Helt plötsligt insåg jag att Lotten skulle vara i grannstaden och lyckades pricka in den vistelsen när jag var hemma utan en massa inbokade åtaganden.
Eftersom jag för att hinna med bussen såg lite hippsomhapp ut vid anländandet så slank jag in på toaletten/garderoben på det flotta hotellet för att ordna till mig. Spegeln verkade inte vara uppsatt av någon lång person. Eller så kanske det är själva bålen som är intressant?
Nå, jag fick sen lära mig att man inte ska gå på de mjuka mattorna i trappan. Jo, om man vill motionera och vara anfådd när man kommit upp till översta våningen.
Efter att ha inspekterat omöglet i badrummet gick vi iväg och såg till att hon fick äta. Efter ett tag hade servitören sprungit fram till vårt bord också. Sen fick jag hälsa på Jonas Hallberg och så lyssnade vi på vad han och Mark Levengood hade att säga.
Efter det gick jag med "hem" till Lotten för att hämta min kofta innan jag gick ut på vårpromenad med picknicklunch.
*HÄR borde det nu finnas en liten film à la Elisabet-i-Ystad, men när jag kom hem så sa kameran att den inte alls hade någon sådan film. Och nu är det ju så dags att komma på det, så den blir ni utan.*
Efter frisk luft och många fönster fångade (kommer så småningom att visas hos nämnda Elisabet, var så säkra) gick jag tillbaka till huset med stora lejon och lyssnade på Lotten, och lite Jonas också i början. En rosa(?)citronsjal i vardande blev jag också lite bekant med, iaf stickerskan. (Ljuset var inte så bra så jag troor den var rosa.)
Ja, och sen var det nästan dags att säga hejdå och åka hem. Så då gjorde jag det.
Hon är precis så trevlig som i bloggen, Lotten. Men jag hade gärna pratat med henne i två dar till utan en massa trixiga avbrott. Det får bli en annan gång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Kolla, det blev ju inte ens ett offtopicinlägg eftersom du har egenstickade snygglotröjan på dig på bilden!
Tack för titten i min blogg
Jag fick nyss en kommentar från en som hade velat vara i Söderköping i kväll - och nu skriver jag likadant, fast det gäller dina trakter.
Citronen var inte rooosa, den var liiila! Fast det var nog som sagt svårt att se i dunklet.
Det var kul att träffa på dig som jag mest känner som kommentator hos Lotten, men också som stickare! Hade du dessutom varit översättare också hade det bara varit FÖR bra ...
Ja vi måste begränsa det goda så det inte blir för mycket, görel. Välkommen hit!
(Som kuriosa kan nämnas att jag för sisådär 25 år sen hade en blus som var rosa som min mamma envisades med att kalla lila. Eller om det var tvärtom. De där färgerna ligger ibland för nära varandra ...)
Men du görel, vi har även andra gemensamma intressen ser jag i din presentation.
Vad? Vad? Do tell!
Skicka en kommentar