Nu har den deadlinen varit och det finns bara "kompletterande åtgärder" kvar. Men jag lovade mig själv under processens gång att jag den här veckan ska ulla. Jo, det är ett verb numera. Ett verb som handlar om allt som har med ull, spinna, färga, garn, kamma osv att göra. (Det kan alltså t ex betyda spinna, men det kan också betyda karda eller färga eller sticka.) Så "kompletterande åtgärder" får vänta, eller i varje fall se sig omsprungna i prioritet den här veckan.
Eftersom ullen som stått i valnötsbad en tid inte nämnvärt hade fått någon färg tömde jag den hinken i en kastrull i förmiddags. Andra saker har tillstött i livet idag så värmningen har inte fått den uppmärksamhet som den borde ha haft idag. Jag värmde en hel del, sen svalnade det. Sen värmde jag till 90 grader igen, men fick avbryta. Nyss kom jag återigen upp till 90 grader men nu får det stå på en timme.
Jag är lite häpen över att vattnet står alldeles stilla. Jag har någon gång mätt vattentemperatur när en kastrull får stå på och då började det bubbla sådär som det sägs göra vid hundra grader redan före 90 grader. Men det här står still som en sörja, fast jag inte skulle vilja beskriva det som sörjigt.
Bilden visar hur det såg ut vid lunchtid. Nu liknar det mer bruna bönor, fast klarare.
Eftersom jag tyckte det såg ut att ha fastnat alldeles för lite färg på ullen nu i kväll så tillsatte jag 3 g alun. (Hur jag väger upp så lite? Det finns en krutvåg i hushållet och jag har blivit instruerad att 3 g är samma som "45" på den. Liten och exakt.)
Och medan jag skrivit detta så har temperaturen sjunkit från 90 till 86 igen. *morr* Och så inser jag att 3 g var ju inte det jag skulle ha utan 20! Men nu är den biten korrigerad.
Istället påstår nu termometern att det som nyss var sisådär 86-92 grader numera är 145. Vi talar om något som till största delen är vatten ... Det är säkert jättebra med digitala termometrar som kan pipa. Men när de tappar bort sig så blir man lika borttappad. En analog med röd vätska som stiger eller sjunker i ett rör med streck runt är liksom lite mer pålitlig. Känns det som. Den här termometern gjorde sin jungfrumätning i förmiddags. Jag tycker det är lite dåligt om den har mätt klart i sitt liv nu.
Och så har jag "satt" de frusna avocadokärnorna plus fem teskedar 25%-ig ammoniaklösning och hett vatten i en glasburk. Jag såg att Färghäxan hade haft garn i från detta stadiet, men när jag hällde och grejade så hade jag ingen ren ull att stoppa i.
Jag gjorde en rockad och hällde de sedan länge fermenterade(?) lavarna i en mindre burk för att komma åt den större som de stått i länge. (Maken måste fås att äta mer oliver. Och så måste vi spara burkarna.)
Färghäxan, jag har ett problem just nu med bloggar som din. När inställningen i tekniken är sådan att man klickar på "kommentarer" så ska inlägget komma med kommentaren nederst, då blir det bara vitt.
Men ser du att jag länkat till dig härifrån så kommentera gärna: Jag tyckte det var läskigt att kombinera avocadokärnor med varmt vatten med tanke på min hemska upplevelse i höstas. Men frusna kärnor plus hett vatten från vattenkokaren borde ju inte bli så hemskt varmt för kärnorna, så jag körde på det. (Och så hoppades jag att glasburken inte skulle spricka och det gjorde den inte heller.)
Räcker det med den temperaturen för att få den där "mögla-inte"-effekten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar