Jag gick till maken: behövde han händelsevis en tröja? Nej.
Behövde jag en tröja? Njae … Men jag behövde en stickning, så vi kan nog klämma in en tröja till när den dagen kommer.
Den här gången gjorde jag en sån där uppläggning så att det ser ut som att resåren rundar uppläggningskanten, tubular cast-on. (Kolla en pikétröjekrage, så fattar du.)


Man använder skräpgarn som man sen klipper bort (på videon, från 5 minuter) eller petar upp (snåla jag: Då är det bra med ett halt garn).

Man lägger bara upp hälften av maskorna och sen gör man ett omslag mellan varje. Så tyvärr blev första försöket ca tio maskor för trång, men nu fungerar halsringningen.
Det blir en tröja med tunt ok, och den här gången får klimtinspirationen äntligen utrymme. (Se även gammalt blogginlägg)
(Fast den rapport som är längst ner ska repas upp. Efter att ha använt brunt i någon form i alla andra så blir det alldeles för hårt att använda grått och antracit.) Jag är nu alldeles i faggorna av ärmhålen, jag anar att det blir lagom sedan jag avslutat nästa rapport (=den som jag ska repa upp).


Den ljusblå sommartoppen ovan är också ett sätt att undvika att göra fler raggsockor. Efter att ha gjort de här

så kände jag att nu fick det vara nog. Och samtidigt … var det dags att utveckla.
Vad händer om man gör en Judys magical cast-on, som man ju gör när man startar sockor längst fram i tån, och så kallar man den "linjen" för axelsöm? Och så gör man "tåökningarna" bara på ena sidan och kallar det för ärm, och så stickar man fram och tillbaka och vänder på den andra sidan och kallar det för halsringning?
Ja, det går sådär. Det blir en liten bula högst upp på ärmen, så jag modifierade min idé. 
Istället gjorde jag en uppläggning enligt ovan, men stickade först en liten lapp med hälften av maskorna innan jag längs ena stadkanten tog upp maskor som jag på en gång dubblerade.
Sen fortsatte jag med min idé.
Det blev bättre, men någon annan får räkna ut hur det blir snyggast. Antagligen genom att göra lappen längre, kanske använda en ökning som man kan göra varje varv åtminstone i början innan varannanvarvsökningarna börjar och följer bålstyckenas lodräta "kant" längs ärmhålet.
Sen ska man också samtidigt tänka på hur man vill forma halsringningen och när det är lämpligt förena de båda axlarna i nacken och så småningom också framtill. Inte förrän då blir det dags att sticka runt runt.

Ärmarna blev några varv långa och jag gillar den anspråkslösa rullkanten som blir av att bara köra på med slätstickning hela vägen ut.

Men den senaste bilden så avslöjar jag lösningen på garnbristproblemet. Jag tog min magtröja och gick till LYS:en och frågade efter mer garn. Naturligtvis fanns varken kulören eller färgbadet så en annan lösning krävdes. Det fick bli ljusbeiget likadant garn.
Jag repade upp till strax under ärmarna och började randa en övergång: 1varv beige, 8 varv blått, 2 varv beige, 7 varv blått, 3 varv beige, 6 varv blått, osv. 
Nu håller jag på med sistslurken innan det är dags för att göra kanten. Jag tror inte det fungerar med slätstickning ända ner utan det får bli räststickning eller "falsk rätstickning" på slutet.
(Falsk rätstickning: *1 varv avigt, 1 varv 1r, 1a*. Det ser rätstickat ut, men det får lite egenskaper av resårstickning.)
Det blev en hel del blått över, men jag tror att jag gör halsriningen i blått istället för i beiget som jag hade tänkt förut. Så bryter det inte överenskommelsen om blått upptill och beiget nedtill

LYS ja …
Jag hamnade på en annan LYS ute i skogen och blev förtjust i en härva garn som jag aldrig brukar se åt. 
Genom att lägga härvorna i de sista solstrålarna hoppades jag att lystern i de blanka delarna skulle synas, men nja.
Fast egentligen var det ju den här medelhavsinspirerade färgkombinationen som först fångade min blick:
(Men som ni ser så är inte skuggsidan så lysterframkallande i bilderna.)
Tanken var en stor och underbart vacker sjal som skulle kunna bli en present. Snopet upptäcker jag att en härva nog egentligen räcker till en sjal, på stickor nr 8. Och jag som köpte två i var kulör. (För att jag inte riktigt kunde bestämma mig.)
Nåja. Det blir nog någon reda med det också.

Riddari?
Va? Jag hör inte riktigt … 



torsdag, januari 10, 2019

obloggad julklapp

Kommer ni ihåg den tecknade serien på tv Monsterskolan? Innan jag gjorde den rosa kanten uppe vid fingrarna tyckte jag att de här halvvantarna/handledsvantarna var ganska lika Oblina.


Ett helt hemmagjort projekt, om man bortser från att ullen är fådd. Gotlandsull och rosa fina lockar som jag fick i julklapp för en del år sen, köpta hos Limmo Design.
Garnet spann jag på Louëten, också en julklapp för en del (fler) år sen.

Bonusbild:
Man är nog ganska nördig när man snabbt läser ULLGARNER på den där fina skylten i december …
Jag hann faktiskt fundera över i vilken riktning affären skulle ligga innan jag läste noggrannare ...

onsdag, januari 02, 2019

Årsberättelse 2018

1. Roligaste stickprojekt.
Den bruna (ännu inte klara) riddarikoftan, den grå sirikoftan, den blå sommarkoftan

2. Tråkigaste stickprojekt.

Kanske att inte ha större fantasi än att återigen lägga upp till ett par raggsockor. Jag tror det blev tre par på raken här i höst.

3. Största garnhändelse. 
Det blev faktiskt grönt av blå lupinblommor!

4. Årets bästa läsupplevelse/poddupplevelse.
Nördic knitting levererar ännu!
Kan man räkna in sybingon här? Den var jättekul i år! Nästa år ska jag försöka komma ihåg att tipsa min kollega.

5. Årets tema med variationer. 
Variationer? Ja kanske lite. Men sockor i alla fall. (De två senaste paren som blev klara är inte redovisade än.)

Kan också vara fyra koftor, varav tre är klara: 

En är gul och hemgjord ända från ulltussarna; 
en är blå och av en sladdrigare variant än jag brukar sticka; 
en är en grå Siri, 
en är en brun Riddari och således stickad nerifrån, till skillnad från de andra, och ska steekas.

6. Det klurigaste.
När louët-rocken föll isär och jag skulle laga den. Men hur kommer man åt?

7. Årets "Äntligen!"
Gula hemspunna koftan!!

8. Årets "Det SKA gå!"
Kan också ha varit när Louëtrocken föll isär.

9. Årets snopnaste. 
Kanske att den antika tvättmaskinen inte gick igång? 
Eller att det tretrådiga omgjorda sockgarnet blev så ojämnt fördelat i färgerna? 
Eller att min underkjol gömde sig i några månader så att jag behövde sy en ny? (Ej redovisat)

10. Årets träff 
Två gånger har jag haft spinnskola för en elev i taget. 
Stickcaféerna på Reuterdahls matsalar uppskattar jag. 
Samt träffen jag kallade samman till för att få en prick i sybingon. 
Måste jag välja? Nä!

11. 2019 års planerade stickprojekt
Nej, jag har nog faktiskt inga planerade projekt. Mer än att klippa steeken på Riddarin och göra klart den.
Och att se vad det blir av mitt lilla klur-projekt som jag håller på med där jag använder det ljusblå garnet jag fick i somras.
Och så får vi se hur det går med syskonbarnen.

Sen finns det ett projekt som jag inte vet hur det går med: auktionen till förmånen för Musikhjälpen gav 400 kr, vilket jag är jätteglad för. Men jag har inte fått svar från vinnaren om när spinnkursen ska ske. Det finns en del logistiska hinder, verkar det som.

Ska vi fortsätta på icke-stick-projekt så har jag en dröm om att sy en skjorta också.

12. Angående planerade projekt inför 2018: revision
Bli klar med gula koftan! Check!
Och med den tjockgarnade oktröjan. Check!
Sen har jag nog inga planerade projekt. Det skulle vara om syskonbarnen inkom med önskningar till lovade tröjor. Men de växer väl per månad i den åldern så det kanske är smart att vänta med det. Syskonbarnen har i ett fall inkommit med färgönskan. Men alla andra parametrar är obesvarade.
Jo! Men den där Klimtiga koftan: Høstruta. Den kan jag tänka mig. Det skulle bli premiär för steekning. (Hjälp!) Nej, den har inte blivit av. Men den är fortfarande fin.
Att faktiskt ta tag i Fiberprojektet skulle kunna vara nåt. Och att överhuvudtaget spinna upp alla fiber. Och färga lite med allt färgmaterial jag har. Ähum … lite spunnet har det blivit, och lite kammat. Men jag har inte riktigt haft ro till det. 
Och färga grönt med lupin har jag ju fått till. Men det gjorde ont i mig i somras att se alla lupinerna stå där och invadera dikena och ingen var där och frossade i att plocka åt sig färgningsmaterial. Det blir ju så vackert ockra eller grönt.

Kvar från 2017 års planering är:
Ja just det, spinna en koftmängd av gotlandsull. Jag får återkomma.
Likaså har det inte gått iväg någon beställning till Magasin Duett.

13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2018?
Tänk om jag hade kunnat svara "ja!"? Men nej. Ännu har jag inte vågat klippa steeken … (För jag tänker att jag behöver vara skärpt och jag har inte haft de förutsättningarna än sedan det blivit dags.)
Men jag var ganska fearless när jag satte saxen i den ofärdiga klänningen och gjorde en kjol av den istället. Det är jag väldigt nöjd med. Att alls sy är jag också nöjd över.

14. Årets tacksammaste
Kanske var det hon som var här och lärde sig spinna ute på altanen?
Eller hon som fick de grå vantarna med röd mudd?
Eller den slaktade klänningen som nu äntligen fick bli en färdig och användbar kjol?



Årets mest frustrerade bloggare? Jag försöker verkligen få enhetliga brödtexttyper resp rubriktyper. Men det försöker inte blogspot.
Må detta inte bli starten på en ovänskap.