fredag, januari 08, 2016

slipover ...

När jag röjde lite i kategorierna här till höger häromdagen så retade det mig att det stod att jag fortfarande stickade på slipovern. Det gör jag ju inte. Den har jag väl inte varit nära sedan 2014. Den har bara hängt över en stolsrygg med ofästade trådar sedan dess. Varför då?

Jaa, kanske för att jag inte riktigt uppskattar hur färgmönstringen korresponderar med kroppsformen? Den är kolossalt lätt, entrådig, och bara 100 g tung. Kanske jag ska vänta med att göra mig av med den tills sommarens äventyr är överstökat. Den kanske skulle kunna vara bra att ha då.
Men annars så är det nog så att den här kanske hamnar rätt i 2nd-hand-påsen.

6 kommentarer:

Liisa sa...

Men, så tokigt det blir ibland. Går det att färga över om du ändå är nöjd med resten?

Bloggblad sa...

Innan jag läste texten, var första tanken att mönstret blev lite konstigt... Själv minns jag en jättesnygg senpasgul randstickad (eller vad det heter när man gör lite bredare än resårstickat) polotröja i ljust senapsgul. Såååå snygg. På mönsterbilden. Innan den blev ihopsydd och satt som ett korvskinn runt mina kurvor. Vilken besvikelse!

Cecilia N sa...

Jag lägger inte ner möda att färga om. Jag har smååå funderingar på att göra om halsringningen, så att den blir bak och fram. Baksidan verkar nämligen inte ha samma knas. Eller så säger jag "Tra lala!" och står ut tills jag inte står ut längre.

Ja det är knepigt det där med olika kroppar, Bloggblad ...
Interweave knit har ett nyhetsbrev som sänds ut typ alla vardagar. Jag fick med tiden spunk och sade upp det. Men ibland hade de "reportage" om tröjmodellerna som modellat i tidningen. Redaktionens olika formade kroppar trädde dem på sig och så kommenterades resultatet, typ: på Carol är den här tröjan lite trång, men på Betty passar den, även om man kanske skulle ha trott att man skulle ha valt en annan storlek till henne pga bla bla bla. Om den hade varit längre/kortare så hade den varit mer smickrande för Paula osv.
Det var naturligtvis inte för att göra narr av somliga kombinationer de här reportagen gjordes, utan för att man lättare skulle kunna identifiera sin egen kropp i ett liknande resultat. Dessutom uppmanades man ju på det viset också att tänka lite utanför beskrivningen.

Jag kommer ihåg en kofta som jag tyckte var URsnygg i tidningen. Men så gick jag på stan och provade en kavaj som också hade rundade hörn mitt fram nere. Det blev tydligt att jag skulle tas för syster till Vanheden och Magnus i Fem myror om jag skulle satsat på det.

Unknown sa...

Så intressant! Jag älskar allt blommigt, ända tills det sitter på min kropp, då är det helfel. Smart om bak-framidén funkar!

annannan sa...

Detta är en av de stora finesserna med Ravelry, tycker jag. Jag tittar alltid på hur en tröja sitter på¨någon som jag, alltså plattbröstad och tunn över axelpartiet!

Och med det sagt, så undrar jag - lite försynt - vad det här är för storlek? Och om du är intresserad av att byta mot ostickat garn, ifall det skulle vara så att den här tröjan som jag gillar skarpt passar mig.

Hoppas du inte tycker jag är framfusig.

Cecilia N sa...

annannan, jag trodde du var en ravelrybekant, men hon förnekar att hon är du. Vem är du?