Inte kunde jag hålla mig ...

Jag började titta på bingobrickan, frågade om "/spinna" kunde anslutas till "sticka/virka/sy" och det gick bra.
Nu spann jag ju på Högbonden utan att känna till bingot, men jag gjorde det ju i juli som ingår i perioden.

 Här sitter jag på cafét och spinner

 och den här bilden visar att jag tidigare även satt i solen och spann. (Ja, helt tydlig är den ju inte, men det var under tiden jag satt där i solen och spann som jag tog bilden.)

Kanske man även kan kalla den här garnproduktionen för "gör klart ett ufo", för det här var sista delen av luddet som blev garn.

Och så är det här ett ypperligt tillfälle att få ändan ur och sy den där påsen som jag köpte tyg till förra året i Strömstad.
Jag tittade lite på brickan och fann "använd en teknik du inte brukar skapa i" och så kom jag på att det finns en teknik som heter slynga. Med den gör man snöre/band. Så passande för min påse!
Jag googlade upp hur det fungerar. Slynggaffel har jag ju ett minne av att jag hört.
Jodå, så här ser en sån ut:

Jag hittade hur man gör en också. Men bestämde mig för att gå ut i trädgården och leta istället. Och si!
I syrenen hittade jag min! (0kr, 5 min ansträngning)

Så nu har jag ett snöre i påsen. Men det tog en evig tid. Jag förstår varför vi fick snodda(?) garn till dubbelt i slöjden. Ja alltså, vi fick ett lång bit bomullsgarn och ställdes två och två att öka snodden i den och så småningom vika den dubbel och låta den sno ihop sig till en bit som var sisådär hälften så lång. Det var ju mycket enklare och snabbare för nioåringar.

Färdig påse!

Så nu ser min bingoruta ut så här:

Det verkar fiffigt att återbruka något rött för att tillverka något till hemmet ...
Man kan göra en mönsterpassad nåldyna med ett litet broderi också - kanske i ett rött återanvänt material!
Men nu är semestern slut så jag får väl fundera på det.