torsdag, september 25, 2014

För övrigt kan meddelas

  • att det där med ärmhål tar vi och struntar i ett tag. Jag anar att jag skulle behöva sätta mig ner och studera ärmkonstruktion på riktigt och sluta chansa. Eller behöva ... jag skulle vilja göra det för att jag är nyfiken. Undrar om man kan tubba nåt studieförbund till att hålla en kurs som passar mina krokiga arbetstider. Dessutom har vi i natt haft frost och det lär inte bli sommar än på ett tag.
  • att jag inte kunde låta bli att köpa två nystan mellanraggi på Coop häromdagen för det var så grann karamellvitaminfärg på dem. Kanske skulle ett nystan kunna räcka till ett par strumpor men varför chansa?
  • att jag inte alls behöver mer strumpgarn och att jag nu håller på med ett par tå-upp-sockar av mitt andra omgjorda tretrådiga garn. (Jag började med 10 maskor sådär virade runt sticka och vajer. Det här är till mig själv och mina anteckningar.) 40 maskor på ett varv syntes vara lagom, men sen började foten få större omkrets och jag fick för mig att göra ökningarna mitt på ovansidan foten. Sådär som jag anar att jag minns att Maevastrumporna ökades. Men om det blir bra vet jag inte. Allt sker i slätstickning och garnet är så sobert spräckligt (än så länge) så jag är så nöjd med att jag bara tog två kulörta trådar och därtill en vit. 
  • Den fina strumpboken som jag beställde onödigt långt bort ifrån och onödigt dyrt har anlänt, men det är så in i baljan många maskor på deras varv, typ 60 maskor och 2mm tunna stickor. Sånt garn tror jag inte att jag har. Eller så menar de att man ska använda sånt garn jag använder fast på väldigt tunna stickor. Nu använder jag 3mm:s till strumporna i punkten ovan. När jag stickade strumpor i entrådigt raggigarn (en kardel ur raggigarn alltså) för en del år sen (prebloggtid) tror jag att jag hade så tunna stickor. Så frågan är hur jag ska räkna om för att få allt att harmoniera med mina fötter. (Och så är alla strumporna i boken stickade uppifrån så det blir jätteknasigt att försöka tillämpa den på de här strumporna.)
  • ytterligare en liten härva natthimmelsblått garn finns.Nu är det bara 30 gram fluff kvar.
  • min älskade svagger den tredje har fått förslitningsskador på ärmkanten. Varför kan inte bara kläder hålla? Nu börjar jag känna att jag är onödigt enjängd som "bara" stickar svaggern och har börjat jag titta efter andra koftmönster. Men i väntan på att komma till skott så borde jag antagligen göra nåt åt ärmkanten ... En sån här gång hade det varit skönt med uppifrånstickade ärmar: bara att repa upp och byta ut garn.

2 kommentarer:

Karin sa...

Vilken lysande idé! Varför stickas inte ärmarna uppifrån? Hela tröjan förresten, för visst är det oftare som nederkanterna blir utnötta?

Cecilia N sa...

Det ÄR en lysande idé. Top-down är lättare att prova under arbetets gång. Och så kan man lättare byta ut nederkanterna. Men traditionen bjuder att man stickar nerifrån. Åtminstone har jag inte hört talas om top-down förrän på senare åt.