påskpyssel

Vanligt påskpyssel brukar innefatta påskkärringar och kycklingar, en och annan tupp och så dekorerade ägg.

Men hallå, det där själva påskandet då? Gud och Jesus och grejer?
Nu ska det påskpysslas med konfirmander och jag inser att det här är inte lätt.
Men så pratade jag med en som pratade om gula garnbollar som blir kycklingar.
Och då tänkte jag "Jippi! Man kan använda garn!" och fortsatte att tänka i de gängse fjäderfägängorna ... men blev lite fundersam ... höns har inte ull/päls. De har fjädrar ...

Innan jag kom på att det här med lamm är ganska påskigt och "kyrkiskt" och insåg att naturligtvis ska vi pyssla lamm! Göra lamm som vi kan hänga upp i fastlagsris.

Nå, hur gör man lamm?
Nålfiltning/nåltovning, föreslog någon. Fiffigt! Men hur gör man? En tur ut på youtube gjorde att jag tänkte att det där kanske vi kan greja. Men jag vet inte om det finns nålar att tillgå. Jag har inga i alla fall. Så jag tog en vanlig stoppnål som under årens lopp blivit misshandlad med en tång och därför inte är riktigt slät. Men det dög inte. Så, i väntan på att eventuellt få besked om att det kryllar av tovnålar på pysselavdelningen i församlingen (hoppas kan man ju) så tänker jag vidare och funderar ut något annat pyssel.

Det ska vara något som är lite pyssligt, kan bli någorlunda trevligt även om man har en tumme centralt placerad, inte ta hela träffens tid i anspråk, men ändå inte något som är "tjoff tjoff färdigt".

Någon nämnde piprensare och det är ju ett himla trevligt material ... även om jag varken har såna hemma eller någon större vana vid att hantera sådana.

Jag gjorde som mamsell Warg och tog vad jag hava kunde.

Sen funderade jag på vad som händer om man lindar den där stommen med ull ...

Sen tänkte jag i andra banor ...

Tänk om det skulle gå att få in lite spinnande i det hela!

Så en väldigt svintolik ull kardades och spanns på turkisk slända. Det var fel kombination. Ullen var för styv och sländan för lätt. Men kanske det är en kombination som fungerar för ovana. Den får följa med i alla fall, tillsammans med min tunga slända. Den borde fungera bättre. Kanske spinnpinnen kan fungera också. Den hanterar man ju väldigt påtagligt och borde inte råka ut för så mycket tillbakasväng.

Det entrådiga garnet som mycket gärna får vara ojämnt spunnet och ha övertvist dras sen genom en mall av ett får.

Mallen har jag klippt ur en bit kartong. Hålen har jag först markerat med stoppnålen innan jag perforerade ordentligt. Tidningen är för att få stöd utan att förstöra bord och nål.

Öglor av garnet dras igenom med en tunn virknål.

Och det gäller att lämna en liknande ögla på baksidan.
Delar med övertvist blir det lite krull av.

Mina erfarenheter säger att det är inte fel att ha många täta hål. Men förstås inte så tätt mellan att stommen försvagas och mellanväggarna mellan hålen brister.
Försök gärna ta tag i garnet med virknålen en god tum ifrån stommen och försök dra rätt ände genom hålet, alltså hellre försöka få den sidan i öglan som kommer från nystanet att komma över till framsidan än den sidan som är själva öglan på baksidan.
Ändarna på garnet pular man in lite diskret så att det ser ulligt ut.
Kanske att man ska göra något för att skyla "ryggraden" på stommen, så att lammet är ulligt inte bara på två sidor utan även längs ryggprofilen. Eller bara vara mer våghalsig med att sätta hål nära kanten.
Måla dit ett öga eller två.
Och så försök hitta i vilket hål man behöver sätta en sytråd igenom för att få jämvikt när man hänger upp lammet i riset.

Jamen det här blir trevligt!