julklapp

Att sticka en älgmulesnipa är inte svårt.
Man börjar i aktern och formar en båt.
Men sen blir det värre, de sjunker så lätt
om man inte tovar så det blir tätt.
Bli din egen läst
så passar klappen bäst.

Det här var vad jag (inte) avsåg när jag skrev om att förverkliga drömmar.
Eller, det beror på hur man tolkar texten.

Jag drömde ju en dröm om att sticka sockar på annorlunda sätt. T ex underdelen först och så överdelen när man vänder upp framför tårna.
Men tanken var ju inte att det skulle se så här förfärligt ut.

Eftersom det var tofflor som skulle bli så tänkte jag "rejäl sula" och har därför *stickat en maska, föst över en*, både på avigt och rätt varv. (Naturligtvis är det maskan som stickades på förra varvet som föses över på det aktuella.)

Av någon anledning har bottnen av detta blivit långrandig. Nå, det köper vi, både stickerska och toffelfåare.

Jag hade inte trott att det skulle dra ihop sig så mycket på varvet, sulan är verkligen bara en sula trots att jag lade upp så att det var normalt många maskor för ett halvt strumpvarv.

Och därför blev jag lite orolig över att det skulle bli trångt i tårna. Så när jag gjort en "tåvändning" (se hur jag börjar när jag stickar strumpor från tårna) och skulle börja sticka fortsättningen (eller om det var redan när jag stickade de längre varven?) så stickade jag dubbla maskor.
(Och när jag kom över till ovansidan stickade jag vanlig slätstickning. Fast med en "dominohoptagning" mitt på: lyft 2m rätt, sticka 1m, dra de lyfta över den stickade.)

Men ... alltså ... nosen på tofflorna hamnade mycket längre fram än där jag gjorde vändningen ... tofflorna var sisådär 5-6 cm för långa. (För att inte tala om vilka katedraler som tårna skulle vistats i ...)

Nåja. I det skick som bilden visar paketerades de. Gavs de bort.
Men sen har jag repat upp överdelarna och korrigerat:
inga dubbla maskor
hopsättningen med bottnen sker i varannan maska i bottnen.

Har vi tur är de
a) snart klara
b) passande utan att behöva tova. Jag är nervös över att det ska bli fel där.