Färdig!

Om nu blogspot hade kunnat låta mig plocka bilder direkt från telefonen så hade ni kunnat få se... eh ... nä just det, man måste ta bilderna också.

Ja, men när det är gjort så får ni se en kofta i alafoss-lopi som jag började på för cirka ett år sen, men som kom på skam när jag bröt handleden. Sen när jag återupptog den och började på ärmarna så visade det sig att hag fick gå upp från nr 5 till nr 7, tror jag det var. 5 blev ett mysigt tyg när jag stickade fram och åter, men sen tätnade masktätheten betydligt när jag skulle sticka runt. Mysko.
Igår kväll fick den äntligen knappar. Eller ja, själva knapparna fick den för några månader sedan när jag handlade dem i den braiga knappaffären i Övik. Men så var det slutfinishen ... Men nu har det varit så otroligt kallt några dagar (efter att vi fått absurt mycket snö!) så nu kändes det nödvändigt.
Bara därför(?) har det nu blivit ca tio grader mindre kallt. Kanske spelad det in att jag köpte ett par Dobsom-byxor idag också. (Såna där täckbyxor med dragkedja längs hela benen som man kan öppna i midjan.)

Ni skulle också få se min olle!
Den är stickad av hemspunnet tjockt garn. Minns jag inte fel har ni sett härvorna som till vikten borde räcka. Men somligt garn skulle man nog kunnat göra en mysig matta av ... tjockt och starkt.
Nu är den inte bara stickad -- trådarna är fästa idag.

I väntan på att få ändan ur och avsluta dessa projekt har jag stickat strumpor.
För en del år sen köpte jag boken Sockinnovation av Cookie A. Jag hade då sett strumporna Rick, men de har aldrig blivit av. Istället har jag nu gjort en och en halv Kai-mei. Förutom att jag gjort resår även på spetspanelen. Jag använder ett ljusblått mellanraggigarn med en viss melering. Fast jag hade inte förstått att det fanns tunna mörkblå ränder på dem. Jag trodde det bara var spräckel.
Jag tog kort på den färdiga på foten häromdagen. Men som sagt: blogspot vill inte samarbeta med mig om jag inte lägger mina bilder i ett moln, "nån annanstans". Men det är en idé som jag inte tilltalas av så vi får lösa det en annan gång.

Ingen ordning

Det är ingen ordning på den där bloggaren Cessi. Hon tar inte kort på allt hon stickar och hon skriver inget om det heller. Kort sagt: hon bloggar aldrig.Ja, precis så är det. Däremot jobbar hon och jobbar och jobbar. Och så håller hon på att sälja hus så hon städar och kastar och skänker och rotar och rotar och rotar. Så det där med bloggandet ligger lite väl långt ner i prioriteringsordningen så det blir inte gjort.
Trots det så händer det en del på stickorna.

Tidigare i höst, när gula koftan gick i stå och hon rotade fram sin hög med "lite trasiga stickade tröjor och koftor" så fann hon souvernirkoftan hennes man kom hem med från Färöarna ... 1992? Den uppvikta mudden på ärmarna hade slitits ut i vecket och så hade den därmed lagts åt sidan. "Månne man kan laga den?"
 Tanken har varit uppe många gånger, men har inte blivit till handling på grund av fel garn att ersätta muddarna med. (Fel färg, fel tjocklek, fel ...)

Det där är ingen färdig-bild, utan visar bara hur jag stuckit in rundstickan i ett varv innan jag klippte bort den gamla mudden. Tanken fanns att göra en tutorial om att ersätta mudd, men det blev inte mer än så här. Det finns en mudd nu, i något ljusare färg. Men det uppdagades också att garnet som löper på insidan, mellan maskorna av den färgen, är rätt slitet. Så jag spann lite ljus ull för att laga med. Den sitter kvar på härveln. Men jag var smart nog att spara den trasiga mudden för att kunna laga med det garnet också. Tror jag. (Ingen har riktigt koll på vilka bra-att-ha-grejor som finns kvar. Väldigt många har försvunnit iväg här senaste månaderna.)
Så, en halvlagad köpekofta finns det.

När jag stickade senaste babymössan, så började jag med att sticka i mellanraggigarn. Men för att få lite roligare vad gäller färgrapporterna så stickade jag den med två ändar av samma garn, fast med olika färg just där och då. Modellen är samma som tidigare.

Men hur det nu var så blev det inte den här till den lilla flickan.
Så då blev den över. Och så fanns det mer garn kvar. Och så var det lite kul det här att sticka med två ändar (byta garn varje varv, inte varje maska. Således inte tvåändsstickning.)
Så då blev det några till.

Men de är mer i nyföddhetsstorlek. Nu ligger de i en låda och väntar på nyfödingar, och den första har hamnat där med.

Den gula koftan har stickats med ett utdrygande garn: ett garn som är aprikosfärgat av avokado. Två eller tre varv med "rätt" garn och så ett varv med det aprikosa. Så har jag hållit på sedan ärmhålet. Det syns inte att det är ett enfärgat varv här och var, men helhetsintrycket är att det blir lite mer pastelligt än i delen ovanför. Så tog jag mig ner till där jag kan tänka mig att en mudd kan finnas. Och i så fall en grå gotlandsmudd. Sedan tog jag mig an ärmarna och stickade likadant så långt "rätta" garnet räckte. Så nu är den koftan i läge: väntar på mer rätt garn. Och rätt garn kan det bli när jag borstat lockar så att jag kan börja spinna. Just nu är läget: borstar ull som inte är lökfärgad. Men det finns ganska mycket kvar att göra där. Och jag tänker att det är bättre att jag borstar klart allt så att jag kan mixa när jag spinner, istället för att råka göra långa haranger med lika färg som hamnar på var sin ärm ... Been there done that. Eller i alla fall att garnet inte riktigt varit så homogent som jag utgått från.

Dessutom har jag stickat raggsockor. Nu är tredje paret på kort tid på stickorna. Det ena paret for just iväg som nygiven julklapp. Hepp, så blev inte de dokumenterade. Men det var en lite kul julinspirerad färgning.

(Bild från jarbo.se)
Som vanligt stämde inte mönsterrapporterna. Och rätt vad det var så var det en knut, ja rent av två i samma nystan.
Så fastän jag omsorgsfullt letade och fann samma ställe i rapporten för starten så blev det olika vid hälen. Fast den andra knuten gjorde i alla fall så att rapporterna nästan hamnade på samma ställe på foten sedan. Det var några varv "snett" bara. Men det retar mig ... (Jag tycker att Järbos bild är för ljus för att stämma med verkligheten. Det mörkrosa är mer rött.)

Nu när jag hämtade bilden från Järbo så inser jag att den sidan kunde de ha utskriven på Coop. Så slipper man köpa grisen i säcken om resultatet. Den färgningen jag stickar på nu vet jag inte om jag valt om jag vetat resultatet.

Är jag ifatt mitt rapporterande nu?
Då får jag väl sätta mig och klura på årsredovisningen ...

Påskdag

Solen värmde och havet var öppet och hunden badade och maken fiskade. Jag stickade frenetiskt för att sockorna skulle bli klara. Det blev de -- klockan två på natten. Just då var jag lite irriterad över att det hade kommit datapatiens emellan under dagen. Varje minut mindre patiens hade kunnat lägga mig en minut tidigare. Å andra sidan kanske jag behövde de pauserna då ... Och jag konstaterade nöjt att nattstickningen skedde utan några som helst misstag.

Nu är de klara i alla fall och sitter på rätt fötter.
På den högra strumpan i bild ser man att rapporten är längre än strumporna. Jag är inte helt övertygad om att det är en bra sak för strumpgarn.

mellanraggi

Asså ... Jag gillar Järbos raggigarner. Mitt Coop Forum har mycket garn (vilket jag häpet upptäckt inte gäller alla CF). I slutet av vintern brukar det vara rea på raggigarn och jag köper på mig. Ska man "hoppsan" iväg på en resa och inte har någon lämplig stickning så kan man sno med sig två nystan och en rundsticka och så är man rustad. Enkel akutlåda där alltså. Man kan väl inte få för många raggsockar? Och får man det så kan man vara generös.

Jag gillar också idén mellanraggi. Sockstickningstrenden är stor i stickvärlden har jag förstått och varför inte gynna ett mer lokalt företag än tyska och amerikanska? Mellanraggisockar kan man ha istället för köpesockar och när vintern är så mild som den som snart är slut så behöver man inte ha mer än såna, istället för tunna köpe plus raggsockar.

MEN, jag gillar inte att rapporterna inte är lika i nystanen.

Med så här långa rapporter så tar det ju hur lång tid som helst att hitta samma del i det andra nystanet. (Här ser det ut som att jag har frångått mitt vanliga två-på-en-rundsticka-stickande. Och det är för tillfället sant. När jag kom till hälen var kabeln för kort för att det skulle vara bekvämt att sticka två på samma gång. Been there done that och man kan ju lära sig av sina misstag.)

Och när det gula kom på skaftet till höger började jag tro att jag återigen fått två nystan som var nystade åt olika håll. Så där satt jag och stickade och var arg lite grand i förväg för säkerhets skull. (Om det nu var så som jag misstänkte alltså.)
Ska man repa upp och göra om och vilken av sockorna då?

Sen när jag kom ner på sulan så började jag fundera på om det här mönsterstickade egentligen är speciellt snyggt i det här garnet. För det såg så snyggt ut med det här garnet i slätstickning.

Nåja, jag sammanstrålade med den tilltänkta sockbäraren (i varje fall tänkte jag på henne när jag såg garnet, men det kan ha varit mig själv jag tänkte på när jag började på den här stickningen) och hon gillade strukturmönstret så då fortsatte jag.

Men så kom jag hit!

Nej! Så kan man ju bara inte göra! Man kan inte bara knyta ihop två tåtar som har precis hur mycket rapport som helst mellan sig!

Så jag lindade upp kvarvarande nystan runt en möbel och letade efter ett ungefärligt samma ställe i nästa rapport och återupptog stickandet där.

Under min frustration om färgrapporterna i den här stickningen har det kliat i fingrarna på mig om att tänka spinnare. Spinnvänner som spinner från färgade topsband brukar ibland riva isär topsband för att slippa såna färger de inte vill ha eller få dem i en annan ordning. Med erfarenheten av mina omgjorda garner (4-trådiga raggigarner splittras och tvinnas om till 3-trådiga) så känns det inte helt främmande. Om det inte vore för att nu pratar vi 6-trådigt garn ...

"Vad är det för sockbeskrivning då?!" hör jag nu hojtas från längre bak i publiken. Jo, det är Rick ur den där boken jag köpte förra året. Det visade sig att Rick, som är det mönster som jag spanade in och är anledningen till att jag köpte boken, stickas med garn som är lika långt per vikt som mellanraggi. Tocken tur.