Bekantskapskretsen har begåvats med två små flickor i vår, i var sin familj. Och nu har jag äntligen både köpt garn, stickat, fäst trådar och fotograferat. (När det här visas ska de dessutom ha hunnit fram till respektive jänta.)
Garnet är Regnbågsgarn. Jag blev varse att det görs inte mer sånt garn. Ja, folk får gå i pension, det är bra. Men det är tråkigt att det här trevliga garnet med spännande färgningar nu inte görs längre, att det inte finns någon som tar över.
Den röda mössan är stickad på stickor 2, den blå på 2½ som "man ska" enligt receptet. Men när jag provade med 2½-or så kom de gula fälten mer rakt över varandra, ungefär så som man kan se att det blir ett rosa streck på diagonalen på den blå. Jag tyckte inte det blev bra på den röda, och eftersom den flickan startade lite tidigare i livet än vad som var tänkt så gör det nog inte så mycket att hennes mössa är 1-2 cm mindre vid.
Den blå mössan påminner om norrsken i sin färgsättning så där stör det inte att färgerna sjokar ihop sig lite.
Jag tycker det är så spännande att bara en sån liten förändring som ett halvt nummer på stickorna kan göra skillnad i hur färgerna lägger sig
lördag, maj 09, 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vilka fina mössor! Visst är det trist när en tradition går i graven. Hoppas någon tar vid så småningom!
Tack!
Ja jag har alltid varit fascinerad av de där garnerna, så det vore ju skoj om någon fortsätter.
Söta mössor , och ibland tycker jag att det är smartare att bara gå ner eller upp i stickstorlek , man behöver ju inte räkna om mönstret alls då .
Det har du rätt i. Jag tror det är i Vibeke Linds bok som hon visar hur man kan ändra vidden i en tröjärm bara genom att sätta lusar mer och mer glest högre upp samt byta stickstorlek.
Den här gången var det dock inte storleksändringen jag var ute efter utan färgmönsterändringen och storleksändringen gjorde inte så mycket.
(Undrar om det hade gått att ändra så att storleken blivit den större med fler maskor med mindre stickor och att färgpluttarna kom lagomt?)
Vilka läckra mössor!
Men det därmed regnbågsgarnet är ju allvarligt. Jag har börjar på en halsduk till barnbarnet (för tre år sedan, nu är hon åtta år) och nu ser jag att jag behöver mer garn. Hur gör man då? Repar upp och stickar en smalare halsduk? Fortsätter med ett oregnbågigt garn av samma tjocklek och hoppas att barnbarnet inget märker, alternativt tror att det ska vara så? Eller lägger projektet åt sidan och börjar på en helt ny halsduk? Nej, förresten,det skulle barnbarnet aldrig godkänna. Hon är en entusiastisk supporter till halsduksprojektet och förmodar lakoniskt att den i bästa fall bli klar tills hon har studenten.
Kan man regnbågsförga garn själv?
Gör du en halsduk i bomullsgarn, Karin?
Ja, önskemålet var att den skulle vara alldeles "osticksig" och det där bomullsregnbågsgarnet kändes lent och bra.
Skicka en kommentar