På ravelry har jag läst om att man kan färga långsamt i burk om sommaren.
Man tar en burk, så tar man garn och så tar man färgvätska och så stoppar man garn och vätska i burken och så ställer man den i solen och så får det stå där och gona sig hela sommaren.
Först ska man alltså skaffa garn.
Så här övertvinnat var det efter härvningen och före "heat and smash".
Men sen tvättade jag det ett flertal gånger för att få ur lanolinet och sen värmde jag det med alun och vinsten så sen såg det nästan civilserat ut. (Ja, det behandlades ju våldsamt med mycket piskande i husväggen - för att balkongräcket var så smutsigt - emellanåt. Det gör susen.)
Sen hällde jag på färgvätska.
Det är ett skal och en kärna av en avocado som har släppt ifrån sig färg sen i februari med hjälp av vatten och ammoniak.
Sen var jag inte helt smart utan mest ivrig.
Eftersom inte burken blev helt full med vatten hällde jag vatten över avocadoresterna några gånger för att "skölja ur" för att sen hälla det över garnet i burken tills den blev full.
Sen hällde jag på lite vatten och ammoniak över resterna en gång till och nu finns det en massa färg i det vattnet - som alltså inte hällts över garnet. Jag kommer alltså vilja dunsta in lite av vätskan som finns i garnburken för att fylla på med den här nyutdragna färgen.
Sen tog jag burken och ställde ut den innesluten i en svart plastpåse för att riktigt suuuga åt sig sommarvärmen.
...
Det går inte så bra. Om det nu inte är så att den har sugit i sig så mycket värme att det bara finns åtta grader kvar till oss andra härikring ...
Undrar om den där metoden kanske gör sig bäst inomhus i ett soligt fönster på de här breddgraderna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag är helt fascinerad av din hobby. Vilken uthållighet! (Men de sjösjuka orden är himla svåra att läsa!)
Njae, uthållighet eller uthållighet.
Jag sätter igång nåt som förhoppningsvis sköter sig själv medans jag gör vad jag ska. Det här med färgen alltså.
Ska man göra garn krävs det ju närvaro.
Att försöka passa en kastrull att hålla en viss temperatur under en timme är ganska tråkigt. Så då fastnar jag lätt i nåt annat i köket under tiden. Så det blir lite si och så med det där med temperaturen.
Att göra sånt som man måste gå upp i, och koppla av allt annat, det är rätt skönt. Men att ha koll på termometer eller klocka... det blir för mycket.
Men nu ska jag ta mig en kvällspromenad när det slutat regna och solen är på väg ner.
Skicka en kommentar