Jag satt och lyssnade på en föreläsning och stickade. Och insåg att de här olikfärgade strumporna är pedagogiska. Det är lätt att se vilken som är "strumpa A" och "strumpa B". Så därför kommer här en liten resa runt ett varv på de båda! Hänger du med, Bloggblad? Ni andra är också välkomna förstås!
Om man vill prata illa om rundstickor kan man nämna att de har en förmåga att vilja vrida sig som de själva vill och inte alltid som man själv vill.
"Bra tant reder sig själv" tänkte jag och använde låren som skruvstäd för den här fotosessionen. (Undrar hur många konstiga sökningar som kommer att hitta den här bloggen med den formuleringen ...)
Längst till höger finns ändarna på strumpstickan. Tittar man riiktigt noga kan man även se bakänden på en säkerhetsnål. Den sitter på den strumpan för att där börjar varvet på de båda strumporna. Att sticka med stickorna så "ihopsnörda" går ju inte. Det är en av anledningarna till att man har strumpstickor istället för jumperstickor när man stickar runt.
För att få samma effekt med rundstickan drar man ut öglor, loopar, här och var i strumpvarvet. Här är de markerade med rosa linjer.
Rätt vad det är har man stickat så långt man kan på första strumpan. Nästa maska på den mörka sitter fast på "slangen" mellan den ljusa och mörka (den övre kanten av den blå strumpan). Nu är det alltså dags att byta till den ljusa.
Här har jag kommit halvvägs på det gemensamma varvet. Stickändarna är nu till vänster.
Här har jag dragit ut en loop. Nu minns jag inte riktigt vad som hände före och efter bilden togs, men jag kan tänka mig att jag drog ut en loop på den övre stickan innan jag började sticka igen, för det ser trångt ut att sticka med så många maskor på de fasta stickorna jämfört med hur få maskor det är på slangen.
Här har jag stickat hela varvet på den ljusa strumpan och nästa maska på den sitter fast på slangen. Dags att gå över till den mörka strumpan igen.
Ett helt varv över de båda strumporna blir alltså: en halv mörk strumpa, en hel ljus, en halv mörk.
Tada! Så håller man på.
Några små tips.
En vild slang som aldrig gör vad man vill kan man tämja genom att hålla den sträckt i hett vatten och sen låta den svalna i sträckt tillstånd. (Huruvida det sliter på materialet att snabbsvalna den i kallt vatten vet jag inte. Än håller mina.)
Känns det i alla fall för rörigt när man börjar: Börja med att sticka några varv på strumpstickor. Sätt sen över strumporna på rundstickan. Möbiusstrumpor är ju inte så himla kul.
onsdag, oktober 21, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Aha. Tack. Nu fattar jag rent teoretiskt, men jag tror inte att jag skulle våga mig på att försöka. Intressant fenomen. Har du kommit på det själv? (Då blir jag grymt impad!)
Fniss.. Nej en sådan strumpa vill nog ingen ha :p
Bra förklaring, kanske (jätte kanske) att man ska våga sig på att testa någon gång.
Du slipper bli impad, Bloggblad.
Nästan lite synd... annars kunde jag ha skrutit med att "jag känner henne som..."
Snygga lår har du i alla fall!
Vad bra att du skrev hos mig, jag har tänkt på dig! Därtill att gå o läsa blogg är det långt, mitt arbetsminne är under all kritik just nu och jag klarar inte ens att läsa vanliga mejl så... Hade tänkt fråga dig om du ville vara med på en liten välgörenhetsgrej jag gör, med att samla mössor till pappers-och hemlösa bekanta till maken. Dvs inte trosfränder till dig, men väl troende... ;)
Läser dig när jag fått tillbaks läsförmågan! Och kring sarisilket så vet jag inte om det är sticksigt, det är inte det när man håller i det, mest luddigt och fälligt. Och vackert!!
Hej, oj vilket jobb du gjort medatt förklara och lägga upp bilder. Dessvärre fattar jag ingenting. Men så har jag precis vid 35 års ålder upptäckt rundstickan ;)
Jag sparar din beskrivning och kommer att titta på den igen!
Skicka en kommentar