Vi kom på're!

Tror vi. Det verkar fungera nu i alla fall.

Drivsnöret hade suttit på väldigt länge antagligen. Och eventuellt töjt sig av att ingen (t ex jag) lättat på spänningen. Spännskruven stod nog på max utan att det gjorde någon större skillnad.

Så vi satte dit ett nytt snöre som vi spände redan med spännskruven rätt så slapp.

Och så knöt jag om snöret vid vevstaken så att inte trampan for i golvet. På det viset så blev det inte en "glapp-period" utan trampan är i kontakt med vevstaken hela cykeln.

Så nu verkar det som den drar. Jippi!

Tack Ulrika!
Även om du inte krasst konstaterade att det var det eller det felet utan att allt egentligen såg rätt och riktigt ut så var det till hjälp. Jag tyckte ju också att allt såg rätt och riktigt ut. Och det gjorde att jag inte kände mig så dum utan kunde gå vidare i funderingarna.

Dock finns ett litet hot om att problemet kommer att återkomma. Det nya snöret är vanligt steksnöre av bomull och det lär töja sig.

På fredag!

Då ska jag och spinnrocken åka upp till museet och få hjälp med att komma överens. Det blir bra det.

Kärlek och käk

Det har kommit ut en ny kokbok i dagarna.


Om man har tur kan man vinna ett signerat exemplar här.

Nya knitty

Konstruktionen av de blå strumporna ska jag testa nån gång. Fast inte kringlor mellan mina lättömma fötter och skor!

Intervjun om elefanten gillade jag. Jag hörde nästan damerna som i en inspelning i ett burkigt ljud från ett vardagsrum.

Påfågelvantarna var i grällaste laget för min del, men det var ett vackert mönster.

F ö inser jag att det finns snygga sjalnålar. Fisken som stänger koftan Mythos är enkel men snygg.

Annars håller jag med om att coquille är enkel och trevlig. En hel del kan tillskrivas garnet.

spinnrocken

En grön spinnrock i en grön omgivning. Kanske inte den optimala placeringen rent fotogeniskt. Men det är iaf en "vanlig" gammal spinnrock inköpt på loppis. Men färgen är avskavd på ett sånt sätt att det syns att den har använts.
(Bilderna är klickbara.)


Det går en tråd två varv runt stora hjulet och ner på var sin trissa: ena trissan sitter fast i spolen (t v) och den andra sitter på tenen och ska väl då driva spindeln.


Trissan på tenen har två spår att välja mellan och spolen har ett.

En annan sak som jag inte vet något om men som kanske gör skillnad är krokarna på spindeln. På båda skänklarna sitter de på den här sidan som syns. (Alltså: vänder jag spindeln ett halvt varv så ser bilden likadan ut.)
Men jag har sett att andra har krokarna på spegelvända sidan, alltså att krokarna inte skulle sitta till vänster på den här bilden utan till höger. Jag vet inte om det gör någon skillnad eller är en smaksak.

Man ser på den här bilden också att färgen är avskavd nere på "bottenbrädan" där man skjuter hela det här paketet fram och tillbaka för spänningen. Men det finns en liten rapplighet i att den kan vrida sig lite från 90 grader mot "bottenbrädan". Inte enda nere vid den, men "modern"(?).

Det här med att spinna ... Ny frågelåda

Precis som förra gången definieras "frågelåda" här och nu som: jag ställer frågorna och den som vet nåt svarar klokt och efterlängtat.

Nu har jag "tagit tag i" det där med spinnrocken igen.
Fortfarande med väldans klent resultat.

Jag började med att kolla youtube: tutorial spinning. Verkade väldigt pedagogiskt och enkelt. Hepp, bara! Varför har jag tvekat så länge?

Sen tog jag fram min kardade ull som låg i fina korvar i en papperskasse bakom fåtöljen.

Då upptäcker jag: min ull går på fel håll! På youtube plockade hon fram "ett långt band" av ull där "stejplarna" (hårstråna) ligger parallellt med bandet. I änden av bandet finns ändar av ull.
I mina korvar ligger ullen vinkelrätt mot korvens längd. I änden av korven finns en tuss ull.

Jag lyckas inte klura ut hur jag ska kunna vända på mina korvar. När jag kollar på det eminenta http://www.joyofhandspinning.com/hand-carding.shtml (tack för länktipset i tidigare frågelåda) så gör de likadana korvar. Men sen använder de inte såna i videosnuttarna.


Nåja. Jag lyckas få ulltussen att fästa vid ledaren (bomullssnöret som sitter fast i spolen) och sen snurrar det ull som bara sjutton!
Men nej, nåt upplindande på spolen sker inte. Det får jag göra för hand. *gnirk gnirk gnirk*
När jag försöker "släppa fram" garnet till hålet så bara knörvlar det ihop sig.
Visst, en dam på youtube sa att det ska knörvla ihop sig om man släpper på spänningen. Men hur övertygar jag spolen om att det är dags att lägga den här biten till handlingarna? Håller jag stenhårt kvar så blir det massa twist på garnet, men spolen "äter" ju inte alls.

På joy of handspinning (JoHs)säger de att det ska finnas nån läderbroms för spolen på en del modeller (inte min). Men jag fattar inte var den ska sitta och hur den fungerar. Jag tycker det verkar som att spole och spindel snurrar precis lika fort hos mig.
Och tittar jag på de små hjulen på spindelns ten så är de ju tämligen lika i storlek. Om spindeln ska snurra fortare (som verkar logiskt om spolen ska kunna bromsas) så borde ju den ha mindre hjul, men båda de hjulen är ju (en gnutta) större än spolens.

Återstår alltså att öka spänningen. Men den ökar ju för både spole och spindel. *?*

På JoHs menar de också att det finns olika sätt att spinna på. Ursäkta, men jag fattar inte alls skillnaden. Möjligen att nr 2 ser annorlunda ut. Och ingen av teknikerna verkar ta upp att spinna från kardkorvar.

Igårkväll gick jag och lade mig med en briljant idé i huvudet: jag går till friluftsmuseet i morgon och ber att få lära mig!
En ännu smartare idé kom på morgonen: ring och hör om det finns någon spinnkunnig där idag. Det gjorde det inte. Jag måste vänta i mer än en vecka.

Många kommentarer och tips mottages därför gärna. Både för omedelbar prövning och så jag har nåt att kolla efter där på museet.

OT, friidott

Hur det nu var så hamnade jag framför tv-n där det pågick någon sorts friidrottsgala med de där världsbästa på turné.
En karl sprang i mål först och det kom fram en tjej med en blomsterkvast. En sorts ritual som antagligen blomsterföretaget betalat för att få vara med på. Men ändå. Det var en människa som bar fram den där hyllningen.

Vad händer?
Jo, karln ställer sig och flåsar (förståeligt). Sen kramar han om de som inte sprungit riktigt lika fort (det kan man också få göra). Sen ställer han sig och flåsar en stund till.

Flickan har under tiden försökt ta kontakt några gånger men backat när hon sett att hon inte fått någon respons.

Sen!
Karln sveper ut med armen och lossar buketten ur flickans grepp som om han tog dem ur en vas som han just gick förbi och sen går han och viftar med den till publiken. Flickan ser han överhuvudtaget inte.

Vad är det för fasoner?

Även om han har fått miljoner av såna där buketter och knör ner dem i papperskorgen när han kommer till hotellrummet, så gör man inte så.
Drottning Silvia har under sina år som drottning nog fått ännu fler och hon tackar artigt alla.

Lite etikettskola till idrottarna kanske? Hur mycket kostar det (ens räknat i hundradelar) att se i ögonen och säga tack? Hur mycket ger det?

Kantorsvärmare

6min 20 s in här kan man höra ett reportage där jag är inblandad.(Alltså Mitt i musiken 6 juli. Jag hade hoppats att länken gick direkt till ljudfilen.)

Som service för de som inte tänker på att kantorsvärmare kan heta pulsvärmare så har jag nu gjort nya etiketter för de mest relevanta inläggen. Men man kan också följa den här och den här länken för att hitta rätt.