framme vid delningen

Idogt stickande ger två resultat: ont i tummen och halv tröja. Skillnaden mellan förra försöket och detta är ungefär som nya mörka jeans och gamla urtvättade. Färgerna är inte alls så kraftiga, men resultatet blir inte alls oävet så här heller. Hade jag inte haft det första att jämföra med hade jag varit mer än nöjd.

Nästa!

Visst blir den snygg? Fast haha ... Gissa vem som återigen har för lite garn? (En riktigt riktig lågoddsare.)

För att få det här fina merinogarnet att bli i trakterna av lika tjockt som det rosa så behöver man dubbelt garn. Och minst dubbelt så mycket som jag har ...

Lösningen får bli att istället för att ta dubbelt merinogarn ta merinogarn plus tvåtrådigt garn från Mejeriet som blev över när jag en gång stickade en tröja.

Jag har nu påbörjat denna nya modell och den blir ungefär lika bra, men mer nedtonad i färgskiftningen. Ni får se sen när det finns ljus nog att fotografera. (På nedre bilden är det samma stickning som på övre, plus mejerigarnet.)

Idéer

Rätt vad det var fick jag en idé och "var tvungen" att testa den. Och då i det tydligaste garn jag har.

Nej, jag vet inte vad det kommer att bli, om det blir något. Får fundera några varv till. Men det var skoj att få en idé och känna att jag behärskar att testa den.

Barntröjan närmar sig axlarna. Den första färgen på garnet räckte tills ärmhålen på bålen samt till ärmarna. Den andra färgen är inte så dum den heller. Men ljuset tillåter inga bilder som det blir nåt av.

Det här är en annan bild som jag har en idé kring. Men den ligger bara som en diffus längtan, som den där med Gustav Klimt.

Snabbstickat

På sprays portal fanns en bild som fångade mitt intresse. Den översta här, den går nog fort att sticka. Eller vad säger ni?
Stickor nr ... 35?

Miljöblogg

I somras sa maken att egentligen är det inte riktigt klokt. En och en halv timme i veckan går han runt på vår (kraftigt lutande) tomt med ett sånt här åbäke och låter och luktar illa och kostar pengar. När vi flyttade hit hade vi med oss vår handjagare från vår förra, totalt platta, tomt, men när den gav upp så förebrådde jag inte maken för att han inte vill ha en handjagare till. Större och, som sagt, mer lutande tomt.
Nu i somras var han mer inne på att skaffa får.

Såna här kanske?
Inte mig emot. Gräsklippning med inbyggd gödsling, dessutom med bonuseffekten "gratis garn".

Dessvärre lär miljökontoret ha något att invända antar jag, får inom stadsplanen.
För att inte tala om den vilda jakthunden. Månne man behöver en border collie?

På måndag!

Då är det Blog Action Day.

Enligt någon sorts kommitté ska våra bloggar då på något sätt försöka innehålla något miljörelaterat.

Så nu go'vänner får vi försöka tänka ut nåt sätt att få detta att fungera.


För övrigt är strax swaggerns bakstycke klart. Och måtten är fådda.

I väntan på ...

Nu har jag kommit så långt på lillans tröja att jag ska skilja fram- från bakstycket. Och då tänkte jag istället börja med ärmarna så att skarvgarnet sen kommer som ett ok, ungefär. Då behöver jag veta hur långa ärmar jag ska göra och då behöver jag mått... som jag slarvat bort. Äsch. Hallå, syrran! Mejla måtten snarast!

Så stackars lilla mig (eller nåt). Då får jag börja med min swagger nr 2, för nr 1 är snart inte i skick att ha bland folk. Jag tycker jättemycket om den och fått många komplimanger. Den här gången gör jag den i antracit-antracit. Att ha ljusare kilar till antracit skulle bli för mycket likt en schnauzer befarar jag. (Inte ont om schnauzrar, och den där svarta med silver i ögonbrynen är den snyggaste färgen, men jag tycker den färgen gör sig bäst på ... schnauzrar.)

Värdinnan i onsdags visade sig bara ha lite rost på kunskapen, med lite gnuggning så sken handlaget blankt igen och hon satte högsta fart med sitt projekt. Bredvid satt en yngre stickerska som gjorde sina första ronder med stickor och garn. Det blir säkert en halsduk av det. Kameran var med, men den togs inte fram.

Is no more

Kan någon förklara varför jag mäter så sällan?

Var och en kan ju förstå att en rund treåringsmage med en omkrets av 65 cm, som allt halkar av inte går att klämma ner i en sån här tröja, elastisk eller inte, utan att tröjan far opp och i alla fall lämnar magen bar.

Ripp it ripp it ripp it. Ritsch ratsch. Mer ribbor till bredden.

Tur nog är inte treåringar så stora så fastän jag började om igår så är jag nu snart uppe vid ärmhålet igen. 6 maskor bredare. Fast jag är skeptisk. Om jag inte drar i den så är den lika liten som föregångaren. Helt klart ska här blockas!

Ikväll ska jag på ett "hemstickcafé" och lära värdinnan och några till att hantera garn och stickor. Det ska bli skoj!

Den här tröjans ersättare får följa med. Det här garnet ska bli en tröja och inte vantar. Fördelen med fler maskor på varvet är att de diagonala linjerna nästan försvinner. De finns bara lite i början.